Skadedjur och insekter som äter på huset

insekter-som-ater-pa-huset.jpg

Tack vare en långvarig och effektiv bekämpning är vi i Sverige förskonade från allvarligare besvär av skadedjur, Genom försäkringar och andra avtal är vi också skyddade mot alltför kännbara ekonomiska förluster på grund av angrepp från parasiter. Men detta betyder inte att vi kan slå oss till ro och tro att vi är helgarderade. I ditt hus är det ju bara du själv som kan upptäcka om du har fått besök av ovälkomna gäster.

Trä är ett av våra mest beständiga byggnadsmaterial. Här i Norden finns träbyggnader som uppfördes för mer än tusen år sedan och som ännu fungerar oklanderligt. Att det är så beror i högsta grad på virkets kvalitet, dess underhåll och på de sätt byggnaderna skyddats mot parasiter. Enbart bland insekterna finns ett 30-tal arter som äter eller på annat sätt skadar trä. De trähus vi bygger i dag lär knappast stå kvar år 3000, men det finns givetvis alla skäl att ändå hindra parasiter från att i onödan förkorta byggnadernas livslängd.

Den viktigaste förutsättningen är då att upptäcka eventuella angrepp så tidigt som möjligt. Även om vi tack vare försäkringar oftast inte behöver betala för vare sig saneringen eller eventuella reparationsarbeten kontant, så är skadedjurens blotta närvaro ett obehag. Får de dessutom hållas kan de i varje fall orsaka husägaren stora besvär något som inte täcks av försäkringar. I de allra flesta fall är bekämpning av skadedjur i en byggnad inte något som du själv ska ägna dig åt. Det är så pass komplicerat och kräver sådan fackkunskap att en aldrig så god avsikt tom kan förvärra situationen. Som ”salt i såret” kan du i en sådan situation dessutom gå miste om försäkringsrätten.

Däremot är det alltså viktigt att du själv håller ögonen öppna för att kunna upptäcka sådana spår som tyder på angrepp av det ena eller andra slaget. Även det fordrar en viss kunskap. En del skadeinsekters angrepp märks knappast förrän i ett så sent skede att skadan redan har inträffat – helt enkelt därför att man inte känner igen tecknen och därför inte heller ser dem. Risken för att få skadedjur i huset är större i äldre än i yngre byggnader, men känn dig aldrig helt säker.

Anmäl genast en misstanke till ditt försäkringsbolag eller till det saneringsföretag som du har träffat avtal med. Det kanske viktigaste av allt: Kontrollera, att du har någon form av försäkringsskydd för skador av detta slag! Även ett tröstens ord kan vara på sin plats. De flesta träätande skalbaggar är tämligen harmlösa!

Trägnagare

Står det något om anobier i ditt bekämpningsavtal handlar det om d skalbaggar som på svenska kallas trä gnagare. De hör till de vanligaste trä ätande insekterna. Det finns fler arter, de flesta mellan 5 och 7 mm stora, bruna eller svarta. Ett annat vanligt namn på trägnagare är ”dödsur”. Det kommer av de signalljud som hanen och honan sände till varandra under parningsleken genom att slå på gångväggarna inne i träet.

Allra vanligast är dock namnet ”trämask”, som egentligen passar mindre bra, eftersom insekten alltså är en skalbagge och därtill ofta förväxlas med en liten fluga. Namnet trämask kommer säkert av att djuren borrar små, cirkelrunda ”maskhål”, ur vilka det sedan ”drösar” borrmjöl, en blandning av trärester och exkrementer, i form av små maskar.

Strimmig trägnagare

Strimmig trägnagare lever bl a i möbler och träkonstruktioner. Eftersom träet måste ha ganska hög fuktighet och temperaturen vara drygt 20 plusgrader för att larverna ska utvecklas uppträder denna bagge oftast i kök, källare och varma uthus. Har du ett fritidshus med ett gammalt stall kan du vara nästan säker på att hitta strimmig trägnagare där.

Mjuk trägnagare

Mjuk trägnagare kallas så för att den har mjukare huvudskelett än andra nära släktingar. Den finns i nästan allt byggnadsvirke med barkrester. Om du tex sätter panel över sådant virke är risken stor att panelen perforeras av små flyghål. Mjuk trägnagare gnager sig också ut genom takpapp och kan därför indirekt orsaka fuktskador.

Envis trägnagare

Envis trägnagare uppträder som något av varningssignal. Den finns nämligen enbart i röt-skadat trä, som den med otrolig envetenhet förvandlar till ett fint pulver. Hittar du spår efter en svartglänsande Envis trägnagare bör du omedelbart söka efter orsaken till fukten i ditt hus.

Skäckig trägnagare

Skäckig trägnagare, som är vår största trägnagare, går nästan enbart i ektimmer. Även den är något av fuktvarnare, eftersom den inte kan leva i torrt trä.

Kamhornad trägnagare

Tillhör de mindre vanliga, men är oftast lättast att känna igen på sina stora, kamformade antenner. Den angriper knappast annat än lövträ

Tips!

En vindstilla och i övrigt tyst, varm dag kan du lyssna dig till om du har husbock i huset. Larverna gnager nämligen med ett svagt, men hörbart raspande ljud. Bästa kontrollplatsen är den varma husvinden.

Värt att veta

Bara namnet husbock ger många husägare rysningar. Men det är bara om man bor i södra eller sydöstra delarna av landet som det finns anledning att rysa. I Västsverige och Norrland förekommer inte husbocken. Humlemott är en insekt som mest besvärar humlor och getingar.

För människor är den ganska harmlös, utom när den gnager sig in i skumplast och förpuppar sig där. Humlor kan bygga bon i isoleringsmaterial. Inga skadeinsekter äter tegel, betong eller cement, men murbin kan gnaga bort puts och fogbruk för att få övervintringsplatser för sina larver. Efter murbina kommer tvestjärtar, spindlar och gråsuggor som självsvåldiga hyresgäster i hålrummen.

En lurande husbock

Första tecknen på att husbock grasserar i huset är ofta ca 5 mm stora, ovala och lite fransiga flyghål och ganska grova spånor, blandade med borrmjöl. Angreppet kan då ha pågått ca. 10 år utan några yttre tecken. Ändå kan skadorna vara mycket omfattande. Husbocken gnager nämligen så effektivt, att ofta bara kärnved och eventuella knaggar är oskadade.

En enda husbockshona kan lägga upp emot 400 ägg och när larverna kläcks efter ett par veckor börjar de genast att borra sig in i träet. Ofta går de så nära ytträet att endast ett nästan papperstunt skikt återstår. Hur många år larven tar på sig för att bli fullt utvecklad beror en hel del på temperaturen. Under +25° är nämligen inga fullvuxna husbockar aktiva. Husbocken är den träätare som ställer till med de mest kostsamma skadorna. Se upp med gammalt timmer, som ofta är ockuperat av husbock. Takbjälklag angrips mest, eftersom det är varmt under taket, men husbock kan också övervintra i t.ex. plankhägnader.

Invandrarbagge

Träffar du på en stor skalbagge med långa antenner behöver den inte vara en s k långhorning. Det kan röra sig om en skalbagge som egentligen inte hör hemma i Sverige.

Skeppsbaggen

Skeppsbaggen är nämligen en invandrare från Nordamerika, som tagit sig hemortsrätt över praktiskt taget hela världen. Hos oss kan den påträffas i formvirke, i fuktiga källare och liknande utrymmen, där den angriper redan rötskadat trä. Har den gått i bjälklag måste angripna delar bytas ut ? helst mot tryckimpregnerat trä.

Splintbaggar och vivlar

Splintbaggar är högst 5 mm långa, slanka skalbaggar, som lämnar efter sig ett puderfint borrmjöl och endast millimeterstora, runda flyghål. Baggarna håller mest till i splinten den vattenhaltiga veden närmast barken, hos storporiga lövträd, tex ask och ek. Den moderna, snabba virkes-torkningen har gjort splintbaggarna vanliga. De följer också gärna med importerat trä. Se bl a upp med parkett av exotiska träslag.

Splintbaggar är också vanliga i skärmväggar, spaljéer och trädgårdsmöbler av bambu, men i regel tar det rätt många år innan skadorna visar sig. För husägare är vivlarna ännu mer harmlösa, eftersom de enbart finns i rötskadat trä. Men vivlarna är många ca 40 000 arter och därmed djurvärldens största familj.

Ett par steklar

Både Stor vedstekel och Blå vedstekel är vanliga i svenska skogar, men liksom de flesta andra steklar är de ofarliga, med ett undantag:

Hornsteklar

Hornsteklar, som kommit in i huset vill gärna ut igen. De kan då gnaga sig igenom isoleringsskikt och vidare genom tex. ett undertak och ut genom takbeläggningen. De tar sig tom igenom blyplåt. Gör de tillräckligt många flyghål är fuktvandringen ett faktum.

Syrasteklar

Syrastekeln gnager bara upp små gropar i trävirke, oftast i nybyggda hus. Upptäcker du sådana grunda gropar är det en påminnelse om att du också måste ta itu med trädgårdsanläggningen. När du blir av med sådant ogräs som skräppor och syror har nämligen syrastekelns larver ingenstans att ta vägen och då slipper du fler skönhetsfläckar i form av bitmärken i huset.

Tre harmlösa baggar

Har du byggt ett nytt trähus kan du vara nästan säker på att under de första åren då och då få sällskap av en snytbagge. Ofta faller den överraskande från taket. Snytbaggen lever egentligen i sjuka eller döda granar, men lockas tydligen inomhus av färsk virkesdoft. Dessbättre ställer den inte till med några skador. Men den är mer än centimeterstor och ganska imponerande. Inte heller de betydligt mindre barkborrarna är några egentliga skadedjur i byggnader.

Som namnet antyder håller de normalt till mellan bark och ved, där de äter fram typiska och ganska fascinerande mönster. Det händer att bl a Fläckig askbastborre kommer inomhus i svärmar, men eftersom varken denna eller andra barkborrar kan angripa sågat virke är de inte mycket att fästa sig vid.

Träätande myror

Det är inte särskilt trevligt att få myror i huset. De hittar snart vägarna till mat i kök och skafferier. Men myror kan också angripa trävirke.

Svartglänsande trämyra

Svartglänsande trämyra kan även ge sig på friskt virke och gnaga sönder virkets lösare partier.

Hästmyran

Hästmyran, eller stockmyran, kan ge sig på bjälkarna i ett hus. Eftersom en enda befruktad drottning kan ge upphov till ett helt samhälle, kan man i tex ett timmerhus ”bygga in” en häst-myrekoloni som kan bli till stort besvär. Hästmyran är den största svenska myran. Inte minst i skogsområden kan den etablera sig i hustimmer och efterlämna sådana här hålrum.

Varning!

Insekter, som normalt specialiserat sig på att leva i trävirke kan också acceptera en del andra byggnadsmaterial. Tränmyror tex. kan gnaga gångar i isoleringsskivor och helt eller delvis perforera sådant material. Det finns insekter som har så kraftiga käkar att de kan äta sig igenom metall. Hornstekel och blåhjonslarver, som tex blir instängda under ett plåttak, kan bita upp så stora flyghål i beläggningen att fukt och tom vatten kan ta sig in och orsaka svampangrepp och röta. Trägnagande insekter kan även äta sig igenom elektriska ledningar och ställa till med kortslutning, dvs om man har riktig otur.

Relaterade artiklar

Se alla skydd & säkerhetsartiklar »

Top
Top