Murröta i källaren

murrota-kallare.jpg

Många talar om ”murröta”, men ingen vet riktigt vad det är. Uttrycket används ofta ”till vardags”, men aldrig i strikt byggnadstekniska sammanhang. Vad man för det mesta syftar på är den vittring i ett murverk som orsakas av fukt och humusämnen och som bland annat resulterar i mögelangrepp, vilka i sin tur påminner om den mikrobiologiskt betingade röta, som bryter ner trä och träbaserat material.

Även om ordet ”murröta” alltså inte entydigt kan definieras och byggnadsexpertisen därför rycker på axlarna inför benämningen, vet de flesta husägare ändå ganska väl vad som menas. Man avser de problem, som bland annat uppträder i källare till framför allt äldre hus, men som också kan förekomma i andra murverk och putsade ytor både inom- och utomhus. I de allra flesta fall inskränker sig ”murrötan” till den obehagliga lukt och allmänna otrivsel som till exempel svampar och alger ställer till med. I ett längre perspektiv kan dock följderna bli lika allvarliga som själva uttrycket är olustigt. Vittringen kan nämligen gå så långt att den orsakar sådana skador på byggnadskonstruktionen att dess bärkraft drastiskt äventyras.

Att just äldre källarhus drabbas oftare än andra hänger ihop med det faktum att även byggnader med tiden får ”ålderskrämpor” och att en eller annan renovering inte sällan försämrar luftcirkulationen eller rubbar värmebalansen och på så sätt skapar förutsättningar för en nedvittring. I princip förutsätter ”murröta” två åtgärder: de fuktskador som redan uppstått måste repareras och den grundläggande orsaken måste röjas undan, så att processen inte fortsätter eller börjar på nytt. Detta i sin tur förutsätter en noggrann felsökning. I olyckliga fall kan resultatet av denna kräva omfattande åtgärder, grundförstärkningar och dränering av husgrund.

I de allra flesta fall är problemen emellertid dels relativt ytliga och koncentrerade till källaren, dels förhållandevis lätt undanröjda. Vad detta för det mesta innebär redovisas på dessa kort. Vad du behöver i verktyg och material för att hejda ”murrötan” beror helt på var du finner angreppen och hur omfattande de är.

Varning!

Fuktskador är komplexa och svåra att härleda och kräver specialistkompetens. Kontakta därför alltid en besiktningsman för fuktskadeutredning när du misstänker fuktskador.

Tecken på fukt i puts

När murade eller putsade partier i en byggnad börjar vittra är nästan alltid fukt den stora boven. När du därför söker efter spår av ”murröta” är det främst tecken på onormal fukt du ska leta efter. Däremot är det långtifrån säkert att du hittar de tydligaste tecknen i just de murade eller putsade partierna. Mycket ofta uppträder de tydligare på angränsande material av trä och i pappbeklädnaden på till exempel gipsskivor.

När du sedan ser lite närmare på material som inte angrips av röta, utan vittrar, har du större förutsättningar att komma ”murrötan” på spåren. I texten ”FELSÖKNING” får du exempel på fel i fuktbalansen.

Felsökning

1. Frostskador. Eftersom vatten sväller vid kyla orsakar hög fuktighet och låga temperaturer så kallad frostsprängning. Skadorna är oftast tydliga sprickor.

2. Saltvittringar. Salter i konstruktionen anrikas i ytskiktet vid fuktavdunstning.

3. Kalkridåer. En kemisk nedbrytning i ytskiktet, där kalciumhydroxid ombildas till karbonat.

4. Rötsvampar. Uppträder på trä och träbaserade produkter när vatten i veden bryts ner.

5. Korrosion. Rost och annan korrosion, som uppträder när den relativa fuktigheten är för hög.

6. Fuktrörelser. Fuktbetingade rörelser finns i praktiskt taget alla byggnadsmaterial, även i betong och putser.

7. Isoleringsbrister. Här avses främst brister i värmeisoleringen, som försämras kraftigt när fukten ökar.

8. Ojämn nedsmutsning. Ju fuktigare en yta är desto lättare drar den till sig smuts av olika slag.

Orsaker till fukt i källare

De vanligaste tecknen på ”murröta” i källaren är fläckar av mögel eller så kallade jordslag. Orsaken till att de uppträder är nästan alltid en alltför låg luftcirkulation. Är huset äldre och du aldrig tidigare har haft liknande bekymmer har angreppen nästan alltid samband med någon stor eller liten förändring. Du kanske har tätat fönster och dörrar eller tilläggsisolerat golvet. Kanske har du rentav installerat ett nytt värmesystem, som inte läcker så mycket spillvärme som det gamla gjorde.

En annan vanlig orsak till ”murröta” är att man upptäcker hur sällan källarutrymmena utnyttjas och låter detta bli anledning till att sänka värmen i denna del av huset. Vips har man ökat fuktvandringen och bjudit in alger och svampar och därmed en kommande vittring. En så trivial sak som att man stänger ventilerna en dag när kylan slår till och sedan glömmer att öppna dem igen kan faktiskt vara orsak nog.

Bot mot fukt

Vad som måste göras för att hejda utvecklingen som leder fram till den vittring vi kallar ”murröta” beror givetvis i högsta grad på vad som är orsak. Konstruktionsfel och jämförbara brister kan kräva genomgripande åtgärder. men oavsett vad som ligger bakom fordras en storrengöring i ordets verkliga bemärkelse. Den innebär inte bara en rejäl genomluftning av angripna utrymmen, utan också en fullständig rengöring med saneringsmedel för mögel och alger, så att man blir av med mögelsvampar, mossor och alger in till sista resterna.

I annat fall kan vidare insatser vara helt meningslösa. Överlevande mögelsvampar sprider sig snabbt och efter en kort tid är bekymren tillbaka. Dessutom gäller det nästan alltid att förbättra och säkra ventilationen, att öka värmen och därmed påskynda upptorkningen. Men glöm inte att värmen i källarplanet stiger uppåt i huset – om tillfälle ges.

Värt att veta

En vanlig skada på gamla betonggolv är den man kallar potthål, dvs kraterliknande hål i slitlagret. Sådana skador kan och bör lagas, men det måste göras med stor omsorg.

Potthålet lagas med en plomb, som förankras i det omgivande golvet. För att plomben ska fästa måste du hugga upp hålet till minst 25 mm djup. Kanterna ska göras raka, men luta något, så att hålet blir större i botten än upptill.

Alla upphuggna ytor ska borstas med stålborste och vattnas noga under ett par dagar. Vattningen gör att den omgivande betongen senare inte suger åt sig fukt från lagringsbruket. Innan du ”plomberar” hålet måste du borsta kanter och botten med tunnflytande cementbruk. När lagningen rivits av i höjd med slitytan ska plomben efterhärda under ca en vecka.

Tips

När du ska putsa en betongyta bör du, för att få god vidhäftning, först tunngrunda med ett cementrikt bruk. Blanda f ex torrt signalbruk med vatten till vällingkonsistens och lägg på 1-2 mm.

För att få en hållbar lagning av puts är det viktigt att du försiktigt hugger bort all skadad puts och sådana delar som ser ut att lossna. Om du sedan spolar och borstar lagringsstället med stålborste får du bort alla lösa putspartiklar och underlaget får lagom sugning.

När du ska laga en spricka bör du hugga bort putsen 2-4 cm på vardera sidan av sprickan. Snedhugg kanterna, så att ”lagningsplomben” inte kan falla ur.

Förebyggande åtgärder

Åtgärder vid tecken på fuktskador

Åtgärder vid tydliga fuktskador

Relaterade artiklar

Se alla skydd & säkerhetsartiklar »

scroll to top
Top