Näst efter gräs har betongplattan blivit trädgårdens viktigaste och mest använda golvbeläggning. Detta är naturligt, eftersom betongsten och plattor av betong har en lång rad fördelar. Det är nämligen mycket hållbart. Form, färg och ytstruktur kan varieras på många sätt. Är betongplattorna inte alltför stora är de också förhållandevis lätta att lägga.
Gillar du utmaningen att egenhändigt tillverka så mycket som möjligt till ditt hus är det all ide att också gjuta betongplattorna själv. I vissa fall är det till och med nödvändigt. Kanske man vill komplettera sina gamla betongplattor som har en form som inte längre finns på marknaden. Eller också gör man det bara för att det är roligt, men visst känner du att du inte har tiden som krävs är betongplattor ändå ett hyfsat billigt alternativ att köpa!
I och för sig är en tät gräsmatta idealisk som golv i en trädgård. Den är mjuk och harmonierar väl i kulör och struktur med övriga växter. Men dessvärre passar inte gräset på alla ytor. Hur stor omsorg man än lägger ner på en gräsmatta kan man aldrig få den så jämn att trädgårdsmöblerna står helt stadigt. Man kan inte heller få den så slitstark att den inte såras av daglig biltrafik från och till garage eller biluppställningsplats.
En gräsmatta märkt av gångstråk är inte heller någon uppbygglig syn. Dessutom kräver gräset en mycket regelbunden och omsorgsfull skötsel om mattan inte ska förfalla. Och det rör sig sannerligen inte bara om klippning.
Mot den bakgrunden är det självklart att man, där det är praktiskt, går in för hårdare material. Många trädgårdsägare lägger ner stor möda och stora pengar på golv och marksten av betong. Andra satsar lika helhjärtat på till exempel natursten. Trots de stora valmöjligheterna väljer merparten ändå betongplattor för sina altaner, garageuppfarter och trädgårdsgångar.
Artikeln fortsätter efter annonsen
Ett skäl är betongplattornas regelbundenhet, som betyder mycket för läggningen. En annan är, trots allt, priset. Andra material hade sannolikt resulterat i större variationer, men å andra sidan hade det pris man oftast får betala för dessa följts av besparingar på andra material och bekvämligheter.
Den allra bästa och framför allt trevligaste golvlösningen för trädgården brukar vara att blanda material som harmonierar med varandra och med växterna. Men även detta medför inte sällan ekonomiska bekymmer. Ett sätt att få råd med sådana extravaganser är att själv gjuta betongplattorna.
Räknar man inte med sin egen arbetstid är denna hemmafabrikation tveklöst den billigaste och kan betyda att det blir en eller annan slant över för något mera lyxigt. Det är inte svårt att gjuta egna betongplattor, men det tar tid och man måste ha tålamod nog att vänta med själva läggningen tills man fått ihop ett tillräckligt antal läggningsklara plattor.
Lämpligt antal formar
För att du ska kunna gjuta dina egna betongplattor måste du tillverka ett antal formar att gjuta i. Hur stora dessa formar ska vara beror givetvis på hur stora betongplattor du vill ha. Du gör klokt i att inte välja alltför stort format, eftersom plattorna då blir så pass tunga att de blir svåra att lägga.
Formatet 500 x 500 millimeter bör inte överskridas. Ett av de vanligare formaten är 400 x 400 millimeter och redan vid detta format måste man räkna med att varje enskild platta väger mellan 12 och 15 kilo.
Självfallet är det inget som hindrar att du till exempel halverar formatet till 200 x 200 millimeter eller gjuter rektangulära betongplattor i storleken 400 x 200 millimeter. Är du särskilt intresserad av mönsterläggning kan du givetvis kopiera eller efter egen fantasi komponera egna mönster: kors, trianglar, 8-kantingar, stavar, tegelformat…
Enklast är att lägga in lösa träinsatser i kvadratiska eller rektangulära formar. En sak du inte bör ge dig i kast med är att gjuta oregelbundna betongplattor. Det är i och för sig inte svårare att gjuta dem, men att lägga dem i ett mönster som du blir nöjd med är praktiskt taget dömt att misslyckas.
Plattstorleken har stor betydelse för hållbarheten. Gjuter du halvmeterstora kvadrater bör tjockleken vara 70 millimeter. Gör du däremot hälften så stora betongplattor räcker 50, möjligen 60 millimeter. Plattorna får ändå god hållbarhet.
Oavsett ytstorlek bör tjockleken vara 70 millimeter om du avser att lägga betongplattorna på till exempel entré‚ eller garageplan, där biltrafik förekommer.
Artikeln fortsätter efter annonsen
Hur många formar du ska tillverka beror på i vilken takt du vill gjuta betongplattorna. Eftersom du inte kan gjuta mer än två omgångar i veckan kommer du då upp i en kapacitet om 80 plattor i månaden.
Verktyg och material du behöver när du ska gjuta betongplattor:
Verktyg för formarna:
1. Fogsvans 2. Skruvmejsel 3. Körnare 4. Tumstock 5. Vinkelhake 6. Borrmaskin.
Material för formarna:
Hyvlat formvirke, inte klenare än 46 cm, Ledgångjärn, Excenterhasp, Skruv.
Verktyg för plattorna:
7. Hink 8. Murslev 9. Rivbräda 10. Pensel för olja 11. Plafondpensel 12. Stålskiva för slipning 13. Skottkärra eller murbrukshink 14. Skyffel.
Material för plattorna:
Cement, Singel, Sand eller Grovbetong, Kisel eller annan ytskiktssten. Formolja, Hårda byggskivor som t.ex. Masonit eller tjock plastfolie, ev. Cementfärg.
Arbetsföljd
1. Tillverkning av formar.
2. Blandning av betong.
3. Gjutning av betongplattorna.
4. Lossa formarna efter ca 4 dagar.
5. Eftertorkning under ca 3 veckor.
Varning
Om du gjuter vid lägre temperatur än +5 grader bör du vänta en vecka med att ta betongplattorna ur formarna alltså dubbelt så lång tid som vid varmare väder. Betong kan inte härda utan tillräckligt med vatten.
Vid risk för frostgrader är det mycket viktigt att nygjuten betong snarast möjligt täcks med t.ex. isoleringsmattor eller halm som läggs ovanpå plastfolie. Vattnet i betongen får nämligen inte frysa.
Formtillverkning
1. Börja med att mäta upp det hyvlade formvirket. Välj inte klenare virke än ca 80 millimeter.
2. Men se till att höjden på virket kommer att motsvara plattans tjocklek, t ex 70 millimeter.
3. Se till att varje formbit får exakt mått. Gör även en lodrätt sågmarkering med hjälp av vinkelhaken.
4. Det ar viktigt att du sågar helt rakt. I annat fall blir formen skev och du får bekymmer med läggningen.
5. Lägg ut de olika formbitarna och mät diagonalerna med en tumstock för att få exakt räta vinklar.
6. Tre av formbitarna monterar du samman med vanliga, enkla ledgångjärn, helst med tre skruvfästen på varje sida.
7. Förborra för skruvarna eller ordna ett bra fäste för dem med hjälp av en s k körnare.
8. Fäst gärna formbitarna i ett skruvstycke, så att de inte glider isär när du drar åt skruvförbandet.
9. Den fjärde hörnfogen i varje form ska du förse med en låsanordning. Du kan använda en vanlig hänglåshasp.
10. Det är dock ännu bättre om du väljer en s k excenterhasp, som hårt spänner ihop ramen under gjutningen.
11. Vill du t ex gjuta korsformade plattor lägger du lösa vinklar i den kvadratiska formens hörn.
12. Även åttkantiga formar ordnar du med lösa inlägg. Var dock mycket noga med liktydiga mått för alla formar.
Betongblandningar
1. Lägg skyddsplast där du ska arbeta. Det är viktigt att undvika både betongstänk och orena inslag i betongen.
2. Det går lättare att blanda grovbetongen om du först slår i en del vatten i en skottkärra eller murbrukshink.
3. Blanda noga och med rätt angiven vattenmängd. Det är bl.a. avgörande för om betongen ska bli frostbeständig.
4. Eftersom du behöver mindre mängd ytbetong är det lämpligt att blanda denna i en hink eller annat lämpligt kärl.
5. Vill du ha ett mera rustikt ytskikt kan du blanda kisel, annan natursten eller stenkross i finbetongen.
6. En lämplig blandning är då fyra delar sten, en del betong och en del fin sand.Öka fuktigheten något.
Rätta proportioner och två plattskikt
I princip ska en betongplatta bestå av två skikt: grundskiktet och ytskiktet. Det senare kallas ibland också finskiktet. Väljer du en plattjocklek på 60 millimeter kan grundskiktet lämpligen vara upp emot 50 millimeter och ytskiktet alltså cirka 10 millimeter. När du ska gjuta i betong kan du köpa färdig betong på säck och blanda själv. Du gör klokt i att följa förpackningens anvisningar, men för ytskiktet är tumregeln 1 del cement, 4 delar singel och en lämplig mängd vatten. Ju mindre vatten du kan använda desto bättre blir betongen. Cirka 0,6 liter vatten till 1 kilo cement anses vara en nivå som inte bör överskridas.
Till det finare ytskiktet kan du blanda en betongmassa av 1 del cement och 2 delar fin sand. Mängden vatten kan vara densamma som till grundskiktet. Du kan emellertid göra platt-gjutningen betydligt enklare genom att använda gjutbetong, ett pulver som du blandar till rätt konsistens med enbart vatten. För grundskiktet kan du då använda grovbetong och för ytskiktet finbetong. Det går åt omkring 2,5 liter vatten till en 25-kilosäck gjutbetong.
Metoden kostar lite mer, men du bör ta med i beräkningen att det är ganska tungt att blanda även detta “halvfabrikat” och betydligt tyngre när singeln ska tillsättas. Eftersom du sannolikt inte kommer att göra av med några större mängder betongblandning till varje gjutning lönar det sig knappast att hyra eller skaffa en blandare. Du klarar förmodligen betongblandningen utan större svårighet i en skottkärra eller på en plan byggskiva, en så kallad lave. Ja, du behöver förstås också en skyffel.
När du blandar betongen bör du tänka på att du inte stänker ner omgivningen. Det är mycket svårt att i efterhand få bort betongfläckar. Det är också viktigt att du inte förorenar betongblandningen med till exempel jord, något som drastiskt kan försämra hållbarheten. Blanda aldrig till mer betong än du förbrukar under ungefär en timme och glöm inte att göra ren kärra och skyffel innan massan biter sig fast. I båda fallen drar man annars på sig helt onödiga kostnader. Överbliven betongblandning är helt obrukbar och måste kasseras. Redskap och formar som inte görs rena blir också skrot.
Styv betong bäst för betongplattor
På samma sätt som man skiljer mellan grovbetong och finbetong skiljer man mellan tre olika betongkonsistenser. Var och en identifieras på följande sätt:
– Styv betong kan du rulla i handen till en boll utan att den smetar.
– Plastisk betong kan du också forma till en boll. Den smetar däremot.
– Trögflytande betong kan inte formas till en boll. När du gjuter betongplattor är den lämpligaste betongkonsistensen styv.
Gjutning och torkning
1. För att betongen ska släppa måste du före varje gjutning stryka formolja på trädelar som berörs av betongen.
2. Lås alla de formar du ska gjuta i och lägg dem på absolut plant och hårt underlag, t ex masonitskivor.
3. Använd mursleven till att fördela grundskiktsblandningen väl. Fyll nästan upp till plattans totala tjocklek.
4. Packa sedan betongblandningen hårt med hjälp av t ex en listbit. Det är viktigt att inga luftutrymmen bildas.
5. När du jämnat av grundskiktet med mursleven kan du lägga på det tunnare ytskiktet över hela ytan.
6. Använd en rak bräda och dra med fast hand bestämt av överflödig betong.
7. Ska du ha glättat ytskikt, dra av ytan med en ordentligt fuktad rivbräda. Arbeta i små och cirklande rörelser.
8. Ungefär en halvtimme efter rivningen kan du glätta ytskiktet med ett stålbrätte växelvis sidled/vinkelrätt.
9. Har du valt ett sten eller krosskikt i ytan ska du tvätta fram detta med en vattenfuktad plafondpensel.
10. Täck formarna med plast eller fuktig säckväv för att hindra vattenavdunstning medan betongen härdar.
11. Efter ca fyra dagar är betongen så pass stelnad att du helt kan öppna formarna och lyfta ur betongplattorna.
12. Läggningstorra är plattorna dock först efter ytterligare ca tre veckor. Under denna tid ska betongplattorna förvaras stående.
Tips!
– Betongplattor med släta ytor kan färga olika kulörer genom att man bland lika delar torrt cementfärgpulver och cement och med en rivbräda arbeta ner blandningen i den fuktiga betongytan. Efter ungefär en halvtimme kan ytan stålslipas.
– Runda betongplattor lämpliga som trampstenar kan gjutas i en enkel kakform.
Värt att veta
– Betongplattor med ett frilagt ytskikt av t ex natursten eller stenkross blir mycket halksäkra, men tänk på att särskilt kross kan kännas vasst att gå på med bara fötter.
– En halv betongplatta tål bara hälften av den hela betongplattans belastning. Därför bör man öka tjockleken hos halva betongplattor om sådana läggs där belastningen är stor.
Relaterade artiklar
