Dränering gör grunden – tips om dräneringmaterial

dranering-husgrund.jpg

Dräneringen runt husgrunden är fundamentet för att få ett hälsosamt och hållbart hus. Hur bra dräneringen är beror både på hur dräneringens lagts, och inte minst vilka dräneringsmaterial som används vid dräneringen. Dräneringsrör, drängruset och fuktspärrarna på källarväggarna behöver alla hålla hög kvalitet och vara anpassade efter behov.

Drängeringsmaterial och dräneringens syfte

Dräneringens syfte är att leda bort vatten från huset och iväg ner i backen. Anledningen är enkel. Fukt förstör husgrund, och kan krypa upp i huset stomme. Det kan i sin tur leda till en mängd problem, både vad gäller lukt, luftkvalitet och materialets beständighet i huset.

Med fukt kommer rötor och mögelproblem. Dräneringen är därmed grunden som ligger runt grunden, och som avgör hur väl ett hus håller i längden. Oavsett kvalitet på dräneringen som lades från början, sätts dräneringen igen med åren. Då behöver dräneringen göras om, för att åter fungera som den ska.

Hur veta hur dräneringen fungerar

När fukt orsakar problem i en källare märks det på väggar och i luften. Luften känns unken att andas in och fläckar uppträder på väggarna. Men det kan vara svårt att veta exakt varifrån fukten kommer. Ibland handlar det om att ventilationen i källaren är dålig.

Varm fuktig luft kan då tränga in i grunden, så där kyls ner och kondens bildas. Vid den här typen av fuktproblem behöver källaren värmas upp och en avfuktare kan ställas in för att motverka kondensproblemen. Det hjälper då inte att dränera om grunden, eftersom fukten inte kommer därifrån.

Om fukten kommer från marken är det också svårt att förbättra situationen genom att dränera väggarna. Då kanske marken behöver fuktspärras för att få bort problemet. Men om det kan konstateras att det är vatten från omgivande mark som tränger in i väggarna som orsakar problemet, ja då är det troligen hög tid att dränera om.

Då gäller det att få bort vattentrycket från väggarna och från att fukt och regnvatten kryper in i dessa väggar. Det kräver en del arbete.

Fuktspärr på källarväggen

Enligt gammal beprövad teknik asfalteras källarväggarna på utsidan inför en dränering. Det har en fuktavvisande effekt. Idag är dock asfaltspåläggningen sällan den enda fuktspärren på en vägg. Denna åtgärd kombineras istället eller ersätts med ett modernare dräneringsmaterial med kombinerad isoler- och/eller fuktspärr på väggarna vid en omdränering. Vanligtvis sker detta i form av skivor eller mattor.

Det finns en mängd olika dräneringsmaterial på marknaden att välja mellan. Många skivor tillverkade av polystyrenplastkulor, frigolit alternativt cellplast. De har i grunden samma funktion, men fungerar på något olika sätt. Vissa fuktspärrskivor sluter helt tätt, medan andra andas inifrån. Det finns också fuktspärrar i form av mattor. Dessa kan antingen vara enbart fuktspärrande, men kan också vara isolerande.

Den som vill ha en isolerad källare i slutänden gör rätt i att välja en fuktspärr som också är isolerande, särskilt om källaren ändå dräneras om.

Typer av dräneringsrör

Dräneringsrör läggs runt hela huset för att avleda vattnet. De kan vara tillverkade av betong, tegel eller plast. Idag är det vanligaste rören tillverkade av plast. Det är viktigt att dräneringsrören har tillräckligt stora hål och är tillräckligt stora i dimensionen så att det vatten som kommer mot huset också kan ledas bort effektivt.

En vanlig rekommendation är att använda rör om minst 75 mm, oavsett material. Om rören är av plast, ska de gärna vara dubbelväggiga om de ligger djupt. Till dräneringsrören behövs rensbrunnar. Hur bra dräneringen än läggs, är risken stor att rören sätts igen efter en tid.

Då är det bra att kunna rensa ur dessa, så att det återigen fungerar bra. Det är också bra att koppla ihop dräneringsröret med dagvattenröret.

Grus runt röret

Dräneringsrören läggs i en bädd av grus. Gruset ska vara av sådan art att det inte sätts igen. Då försvinner möjligheten för vattnet att ledas till själva dräneringsröret. Ett vanligt och säkert alternativ av grus är makadam 8–16, eller 11-16. Siffrorna anger hur stora gruskornen är i mm.

Det finns också ett särskilt dräneringsgrus hos många återförsäljare. Det är ett tvättat grus som har en stor genomsläpplighet för vatten. Det innebär att gruset ska vara utan 0-fraktioner.

Dräneringsrör som inte behöver makadam

En modern variant är också så kallade dräneringsklossar. Det är klossar som innehåller dräneringsrör och som i övrigt är tillverkade i polystyrencellplast. Med dessa klossar behövs inte det makadam som annars behöver läggas runt röret. Polystyrencellplasten fungerar som dränskikt runt själva röret och ersätter därmed makadamet runt röret.

Fiberduken separerar

En vanlig fiberduk är en del av det dräneringsmaterial som omsluter dränering inklusive dräneringsrör och ser till att dräneringen inte förstörs av den omgivande marken. Fiberduken är vanligtvis en geotextil, och har också en bra filterfunktion. Det är viktigt att fiberduken klarar en hög belastning, så att inte duken repar sig.

Återfyllning

När dräneringsmaterialet är på plats och dräneringsrören lagts är det dags för återfyllning runt huset. Då används med fördel ett grus av grövre sort, såsom ett makadam om 16-32. Även detta grus ska nämligen leda vattnet nedåt. På toppen kan dekorativa stenar läggas som utsmycknad. Jord är inte att föredra då de ansamlar fukt och också tränger ner i makadamet och sätter igen dräneringen.

Professionell grävning

Ett hus står egentligen inte på marken, utan i en grop i marken. Den omgivande marken stöttar i princip alltid husgrunden. Därför behöver också schaktning runt huset ske i omgångar. Det har hänt att omgrävningar av dräneringar i hus lett till att hela huset rasat samman.

Det beror på att för stora mängder jordmassor fraktats bort från husgrunden i ett svep. Då ger marken också vika och huset flyttar sig. En omdragning av dränering vid svåra fuktproblem kräver därför ett professionellt utförande där massorna flyttas en del i taget.

Andra alternativ

Ibland är det möjligt att stoppa fukten från insidan av grunden. Då läggs en särskild typ av puts på insidan av grunden. Putsen stoppar vatten från att komma in i källaren, men är i sig inte så tät att fukten fastnar i väggarna. Det måste också dock även finnas en bra dränering på utsidan av källaren för att den här typen av puts ska kunna användas.

Vatten som fastnar i väggen orsakar nämligen att väggen förstörs i det långa loppet. Det här är inte ett sätt som ersätter dräneringen i sig, men kan vara en kompletterande åtgärd om så behövs. Detsamma gäller en rensning av allt som stoppar ventilationen mellan grunden och luften på insidan.

Det kan handla om täckande tapeter och färger. Dessa kan kapsla in fukten i väggarna och därmed orsaka errosion och fuktskador.

Rotavdrag

Att dränera om och andra metoder för att hålla fukten borta från källaren är alla rot-avdragsgilla. Det betyder att ett kostnadsavdrag om upp till 50 % kan göras på det arbete som utförs av en fackman för att åtgärda problemen. Se alltid till att meddela hantverkaren inför arbetet att rot-avdrag begärs. Då dras avdraget av direkt på slutfakturan efter utfört arbete.

Kostnaden är trots denna möjlighet ganska stor. Försäkra dig därför alltid om att det faktiskt är dräneringen som behöver åtgärdas för att råda bot på fuktproblemen, och inget annat.

Relaterade artiklar

Se alla husgrund & markartiklar »

scroll to top
Top