Byggmaterial – Byggvirke

byggvirke.jpg

I den här artikeln och virkesguiden får du utförlig information om vårat vanligaste byggmaterial – byggnadsvirke.

Här i Norden har vi en urgammal tradition att bygga med trä. Skälen till det är många. Trä är lättviktigt och värmeisolerande, det tål rörelser och är miljövänligt. Inte minst så är trä beständigt och vi har dessutom gott om varan. Trots många nya byggmaterial finns det ingenting som tyder på ett minskat intresse för trä, snarare tvärtom. Skälen till detta är i huvudsak tre. I de svenska skogarna finns mer trä än någonsin. Olika limträprodukter och impregneringstekniken ökar träets användningsområden.

Allt virke kommer från olika träslag som var för sig visar skillnader i färg, ådring, hårdhet, hållbarhet, motståndskraft mot röta etc. Alla arter producerar trä på i stort sett samma sätt, men för den skull är inte alla träslag goda virkeslämnare. På nordiska breddgrader är gran det träslag man i första hand bygger med, medan furu av tradition mest används till inredningar och andra snickerier. I hela världen finns det över 40 000 trädarter som teoretiskt sett kan ge virke. Trädets art och ålder spelar stor roll för virkets kvalitet, men det gör också växtklimatet, skogsvården, miljöstörningar och, inte minst, lagringen både i brädgården, på byggmarknaden och på byggplatsen.

Man talar ofta om hårda och mjuka träslag och i stort sett ger barrträden de mjuka träslagen och lövträden de hårda. Men samtidigt bör man veta att mjukträ och hårdträ är botaniska beteckningar som inte säger något om virkets rent fysiska styrka.

En annan benämning som kan ställa till en viss förvirring är ungdomsved. Det är inte trädets yngsta ved, utan de 15-20 årsringarna närmast märgen, ända från stubben till trädets topp. Det stora problemet med denna omogna ved är att den i jämförelse med så kallad mogen ved krymper mer i fibrernas längdriktning och mindre tvärs över fibrerna vid torkning.

Om till exempel en planka består av både ungdomsved och mogen ved, kan det föra med sig sådana spänningar i virket att plankan böjer eller vrider sig och i värsta fall spricker. För att undvika detta bör man se till att virket är senvuxet, alltså har tunna årsringar närmast märgen. Med tunna årsringar menas 1-2 millimeter breda.

Utöver detta krav bör de 15-20 första årsringarna vara kärnved, som motverkar ungdomsvedens mindre goda egenskaper i oönskade formförändringar. Med trädets fortsatta tillväxt ombildas efterhand årsringarna till kärnved.

Virkesträdets olika delar

Genom att räkna årsringarna den årliga tillväxten som kallas kambium i tvärsnittet av en trädstam kan du räkna ut hur gammalt trädet är. Årsringarna kan vara olika breda, vilket ofta är tecken på torka, sjukdomar och skador. Man skiljer mellan vårved, som är den ljusare, breda delen av årsringen och höstved, som är den mörkare. Siffrorna i bilden på nästa sida hänvisar till stammens olika delar.

Virkesträdets olika delar
Ytterbarken (1) är trädets hud som skyddar inre vävnader, bland annat mot alltför höga temperaturer, mekaniska skador och vissa sjukdomar. Ytterbarken täcker i sin tur innerbarken (2), som är ett transportskikt för näring och vissa sorters gaser. Under innerbarken utvecklas i sin tur det tillväxtskikt som kallas för kambium (3). I tempererade områden är den ljusare delen av kambium vårved (4) och den mörkare och tunnare sommar eller höstved (5). Ytveden kallas splint (6) och är på våra breddgrader oftast ca 50 mm bred och ganska ljus till färgen. I splinten transporteras i vatten upplösta mineralsalter från trädets rot till bladen.

Resten av veden kallas för kärnved (7). Den består av hårda, halvdöda celler som dels ger stammen stadga, dels utgör ett näringslager. Det är från denna del av trädet som man får det finaste virket. Mitt i kärnveden finns märgen (8), som oftast är rund eller regelbundet mångkantig. Ved med stora celler och grova märgstrålar ger också grov struktur, medan små celler och fina märgstrålar ger fin struktur. I stammens tvärsnitt avslöjas också en hel del annat om trädet, som dessutom kan påverka virkets kvalitet. De yttre, fläckvis täta årsringarna är till exempel tecken på en sjukdom (9). De regelbundet täta årsringarna visar på en torrperiod (10).

Sex olika sorter och viss språkförbistring

Man skiljer bland annat mellan sågat, råhyvlat och hyvlat virke och delar dessutom in virket i olika kvalitetssorter. När det gäller gran och furu är huvudsorterna tre: 0/S som står för osorterat virke, kvinta och utskott. Det osorterade virket, som har högsta kvalitet, särskiljs i klasserna I IV, medan kvinta och utskott återfinns i kvalitetsklasserna V resp VI. I tabellen på nästa kort kan du se vilken kvalitet man normalt använder till olika konstruktioner. Inom de flesta branscher är de fackuttryck man använder entydiga. Detta gäller emellertid inte alltid inom virkes hanteringen. Sågverksindustrin och trä¬varuhandeln kan till exempel lägga en annan betydelse i de termer som används inom byggbranschen. Ordlistan upptar just byggbranschens tolkning av de viktigaste facktermerna.

Ett stort sortiment

Det totala virkessortimentet är mycket stort, både vad beträffar kvaliteter och dimensioner. Däremot kan det variera en hel del hos olika bygg och trävaruhandlare. Måtten på trävirke anges numera i millimeter, även om det förekommer att man till exempel talar om ”två tum fyra”. Just det gamla måttet står i dag för 50×100 mm om det är sågat. År virket däremot hyvlat gäller måtten 45×95 mm. I tabellerna på nästa kortsida kan du se vilka som är de vanligaste virkesdimensionerna både ifråga om ohyvlat och hyvlat, det vill säga i de flesta fall planhyvlat virke. Ifråga om mått finns några saker som är särskilt viktiga att observera:
När det är möjligt bör man undvika alltför tunna eller klena dimensioner. En tunn bräda spricker och kupar sig nämli¬gen alltid lättare än en tjock. Klyvsågat virke kan ha upp till 2 mm undermål.

Tre typer av sågat virke

tre-typer-av-sagat-virkeNär du använder sågat, ohyvlat virke synligt kan sågtekniken ha en viss betydelse för utseendet. Du kan här se resultatet av de tre tekniker som används: till vänster bandsågat, i mitten cirkelsågat och till höger ramsågat virke.


Ordlista

Bjälkar– I regel minst 38 mm. tjocka och relativt stor bredd/höjd.
Brädor– I regel högst 38 mm. tjocka med större bredd.
Kantat virke– Rektangulärt tvärsnitt, alla flatsidor sågade.
Kluvet virke– Klyvsågat ur originalsågat virke.
Läkt– Relativt litet, rektangulärt tvärsnitt.
Okantat virke– Endast flatsidorna är sågade.
Originalsågat virke– Uttaget ur stocken
Plank– I regel minst 38 mm. tjock med relativt stor bredd.
Reglar– Vanligen 32-50 mm. tjocka och 50-150 mm breda.

Välj rätt virkessort

Sågad furu och granIIIIIIIVVVI
Till spont, stämp, bockar, landgångar, ställningar, betongformat etc.XX
Till betongformar.XX
Till syllar, bjälkar, kortlingar, väggreglar, hammarband, takstolar, etc.X
Till utvändig väggpanel, locklist, knutbrädor, vattbrädor och vindskivor.XXX
Till staket och plank.XX
Råspont till ytterpanel.XX
Ströläkt och bärläkt för takpannor.XX
Till spräckpanel och blindbotten.X
Till golvreglar.XX
Råspont till undergolv.XX
Till golvbrädor, invändiga trappor och stegar.XXXXX
Till invändig vägg och takpanel.XXXXXX
Till invändiga socklar, foder och lister.XXXX
Till trallar, utvändiga trappor och bryggor.XXXX
Stolpar och reglar till plank, vindskydd, staket, och andra bärande uomhuskonstruktioner.XXXXX

Spontat virke

Vanliga dimensioner ohyvlat virke
spontat-virke

Vanliga dimensioner hyvlat virke
hyvlat-virke

Som hemmasnickare har du ofta anledning att välja spontat virke, till exempel för golv och paneler. Med spontat virke menas att till exempel brädans ena kantsida har en spont, som också kallas fjäder, och på den andra sidan en not, det vill säga en ränna eller ett spår. Sponten passar alltså i noten och ger en tät sammanfogning. Som du kan se av teckningarna här ovanför, finns det spontat virke av olika slag, men det förekommer i samma kvalitetsklasser som ospontat virke, det vill säga i O/S, kvinta och utskott.

Man kan också få spontat virke som är skyddat mot röta och insektsangrepp. Men sådant virke bör beställas i god tid. Man kan för övrigt aldrig vara säker på att spontat virke av alla standarddimensioner finns i lager. Spontat virke förekommer i många olika tjocklekar. Vid val av virke är det också viktigt att känna till den täckande bredden, som för övrigt markeras med bokstaven u. Tjockleken anges med ett ”t”.

Virkesåtgång i M/M2

Med hjälp av tabellerna här under kan du, med ledning av virkets täckande bredd, på ett ungefär räkna ut hur mycket spontat virke du behöver. Observera att vi inte har räknat med något spill.

Täckande bredd i mm.Virkesåtgång i m/m2
38,525,94
3925,64
6016,67
6216,13
6315,87
8511,76
8711,49
8811,36
1029,80
1039,71
1049,62
1128,93
1377,30
1387,25
1626,17
1636,13

Impregnerat virke

Impregnerat virke
Bilden ovanför:

Till vänster ser du uppifrån och ner: Slätspont med underfog, slätspont utan underfog, råspont, hyvlad dubbelfasspont och enkelfasspont.

Till höger i bilden ses panelbrädor. Markeringen t = tjocklek, u = täckande bredd, båda i mm. Viktigaste måtten är: För råspont t = 14, 17, 20, 23 mm. u = 63, 88, 103, 113, 163 mm. eller t = 30 och 36 mm. eller u = 62, 87, 102, 112, 137, och 162 mm: För slätspont t = 13, 16, 19, 22 mm. u = 63, 88, 103, 113, 138, 163 mm. eller t = 28 och 34 mm. u = 62, 87, 102, 112, 137 och 162 mm. För fasspont u = 63, 88, 103, 113, 138 och 163 mm.

Impregnerat virke kostar alltid lite mer än det som inte fått något skydd mot bland annat rötsvampar, trägnagande insekter som husbock och skeppsmask, det vill säga trägnagande musslor som finns i vatten med över 0,7 procent salthalt. Ändå är impregneringen värd pengarna om träet kommer att utsättas för en fuktkvot som överstiger 20 procent under en längre tid. Med fuktkvot menas kvoten av vattnets vikt i virket och virkets vikt i heltorrt tillstånd. Fuktkvoten anges alltså i procent. Det kan också finnas skäl att använda impregnerat virke även om fuktkvoten är låg. Ur säkerhetssynpunkt kan det vara motiverat till balkonger och trappor. Byggnadsdelar som är svåra att komma åt, eller kostsamma att underhålla, kan också motivera impregnerat virke.

Trä kan skyddas på flera olika sätt. Det kan doppas, bestrykas eller besprutas med impregneringsmedel, men den mest effektiva metoden är just tryckimpregnering. Vakuumimpregnering ger ett mer begränsat skydd. An så länge är det för övrigt bara furu som med tillfredsställande resultat kan tryck eller vakuumimpregneras från splintveden ända in i kärnan.

Hyvlade träprofiler

hyvlade-traprofiler

Värt att veta

I förhållande till sin vikt är trä betydligt starkare än alla andra byggnadsmaterial. Både gran och fur är hela 47 procent starkare än stål. Trä är också förhållandevis lättviktigt, vilket bland annat påverkar transport och byggkostnaderna. En trävägg väger ungefär hälften av en gasbetongvägg och ca 8 gånger mindre än en betongvägg.

Ordlista

DubbelfasspontSpontat virke med alla sidor hyvlade och med fas intill både spont och not på den ena flata sidan.
EnkelfasspontSpontat virke med en flatsida sågad och övriga sidor hyvlade och med fas intill sponten på den sågade sidan.
Hyvlat virkeRektangulärt tvärsnitt och alla sidor hyvlade.
Planhyvlat virkeSamma som hyvlat virke.
Råhyvlat virkeRektangulärt tvärsnitt, en flatsida är sågad övriga hyvlade.
Råplanat virkeSamma som råhyvlat virke.
RåspontSpontat virke med en flatsida sågad och övriga hyvlade.
SlätspontSpontat virke med alla sidor hyvlade.
Slätspontat med underfogEna flatsidan är någor nredare än den andra så att fogarna blir tätare utmed den bredare sidan.

Impregnerat virke indelas i de tre skyddsklasserna M, A och B. En husägare kommer i de flesta fall enbart i kontakt med A klassen, den som man till vardags brukar kalla för tryckimpregnerat trä. Denna skyddsklass är alltså avsedd för virke som kan utsättas för svamp och/eller insektsangrepp. Det kan röra sig om virke som används på eller i marken såsom virke till nock och vattbrädor, vindskivor, balkonger, bjälklag och takstolar i husbocksområden. Impregneringsmedlet ska ha trängt in helt i splintveden till kärnan.

Träskyddsklass B är avsedd för träkonstruktioner ovan mark som kan utsättas för svampangrepp, till exempel ytterdörrar, fönster och fasadelement. Härska impregneringen har trängt in minst 10 mm i splintveden. Virket får inte bearbetas efter impregneringen.Träskyddsklass M är främst avsedd för konstruktioner i havsvatten. I denna klass bör man i första hand använda rundvirke.

Tips!

Tänk på att trä tål rörelser på ett helt annat sätt än de flesta andra byggmaterial. Därför blir till exempel eventuella sättningsskador i trähus nästan alltid mindre än i så kallade stenhus. Ett trähus kan sätta sig flera centimeter från hörn till hörn utan allvarligare skador. Både gran och furu ger så segt virke att sprickor sällan uppstår.

Varning

Trä sväller alltid om det utsätts för fukt och krymper när det torkar. Därför är det viktigt att lagra virke så att det skyddas mot sol, regn och markfukt. Virke som ska användas synligt inomhus bör alltid lagras i ett varmt och väl ventilerat utrymme. Detta gäller även impregnerat trä. Golvträ och paneler är särskilt känsliga.

Top

Tipsa en vän om denna artikel