Förr kallades ofta arbetet med att bygga en jordkällare för ett domedagsverk. Det var en svår konst och ett tungt arbete att bygga med kilstenar. Numera finns det material som är enklare att arbeta med och även färdiga byggsatser att köpa.
Dörr ner till gjuten jordkällare.
Men det fordras gott om tid, armstyrka och en del vana från att mura och bygga om du ska lyckas med projektet.
När jordkällaren står på plats tar det ett tag innan du får rätt temperatur och luftfuktighet. Men efter “inkörningsperioden” har du fått ett pålitligt skafferi som mycket väl kan fungera i flera generationer.
Regler när du ska bygga jordkällare
När du planerar för att bygga en jordkällare ska du först kontakta byggnadsnämnden. Bestämmelserna kring jordkällarbygge skiftar från kommun till kommun och det är därför inte alltid nödvändigt med tillstånd, men det är viktigt att alltid kontrollera vilka regler som gäller i just din kommun innan du sätter igång.
Placering av jordkällaren
Jordkällarens placering är viktig för att den sedan ska fungera väl. Det viktigaste är att marken är torr och att inte grundvattennivån ligger för högt. I annat fall kan det bli för fuktigt och vattnet kan till och med samlas på golvet i källaren.
Drömläget för en jordkällare är en skuggig sand eller grusbacke, men sådana är ju inte alla förunnade. Tänk i alla fall på att ingången till jordkällaren bör läggas i norrläge och att du har en fungerande dränering runt hela källaren.
Jordtäckningen bör vara 60-70 cm på jordkällarens alla sidor. En stor jordhög kommer alltså att bildas på tomten. Om du har en tomt där jordkällaren blir dominerande kan du eventuellt minska jordlagret till ungefär hälften och istället isolera med en så kallad platta på mark. Tänk bara på att möjligheten att dekorera med växter och gräs då också minskas.
Jordkällaren som anläggs i artikeln är utrustad med en svale. Svalen fungerar som en sluss mellan luft med olika temperaturer och bidrar på så sätt till att källaren håller en jämn, sval temperatur. I detta förrum kan du till exempel ställa tomma förvaringskärl.
Jordkällarens ytterdörr ska vara välisolerad, medan dörren mellan svale och källare ska vara oisolerad. För att minska risken för att möss och insekter kommer in när du öppnar källardörren, är det praktiskt med en nätdörr strax innanför ytterdörren.
När du bygger jordkällaren är det viktigt att du är mycket noggrann när du stakar ut och drar profiltrådarna. Dessa trådar är sedan utgångspunkten för både sulan och väggarna. Det ingår en hel del gjutningsarbeten i anläggningen av jordkällaren.
Tänk på att betongen väger mycket och att det krävs stabila gjutformar. Detta är oerhört viktigt när du ska gjuta valvet, eftersom betongmassan väger ett par, tre ton. Betongen ska brinna (torka) under en vecka innan du kan ta bort formvirket.
Artikeln fortsätter efter annonsen
För att få fram stark och hållbar betong ska ytan eftervattnas ett par gånger om dagen. Gjuter du i varm och solig väderlek är det viktigt att förhindra snabb avdunstning. Täck därför alla öppna betongytor med exempelvis skyddsplast.
Om du gör uppehåll under murningsarbetet bör du lägga en bräda på de översta stenarna. Kommer det en regnskur kan annars fogbruket spolas bort. Var rädd om allt formvirke. Du kan använda samma virke mer än en gång, vilket kan betyda en hel del sparade slantar.
Isolering och ventilation är två grundläggande faktorer för en bra jordkällare. Det är viktigt att du isolerar utsidan mot inträngande fukt med kallasfalt eller platonmatta. Eftersom jordens fuktighet är en stor del av källarens kvalitet är det bra om du inte helgjuter golvet. Fyll ursparingen med makadam så kan du ändå hålla rent och snyggt bland matvarorna.
Ventilationen ska vara väl tilltagen och reglerbar, till exempel med tallriksventiler. Luftintagen ska placeras lågt och på samma vägg som ingången och uttagen högt upp i andra änden av källaren. Skydda evakueringsrören på jordkällartaket med nätförsedda huvar, så slipper du såväl djur som regn och snö i källaren.
När källaren är invigningsklar kanske den varken har rätt temperatur eller luftfuktighet, men detta ordnar till sig efter ett tag. Ha bara tålamod, för det kan ta ända upp till ett helt år innan byggmaterialet och jorden omkring källaren har anpassat sig helt till varandra.
Betong och kvalitet för jordkällare
Betongens benämning och kvalitet har under årens lopp förändrats. Betong som man en gång i tiden kallade för K400, ändrades senare till K40 heter idag enligt dagens normer närmast C32/40.
Betongkvalitet till en jordkällare bör vara av bra kvalitet för att förlänga livslängden. Det är därför bättre att lägga några kronor extra på en betong av kvalitet C40/50 och en VCT (vattencementtal) på 0.45. Det gör att du får en betong som är lite tätare och med längre livslängd.
Om du beställer färdigt betong är det bra att tänka på hur betongen ska levereras och hur nära betongbilen kan komma till gjutformen för jordkällaren. Kontrollera med betongleverantören om du behöver hydraulränna eller om du måste beställa betongpump. En betongpumpbil kostar en hel del att hyra så försök att hålla dig till ränna så att du slipper kostnaden för pumpbil.
Verktyg och material du behöver när du ska bygga jordkällare:
Verktyg:
Långt vattenpass, Stålmåttband, Tumstock, Såg, Kapmaskin eller bultsax, Skyffel, Skottkärra, Spade, Piassavakvast, Penna, Yxa, Sticksåg, Borrmaskin med koromantborr, Murslev, Putsslev, Kalkkvast, Tjärborste, Slägga, Mejsel, Skurbrätte, Hammare, Mattkniv, Gasolbrännare, Avvägningsinstrument.
Material:
Profiltråd, Formvirke 45×195, 45×220 mm, Virke 45×70 mm, 45×95 mm, Spik, Armeringsjärn 8, 10 och 12 mm, Rörbit ca 14 mm dimension, Dräneringsrör 50 mm dimension, Betong C40/50, Mursten av leca, Mursnöre, Virke till valvbockar dim 45×95 mm, Råspont 19 mm, Masonit 3 mm, Najtråd, Distansklossar, 30 mm Kabelrör, Förklistrad takpapp, Nätarmering 6 mm och 15 cm ruta, Cementrör m lock 600 mm diameter, Ventilationsrör, Inluftsventiler m fläns för inmurning, Putsbruk och kallasfalt, Grus och makadam, Matjord, ev Ventilkåpor med nät.
Markera profilen
1. Mät ut jordkällarens läge med avvägningsinstrument/vattenpass. Sätt hörnpinnar 1/2 m utanför det färdiga måttet.
2. Förbind hörnstolparna med reglar, i våg, till färdiga hörnprofiler. Mät och markera sulans yttermått med profiltrådar.
3. När profiltrådarna är dragna och spända ska diagonalen kontrolleras med stålmåttband. Vinkeln ska vara helt rät.
Bygg sulans gjutform
4. Gräv ur till jordkällarens djup. Gör även plats för arbete från utsidan. Bygg formen med formvirke 45×195 mm.
5. Formens mått ska stämma mot profilsnörena. Spika hörnen, staga formsidorna med pålar. Formen ska vara i våg.
6. Mät ut sulans bredd. Bygg inre formen. Staga med reglar i sulans yttermått. Spika jäms med formens ytterkanter.
Armera sulan
7. Armera sulan med två 12 mm armeringsjärn. Kapa dem med kapmaskin eller bultsax. Överlappa skarvar med 50 cm.
8. För att göra överlappningar måste vissa armeringsjärn bockas i rät vinkel. Använd då en rörbit i rätt dimension.
Dränera sulan
9. Såga 50 mm dräneringsrör med sulans innermått. Sätt i formens långsidor med 1 1/2 m mellanrum, 10° lutning.
Gjut sulan
10. Köp färdig betong, C 40/50, VCT (vattencementtal) 0.45 som levereras från bil eller blanda betongen själv. Fyll formen med betongen och jämna med en skyffel.
11. Bearbeta ytan med en skyffel. Vattnet som drivs upp till ytan blir bra underlag för murning. Vattenbegjut 2 ggr/dag i tre dygn.
Mura
12. Markera murens hörn med stolpar, virke 45×70 mm. Murens yttervägg ska hamna 5 cm innanför sulans ytterkant.
13. Fixera hörnstolparna i lod med vattenpass för att muren ska bli rak. Fäst med strävor i formvirke och stolpe.
14. Överför våglinjen till murningsprofilerna innan profiltråden tas bort. Den är utgångspunkt för murskiften i våg.
15. Ta ut markeringar på stolpar för samtliga murskiften nerifrån och upp. Ett murskift = en mursten + en fog.
16. Spänn mursnöre för första murskiftet i markeringarna. Bocka två spik som hakar, så är det enkelt att höja snöret.
17. Utgå från ett hörn. Lägg betong till liggfogen i två strängar till stora lecablock. Fyll stötfogarna med spillbruk.
18. För att få en stadig mur ska nästa skift alltid överlappa med en halv sten. Dela några stenar på varje skift.
19. Det är inte svårt att dela lecablock. Använd en liten yxa som du inte är så rädd om och hugg i gjord markering.
20. För svalen muras mellanväggar med små block. Mura hörnan i förband, mellanväggssten i ytterkant vartannat skift.
Armera ytterväggar
21. Väggarna ska armeras vart tredje murskift. Lägg två 8 mm armeringsjärn längs ytan med 50 cm överlappning.
22. Kontrollera våg med avvägningsinstrument/vattenpass innan sista skiftet muras. Justera ojämnheter med fogbruk.
23. När sista skiftet muras ska utrymme lämnas för ventilrör. Täck uttaget med en regelbit som skydd för fallande bruk.
Bygg form till valvet
24. Oavsett om du väljer plant eller bågformat valv ska valvbockar sättas utmed rummets längd. Börja med kortsidorna.
25. Använd virke från sulgjutningen till åsarna. Utgå från valvets mitt. Ta fram bågformen med en bräda och två spik.
26. Markera båglinjen. Såga ut åsen i såglinjen med sticksåg. Använd den färdiga åsen som mall för resten av åsarna.
27. Gör urtag för åsen att vila i på valvbockarna vid kortsidorna. Snöre mellan ytterbockarna ger mittbockarnas nivå.
28. Gör urtag i valvbockar vid kortsidorna så åsarna ligger stadigt. Snöre mellan ytterbockarna ger mittbockars höjd.
29. Sätt upp resten av valvbockarna med 600 mm c avstånd. Utgå från riktsnöre. Kontrollmät när bockarna är på plats.
30. Klä formens undersida med råspont. Lägg hyvlade sidan neråt, då sponten ibland är ojämn på ohyvlade sidan.
31. Klä råsponten med masonit. Lägg skivor kant i kant med blanka sidan uppåt. Fäst med spik. De kan ge gjutavtryck.
32. Ta 45×220 mm virke till formsidor. Formens och väggens ytterkant i våg. Stötta med strävor av 45×95 mm virke.
Armera valvformen
33. Armera taket med 10 mm armeringsjärn. Lägg i rutmönster med måtten 200×200 mm. Bind korsen med najtråd.
34. Armeringen ska förstärka gjutningen. Järnen ska inte ligga mot formen. Sätt 30 mm distansklossar, 1 m mellanrum.
35. Förbered för belysning. Lägg kabelrör på taket, för ner ändarna genom förborrade hål i tak respektive kant av innerväggen.
36. Armera jordskärmen. Förborra formbrädan. Fäst järn med najtråd 100 cm i valvarmeringen. Böj utstickande järn.
Gjut valvet
37. Använd betong C40/50 och fyll formen. Det är enklast att köpa färdigblandad betong från bil.
38. Jämna ytan i formen med rivbräda. Låt valvet torka tre dygn. Eftervattna ofta. Täck ytan vid stark sol.
Ventilationen
39. Sätt rörstos i uttagen vid taket med rörände vid innerväggen. Montera rörböjen från utsidan, mynningen uppåt.
40. Gör hål för inluftsventiler på båda sidor om entrén med huggmejsel och slägga. Sätt ventiler i urtagen med murbruk.
Ytbehandla
41. Putsa väggarnas in och utsidor med putsbruk. Använd putsslev, lägg på bruk nerifrån och upp. Bearbeta 2 m2 i taget.
42. När ytan har torkat ska den putsas och kvastas med kalkkvast. Arbeta i svepande rörelse eller våg eller lodrätt.
43. Låt putsen torka två dygn. Montera platonmatta eller stryk ytterväggarna två gånger med kallasfalt för att förhindra fuktvandring in i källaren.
Yttre dränering
44. Lägg dräneringrör på ett lager grus runt sulans underkant. Anlägg rören med 1 cm/m lutning mot brunnen.
45. Täck dräneringsslangen runt källaren med ca 10 cm tjockt lager makadam. Fyll därefter med grus till marknivå.
46. Dräneringen ska anslutas till en stenkista eller dagvattenledning eller som här, till en särskild brunn. Den bör ligga 7-8 m från källaren.
47. Använd cementrör med lock som är 800 mm höga och 600 mm i diameter. Borra och hugg urtag för slangarna.
48. Bottna hålet med 10 cm makadam. Sätt ner röret, urtaget uppåt. Dra rören genom hålet, lägg på lock, täck med jord.
Entrén
49. Gör uttag för golvbrunn framför ytterdörren. Lägg 50 mm dräneringsrör till brunnen, staga. Lägg 6 mm nätarmering.
50. Gjut entréplanets golv med C 40/50 betong. När betongen har bränt, efter 2-3 dagar, ta bort reglar, fäst golvbrunnen.
51. Bygg entrémuren i lecablock eller betonghålsten. Ytbehandla som på ytterväggarna. Muren håller undan jorden.
52. Gör en form och gjut trappan med betong C40/50. Dekorera framkanten med gatsten. Du kan göra en gång med plattor eller singel.
53. Entréplanets golv ska gjutas med finsats golvbetong. Kontrollera lutningen mot golvbrunnen när du lagt på bruket.
54. Träskura med skurbrätte. Har ytan torkat, stänk på vatten. Mät lutningen innan ytan torkar 2-3 dagar. Eftervattna.
Jordskärmen
55. Jordskärmen bör vara 10 cm tjock. Bygg lämplig form. Dra igenom armeringsjärn. Staga med plank och stöttor.
56. Staga formens sidor och baksida. Annars kan formen ge vika när du fyller på betong. Kapa armeringsjärnen något.
57. Låt betongen härda 2-3 dagar. Eftervattna varje dag. Täck öppna ytor med plast om vädret är varmt. Riv formen.
Taktäckning
58. Använd tjärborste och stryk taket med kallasfalt. Stryk flödigt i två omgångar. Ytan behöver inte torka emellan.
59. Rulla ut en våd förklistrad takpapp, kapa med mattkniv. Låt 30-40 cm av pappen skjuta utanför takkanten.
60. Vik upp kanten, värm pappens undersida med brännare så skarven limmas fast. Låt nästa våd överlappa 15 cm.
61. Limma pappen mot källarväggen. Gör snitt vid hörnen. Du kan sätta 40 cm bred papp på väggen och mindre överlapp.
62. Jordskärmens bakkant, som ska täckas med jord, ska ha samma taktäckning. Samtliga skarvar ska överlappa.
Innergolvet
63. Golvet bör inte helgjutas. Täck ytan med 10 cm lager makadam. Bygg därefter gjutformen av 45×70 mm virke.
64. Lägg tvärgående distansreglar som stöd för formen. Kontrollera därefter med vattenpasset att formen är helt i våg.
65. Klipp och lägg armeringsnät 30 mm från formens underkant. Använd distansklossar. Fyll med finsats betong.
66. Använd en rak bräda och dra av betongytan mot formkanten. Träskura. Fortsätt fylla formen, dra av och träskura.
67. När innergolvet är gjutet ska den brinna (torka) 4-5 dagar. Eftervattna så att betongen blir stark. Riv därefter formen.
Ventilerna
68. Förborra, plugga och skruva därefter fast tallriksventiler av aluminium i urtagen på innerväggarnas övre kanter.
69. Montera skarvrör av PVC, 110 mm i diameter, på takventilerna. Rören har skarvmuff och ska alltså endast träs på.
Jordtäck
70. Jordkällaren täcks med 60 cm lager jord på alla sidor. Bygg en gång av 45×90 mm plank. Kör jord med skottkärra.
71. Använd jordmassa som blev över från urschaktningen. Ska du odla på taket, bör du köpa matjord till översta lagret.
Efterarbete
72. Som dekoration kan jordkällarens sidor stensättas. Sätt till sist ventilkåpor med nät över samtliga ventilrör.
Värt att veta
Jordkällaren är inte bara till stor nytta. Den kan också väl pryda sin plats i trädgården, särskilt om du odlar växter eller gräs på taket. Stensätt gärna jordkällarens sidor, så kan du odla växter mellan stenarna.
Använd då typiska stenpartiväxter såsom backnejlika, fetknopp, trav, taklök, edelweiss, stenört eller murklocka.
Viktigt
– Materialbestämmelser, lagar, regler, rekommendationer och arbetsmetoder ändras ständigt. Det är ditt ansvar att alltid kontrollera aktuella regler, byggnormer mm. med gällande kommun, myndighet, branschorganisation och/eller fackman innan du påbörjar ditt projekt.
Relaterade artiklar
