Fåglar i trädgården

fagel-tradgard.jpg

En trädgård med ett rikt fågelliv är ofta en frisk trädgård. Många småfåglar är ju insektsätare och kan bidra till att hålla antalet skadeinsekter på en rimlig nivå. Därmed blir de direkta skadorna på enskilda växter färre och sjukdomar sprids inte så lätt – utan att man sprutar och pudrar med giftiga kemikalier. En grund-förutsättning för att småfåglar. ska trivas och stanna i trädgården, är att man ordnar med en foderplats och ett fågelbad och planterar buskar som både ger skydd och mat.

För bara något decennium sedan var det inte ovanligt att en familj eller ett sällskap som samlats till måltid i villaträdgården tvingades fly inomhus därför att en granne förklarat krig mot skade-insekterna i sin trädgård. Med sprutan på högsta tryck svepte vederbörande inte bara in bladluskolonier och liknande i en tät dimma. Vinden tog också med sig mängder av giftiga partiklar över buskar och staket och ”kryddade” de kringboendes grillmat på ett sätt som förtog både feststämning och hunger.

I dag är riskerna för sådana giftkrig betydligt mer sällsynta. Vi har fått mildare, men ändå verksamma bekämpningsmedel. Många trädgårdsägare har lärt sig att dosera rätt och ännu fler har helt avstått från att använda kemikalier. Man har med andra ord kommit underfund med att en väldränerad trädgårdsjord, luftiga planteringar och ett minimum av ogräs ofta gör andra växtskyddsinsatser överflödiga. Kan man därtill få insektsätande småfåglar att trivas i trädgården, hjälper dessa till att reducera den skadliga ohyran.

Fåglarnas insatser är heller inte urskiljningslösa. Det råkar vara så att de insekter vi betraktar som skadliga för växterna är många gånger fler till antalet än de som gör ett nyttigt arbete bland plantorna. Och det är nästan utan undantag de skadliga insekterna som fåglarna accepterar som föda. Det hör mera till undantagen att fåglarna t ex stoppar i sig pollinerande insekter som bin, humlor och fjärilar. Det finns inte heller någon anledning att klaga på fåglarnas effektivitet eller kapacitet när det gäller jaktresultat.

Det kan kanske förefalla som ett överdrivet tankeexperiment, men det är faktiskt sant: Om alla fåglar försvann och var borta i sju år skulle insekterna under den tiden hinna föröka sig så kraftigt att de skulle tömma markerna på den mat som vi människor måste ha för att överleva. En mer påtaglig uppgift är att en kull talgoxar matas omkring 10 000 gånger så länge ungarna finns kvar i boet. Och föräldrarna kommer ju inte flygande med endast en insekt i näbben varje gång.

Kan man redan vid anläggningen av trädgården ta hänsyn till fågellivet är detta givetvis en stor fördel. Om inte, finns det goda förutsättningar att undan för undan ändra miljön så att den lockar till sig allt fler fåglar. Det man i första hand kan göra är att underlätta häckningen med hjälp av fågelholkar, att ordna med en eller flera foderplatser, att locka med ett aldrig så enkelt fågelbad och att plantera växter som fåglarna kan dra nytta av.

I första hand hittar man dessa växter bland lövfällande buskar och små träd. Främst ska växterna ge ett effektivt skydd åt fåglarna, men producerar de dess utom ätbara bär är detta en mycket stor fördel.

Fröautomat för småfåglarEn s k fröautomat är lämplig att placera utanför fönstret, så att man kan se matgästerna på nära håll. Frukt, talg och liknande kan hängas i nätpåse på en stång.


Fågelbord för småfåglarVanliga fågelbord med pulpet eller ryggåstak bör göras så låga att fåglarna inte gärna går in i dem. Ett större fågelbord inbjuder till verkligt gästabud, men bör förses med en utanpåliggande sittring. Tänk emellertid på att aldrig” locka fåglar till sittpinnar av metall. Är fåglarna fuktiga om fötterna kan de frysa fast redan vid fem minusgrader.


Inga fötter i maten

Ett effektivt sätt att locka fåglar till tomten är att utfodra dem, men det gäller bara under den insektsfria tiden. Den vanligaste foderplatsen är ett så kallat fågelbord, som man endera köper färdigt eller tillverkar själv av trä och/eller plast. Bordet måste vara konstruerat så att fåglarna inte kan trampa omkring och förorena maten – helst också så att gästerna inte kan spreta ut maten på marken omkring.

Arbetsföljd

När du har bestämt hur stort fågelbad du vill göra och markerat detta med pinnar i gräsmattan, hugger du upp grästorven och schaktar bort så mycket jord som behövs. Räkna med att dammen ska slutta från 0 til ca 5 cm och att du behöver ca 25 cm extra djup för att fylla ut med sand och kullersten. Sedan kan du följa detta arbetsschema steg för steg:

1. Gräv ett 75-100 cm brett och minst meterdjupt hål vid badets djupaste del. Hålet ska fungera som infiltrationsmagasin.

2. Bottna med större stenar och fyll sedan hålet med allt finare stenar. Toppa med grovt grus
och sand.

3. Jämna till jorden i badets botten.

4. Täck botten med ett lager sand, ca 10-15 cm och jämna till sanden.

5. Mät ut storleken på den armerade plasten och skär eller klipp till den med ca 50 cm övermått vid dammens grunda del och tillräcklig längd vid dess djupa del för att plasten ska täcka den lodräta jordkanten och gå runt träregeln. Övermått vid varje sida, 3-4 cm.

6. Lägg ut plasten över sandbädden, vik upp överskottet mot kanterna och spika eller häfta fast den mot träregeln.

7. Skär upp ett passande hål i plasten ovanför infiltrationsbrunnen och tryck ner t ex en kork som sluter tätt. Genom att lätta på korken kan du senare tömma badet.

8. Lägg dekorativ kullersten från den grunda sidan och ner mot badets djupare del. Stenen hjälper till att förankra plastduken.

Snygga till badets kanter med hjälp av överbliven grästorv. Torven växer snabbt ihop med det övriga gräset och bildar efter en tid en naturlig ”strand” till vattnet.

Ett fågelbad för alla

FågelbadOm du följer siffrorna i teckningen och under ”Arbetsföljd” kan du lätt göra ett eget fågelbad i passande storlek för just din trädgård.

Förorenad föda betyder praktiskt taget alltid en hög smittorisk av bl a salmonella och utsätts fåglarna för denna gör utfordringen mer skada än nytta. Därför är nästan alla stora fågelbord svårhanterliga. Däremot är det mycket bra med ett tak över matplatsen, så att inte regn, snö och blåstförstörden föda man lägger ut.

Hur välkonstruerat ett fågelbord än är, kräver det regelbunden rengöring. Det är därför viktigt att det tillverkas och ytbehandlas så att det tål varmt vatten och rengöringsmedel.

Värt att veta

En bra viltfågelfröblandning för praktiskt taget alla småfåglar innehåller 50% oljehaltiga fröer – t ex solros 26% fett, hampfrö 28,2% fett och jordnötskross 46,9% fett samt 50% krossad havre och gul hirs. Även trädgårdsfåglar har älsklingsrätter:

Gråsparv, pil och grönfink, domherre – fröer av olika slag
Talgoxe, mesar – bröd, ost, kött och fisk
Sidensvans, kol och björktrast – bär och fröer av olika slag
Nötväcka och hackspett – talg och ost.

I kyligt väder bör frukt, talg och liknande ges i små portioner. Frusna äpplen t ex är nästan omöjliga för fåglarna att få i sig.

Lämpliga skyddsbuskar för småfåglar

forsythia
Forsythia, blommar så rikligt att man kar bjuda småfåglars på en och annan blomknopp som vårprimör. Vita försommarfloret får man på köpet.

Vintergrön Eldtorn
Den vintergröna Eldtornen, ger både skydd och vinterfoder.


Ett ansvar att locka till sig småfåglar

Att locka småfåglar till trädgården ger alltid ett rikt utbyte som varje trädgårdsägare bör utnyttja. Antingen fåglarna stannar på tomten eller bara gör kortare besök, bjuder de alltid på ett rörligt och ibland färggrant spel. Kan man få dem att häcka i grannskapet får man också möjlighet att studera dem på nära håll – bland annat genom att någon enstaka gång titta ner i holken.

På sin ständiga jakt efter föda till sig själva och sina ungar, hjälper de till med att hålla trädgårdens skadeinsekter på en acceptabel nivå under den ljusa årstiden. När vintern kommer och man genom utfordring kan hjälpa dem att överleva det hårda klimatet, kan man – förutom det nära umgänget med dem – glädja sig åt ett eget, gott samvete.

Men att medvetet locka småfåglar till tomten innebär också att man tar på sig ett ansvar. Att hålla holkar och fågelbord rena, fylla baden med friskt vatten och att inte avbryta en påbörjad utfodring under vintern, är säkert en självklarhet för de flesta. Däremot ligger det kanske inte lika nära till hands att se skyddsplanteringar som en likvärdig skyldighet. Men så är det faktiskt.

Fåglar är mycket uppmärksamma på yttre faror, men när de äter, badar, bygger bon och matar sina ungar går utan tvekan en del av vaksamheten förlorad. Och den bristen har trädgårds-
ägaren skyldighet att kompensera genom att plantera lämpliga växter som kan ge ett gott skydd mot angripare av alla de slag.

Det finns gott om lämpliga skyddsväxter – framför allt bland lövfällande buskar men det kan ändå vara svårt att välja i det stora utbudet. Man ska ju själv tycka att växten ifråga är vacker och passar i den övriga anläggningen, samtidigt som den ska ge det önskade skyddet och dessutom gärna en bärskörd som kan komma fåglarna till godo.

Det finns givetvis ingenting som säger att en fågelrik trädgård måste belamras med skydds-buskar. Huvudsaken är att det finns några stycken i närheten av holkar, utfodringsplatser och bad. Några förslag på lämpliga skyddsbuskar är Berberis, Häckoxbär, Rosenkvitten, Brakved, Hägg, Druvfläder,

Häggmispel och Rosenapel, men det finns många andra lämpliga buskar. Tänk på att plantera buskarna på ca ett par meters avstånd från t ex fågelbord och fågelbad. Står de alltför nära kan de få motsatt effekt, alltså bli en fara för småfåglarna på grund av de rovdjur som är ute efter dem och deras ungar.

Relaterade artiklar

Se alla trädgårdsartiklar »

scroll to top
Top