Ogräs i gräsmattan

ogras-grasmatta.jpg

Ogräs i gräsmattan är alltid en fråga om konkurrens, där den starkaste vinner. Här hittar du tips och det mesta du kan tänkas behöva veta för att få bort och undvika ogräs i gräsmattan.

Ogräs är växter som växer där man inte vill ha dem. En gräsmatta ska helst bestå av gräsplantor enbart, med ensartad grönska och så få avvikelser i övrigt som möjligt, ogräs är avvikare i högsta grad. Dessutom blir gräsmattan mindre hållbar med ogräs i och den får inte heller samma motståndskraft mot sjukdomar.

Ett visst bestämt grässlag kan också, under vissa förhållanden, betraktas som ogräs. En gräsmatta bestående av rödsvingel och ängsgröe får lätt ett oroligt utseende om den dessutom blandas med krypven, som har ett helt annat utseende och växtsätt. Däremot är en gräsmatta med enbart krypven något av det tätaste och grönaste som kan tänkas i gräsmatteväg. Ett annat grässlag som fått ogrässtämpel är vitgröe, trots att en övervägande procent av landets golfgreener faktiskt består av detta gräs.

Introduktionen av ogräs i gräsmattan sker på flera sätt:

1. Ogräsfrö i gräsfröblandningen,

2. Det finns redan i jorden både som frö och rötter,

3. Ogräsfrö sprids med dressgodset,

4. Spridning med maskiner och redskap,

5. Fröspridning med djur, särskilt fåglar samt med vindar och luftströmmar.

Frö, inte minst ogräsfrö, kan vila mycket länge i väntan på lämpliga betingelser för groning, som rätt temperatur, fuktighet och ljus. Från att till synes vara ogräsfri kan en jord plötsligt förvandlas till en äng av ogräs. En nysådd gräsmatta kan vara platsen för en sådan förvandling. Då är frestelsen stor att ta till kemiska ogräsmedel, trots att man egentligen inte tycker om att mer eller mindre farliga gifter sprids på just gräsmattan.

Ofta glömmer man att det finns flera andra sätt att ta bort och bekämpa ogräs i gräsmattan. Klipphöjden har betydelse. Om man klipper mycket lågt ger några ogrässlag upp, samtidigt som gräset försvagas. Effekten kan också vara den motsatta: att flera av ogräsen trivs med lågklippning och förökas snabbt, jämfört med vad de skulle gjort i en normalt klippt gräsmatta. Allmänt kan därför sägas att lågklippning är ett dåligt skydd mot ogräs, som dessutom på ett häpnadsväckande sätt har förmågan att ”huka” sig under gräsklipparen, hur lågt ställd den än är. Exempel är röllika och trädgårdsveronika.

Gödslingen stärker gräsplantans konkurrensförmåga men många ogräs växer och trivs trots att vissa, för gräsen viktiga näringsämnen saknas. Gödsling vid fel tid kan också gynna ogräsväxten.

Jordens pH-värde har stor betydelse, man kan till och med avläsa reaktionstalet på ett ungefär genom att studera ogräsfloran i gräsmattan.

Åtgärder som att vertikalskära och räfsa bort filten i gräsmattans botten kan främja ogräset genom att fröna då får lättare att gro än bland dött och  visset material, sådant som filten består av. Dessutom utgör dressgods en förnämlig grogrund för ogräsfrö.

Genom att vertikalskära sent på våren och under eftersommaren, när ogräsen är minst aktiva, gör man åtminstone inte dessa någon tjänst.

Ogräsjärnets rätta hantering, studera bilden!

Ogräsjärnets rätta hantering, studera bilden!

I en tät gräsmatta fyller gräsplantorna upp hela ytan. Däremot uppstår en lucka om man med exempelvis ett ogräsjärn tar bort en maskros, tistel eller annat ogräs. Därefter gäller det vad som först kommer att börja växa i tomrummet: ogräs eller gräs. Helst vill man ju att det blir gräs, då har man lyckats.

Den enda riktiga och varaktiga bekämpningen av ogräs måste bestå i att gräsplantorna, genom att trivas, helt konkurrerar ut ogräset. Att med kemiska medel upprätthålla gräsets överlägsenhet i mattan är tvivelaktigt. Ogräsrensning för hand i gräsmattan är en bra metod om den inte avbryts under längre tid, så att ogräset får växa och utbredas fritt.

FAKTA OM OGRÄS

De allmännast förekommande ogräsen är maskros, tistel, röllika, pilört, kirskål, svalört, trädgårdsveronika, våtarv, revsmörblomma.

Ogräs kan vara sommarettårigt, övervintrande ettårigt, tvåårigt och flerårigt.

Ogräs förökas antingen med frö, genom utlöpare och spridning med rötter eller genom både frö och utlöpare/rötter.

Man talar om fröogräs och rotogräs. Rotogräs är alltid svårast att bekämpa och bör helst inte finnas i jorden när gräsmattan anläggs. Vid undersökningar av jord ned till 20 cm djup har man funnit sammanlagt cirka 135000 ogräsfrön per m2. Av dessa var över 90 procent ettåriga och de övriga fleråriga.

Innehållet av ogräsfrö i gräsfröblandningarna är alltid förhållandevis lågt. Det finns nämligen av Lantbruksstyrelsen fastställda antal som inte får överskridas. Frön av vissa, för gräsmattan ”svåra” ogräs som maskros, groblad med flera finns aldrig i gräsfrö.

Genom att gödsla i samband med sådd ökar man den unga gräsplantans förmåga att vinna över ogräs. Man väljer med fördel NPK-gödsel, exempelvis Tg-Växupp, cirka 2 kg per 100 m2. Kalksalpeter har visat sig vara ett mindre lämpligt gödselmedel i sammanhanget. Stallgödsel och gödselmedel som innehåller kvävet i form av ureaformaldehyd har inte gett önskat resultat vid nysådd.

grasplantor-tattDär gräsplantorna står tätt kommer ogräset inte till.


Några olika typer av ogräs


vanligt-ogras

Relaterade artiklar

Se alla artiklar på gräsmatta »

scroll to top
Top