Dimmer – Steglös ljusreglering

dimmer.jpg

Det bästa med en dimmer är att om du byter ut din vanliga strömbrytare mot en dimmer kan du anpassa ljusstyrkan från lampan i rummet till den styrka du vill anpassa för stunden. Tittar man på elektricitetens ungdom var det i stort sett endast teater- och biosalonger som utrustades med en steglös ljusreglering. Det vrid- eller skjutmotstånd som användes för att uppnå denna teknik var då mycket dyr och tog alldeles för stor plats i en vanlig bostad. Även om dimmern som kan betecknas som vår tids ljusdämpare – är dyrare än en vanlig strömbrytare, är det allt vanligare att man låter installera dessa direkt i nybyggda hus. Med dimmer sparar man nämligen både elförbrukning och glödlampor. Redan innan elektriciteten uppfanns kunde man bestämma ljusstyrkan i en lampa, allt efter behov. Både fotogen och gaslampor regleras ju enkelt genom att öka eller minska tillförseln av bränsle.

Med ljus från glödlampor försvann den steglösa ljusregleringen till att börja med helt och hållet. Ett första steg tillbaka till att åter kunna välja ljusstyrka från en armatur, var med kronkoppling. Med en lampa utrustad med denna finess kunde man med strömbrytaren bestämma om alla glödlampor i armaturen skulle tändas samtidigt eller om hälften av glödljusen skulle få ”vila”, till förmån för ett mjukare sken. I dag kan man enkelt och steglöst reglera såväl glödljus som många typer av halogenlampor, LED-lampor och en del lysrör med dimmer.

Så här fungerar en dimmer:

Ordet dimmer kommer från engelskan och betyder matt eller svag. Det officiella svenska namnet enligt SEMKO är ”halvledarstyrda effektregleringsanordningar för belysningsreglering”, men i dagligt tal kallas de just dimmer.

Dimmern har utvecklats ur det enkla vridmotstånd, vars princip även använts för hastighetsreglering av bland annat tåg, spårvagnar, fläktar och pumpar. De senaste decennierna har tekniken utvecklats mycket snabbt och med hjälp av bland annat halvledarteknik har det blivit möjligt att komprimera ljusregleraren till den hanterliga dosa som dimmern är idag.

Den halvledarkomponent som styr dimmerns funktion kallas tyristor. Denna är en styrbar halvledare som reglerar styrkan hos strömmen i våra ledningar. Genom att du vrider på dimmerknappen, får du starkare eller svagare ljus i lampan.

Spara energi och lampor

Du kan som regel byta ut den gamla strömbrytaren mot en dimmer utan att ändra i den fasta installationen, förutsatt att strömbrytaren styr armaturer för vanliga glödlampor. Dimmern passar i de standarddosor som strömbrytare numera alltid är monterade i.

Om apparatdosan är äldre än cirka 30 år finns det risk för att dosan är för trång. Då måste dosan bytas ut av behörig elinstallatör. Med de nya dimrarna kan du öka glödlampans livslängd avsevärt. Dessutom kan du spara el genom att inte låta tända lampor brinna på full effekt mer än när du verkligen har behov av det starkaste ljuset armaturen kan ge.

När det gäller lysrör och lågvoltslampor kan du naturligtvis vinna samma fördelar som gäller för glödljus. Däremot är det inte alltid lika enkelt att låta installera dimmer till denna typ av ljus. Eftersom det för lysrörsarmatur ofta krävs komplettering med bottenlastmotstånd ska dessa installationer göras av en behörig elinstallatör.

Det finns flera anledningar till att det är mera komplicerat att installera dimmer till lysrörsarmaturer. En övergripande orsak är helt enkelt att dessa armaturer fungerar något annorlunda än en vanlig armatur. Ansluter man en dimmer till ett lysrör på vanligt sätt, är risken stor att röret börjar flimra och blinka. Vissa lysrörsarmaturer kan dessutom gå sönder.

Ifråga om halogenlampor finns det två saker att ta hänsyn till. Dels drivs lamporna via en transformator och därför måste dimmern klara så kallad reaktiv effekt, liksom att transformatorn ska klara halvledarreglering. Dels mår halogenlamporna inte bra av reducerad effekt de sotas invändigt. Därför avråder vi från ljusreglering av halogenlampor!

Dimmern ger möjligheter

Det är inte bara ekonomiska vinster man kan göra med dimmer i bostaden. Genom att steglöst kunna reglera ljusstyrkan kan du få ett bra arbetsljus när du behöver det och när jobbet är klart vrida ner till ett mera avstressande sken.

Om du har dimmer och placerar och riktar lamporna på ett klokt sätt, kan du få bostaden att fungera väl i de flesta situationer – både till vardags och fest. Tänk på att ljuset har stor påverkan på människans humör. Ett alltför kallt ljus påverkar negativt om man vill vila eller koppla av. En skum belysning ger samma effekt i en arbetssituation.

dimmer-och-ljusknapp

Allt fler uppskattar fördelarna med steglös ljusreglering vilket gör att det idag finns ett stort utbud av dimrar på marknaden. De ständigt varierande kraven på belysning i bostaden blir lättare att uppfylla om du låter installera en dimmer istället för en vanlig strömbrytare.

Med en dimmer kan du enkelt kontrollera en riktad köksbelysning eller t.ex. belysning över en trappa inomhus. Här är ljuset både praktiskt och estetiskt.

Värt att veta

Glödlampor och halogenlampor är mycket spänningskänsliga. Vid märkspänning (som stämplats på lampan) tål vanliga glödlampor ca 1 000 timmars drifttid vid normal tänd- och släckfrekvens. Vid många till- och frånkopplingar minskar livslängden. Halogenlampor klarar ca 2 000 – 4 000 timmar.

Lysrör är ännu känsligare för till och frånkoppling. På kontor klarar sig lysrör mellan 5 000 och 12 000 timmar. Kompaktlysrören ligger närmare 5 000 timmar och de långa 36 Watts ”lågenergirören” brukar klara över 10 000 timmar.

Relaterade artiklar

Se alla energi & värmeartiklar »

Top

Tipsa en vän om denna artikel