Förr smiddes spiken för hand och man skilde i stort sett mellan långa och korta samt tunna och grova spikar. Numera finns en mängd olika spiktyper att välja mellan. Förutom längd och dimension skiljer man i dag även på form, gängning och om spiken tål att utsättas för regn och fukt.
Ska du sätta upp en enstaka spik i väggen för att till exempel hänga upp en tavla, är det oftast inte så noga vilken sorts spik du använder.
Om du däremot ska göra mer omfattande arbeten bör du vara mer kräsen. När du väljer spik ska du noga tänka igenom vilka krav du har på bland annat hållfasthet, utdragshållighet- det vill säga om det ska vara lätt eller svårt att dra ut spiken – och om spikhuvudet får synas eller inte.
Ska du laga en trädgårdsstol som ska stå ute i regn och fukt ska du definitivt välja en rostfri spik. Annars riskerar man att få rostfläckar på kläderna.
Eftersom spikhuvuden lätt hakar fast i klädesplagg bör du välja en rostfri dyckert som kan försänkas. Dyckert ska du välja när du vill göra en så kallad dold spikning – det vill säga att spikhuvudet “försvinner” ner i spikunderlaget. Denna spikning är speciellt lämplig eftersom spikhålen, som du ska spackla över, då blir lätta att dölja.
“Vanlig” spik tillverkas som regel av stål med låg kolhalt. Till härdad spik används stål med högre kolhalt. Förutom vanligt stål används rostfritt stål, lättmetall, koppar och mässing. Det är inte bara tålighet och styrka som bestämmer vilka metaller som ska användas.
En spik som kommer att vara väl synlig ska inte skämma helhetsintrycket utan helst förgylla det. Med till exempel mässingsspikar kan du till och med förhöja helhetsintrycket.
Spikhuvuden
Det finns flera olika typer av spikhuvuden. Formen beror dels på hur synligt huvudet ska vara, dels på vilken funktion “locket” ska ha. Ett brett, kullrigt huvud täcker igen spikhålet och samlar inte heller så lätt fukt mellan huvud och trä. Förutom de vanligaste huvudena, som är flata, koniska eller kullriga, finns bland annat så kallade dubbelhuvuden.
Tvåhövdad spik använder du när du spikar provisoriskt, till exempel när du gör en gjutform. Det yttre huvudet är lätt att gripa tag i med kofoten och du får ut spiken utan större bekymmer.
Den faktiska spikkostnaden blir ofta högre om du väljer spiktyper av tåligare material, men i gengäld får du spikförband som håller längre och som står emot yttre påfrestningar bättre.
1. Trådspik har ett räfflat skaft och ett flat huvud. Denna typ är vanligast när du arbetar i trä. Du använder den bland annat i regelverk och takstolar.
2. Dyckert har också ett räfflat skaft men ett koniskt huvud. Huvudets form gör att spiken går ner i träet. Använd dyckert vid dold spikning.
3. Huggen spik har ett runt hugget skaft med ett flat, försänkt huvud. Spiken har extra god fästförmåga och du använder den med fördel när du spikar gipsskivor mot träreglar.
4. Huggen räfflad dyckert har ett hugget skaft med räfflad yta och ett koniskt format huvud. Spiken används bland annat till spån och träfiberskivor.
5. Dubbelhuvad spik har ett räfflat skaft och som namnet anger två huvuden. Vitsen med dessa är att du lätt ska kunna dra ur spiken ur en tillfällig konstruktion, till exempel en gjutform.
6. Kamspik finns med både flat och kullrigt huvud och skaftet är kamgängat. Gängorna fungerar som hullingar och spiken används där det fordras utdragshållfasthet.
7. Lackerad trådspik finns i färgerna vitt, brunt och mässing. Spiken har ett lågkullrigt huvud och används när du ska spika i redan målade snickerier.
8. Rostfri trådspik har ett räfflat skaft och ett flat huvud. Välj med fördel den här spiken till staket och ytterpaneler i tryckimpregnerat virke.
9. Förzinkad dyckert med räfflat skaft och koniskt huvud används även utomhus men där du vill ha dold spikning.
10. Ankarspik har ett runt kamgängat skaft och ett flat försänkt huvud. Du använder spiken i första hand när du spikar i trä med byggbeslag som extra förstärkning. De flesta av de uppräknade spikarna finns även varmförzinkade.
Spikens skiftande utseende i skaft och huvud avgör användningsområde. Siffrorna visar vart i ett hus de olika typerna passar bäst.
Värt att veta
Det kan vara svårt att veta vilken längd du behöver för att spikförbandet ska hålla. En bra regel när du fäster trä mot trä är att spiken bör gå in i underlaget 2 1/2 gånger tjockleken på det du ska fästa.
Ett exempel: Du ska fästa en 20 mm tjock regel i en stolpe. Spiken bör tränga in med ca 50 mm i stolpen, varför du bör välja en 70 mm lång spik. Det finns spik från 2 till 300 mm längd och med en varierande grovlek mellan 1 och 8 mm.
Måtten anges alltid med längden först. Längden på en spik med ett flat huvud mäts från ovansidan av huvudet medan däremot ett kullrigt huvud mäts från undersidan.
Relaterade artiklar
