Redskapsvård

ren-skyffel-gras.jpg

Det finns småhusägare som stolt kan visa upp t ex en spade som gått i arv i flera generationer. Redskap av den kvaliteten tillverkas inte längre och moderna spadar eller krattor blir sällan arvegods. Dagens trädgårds-redskap har emellertid andra förtjänster. De är inte så tunga eller skrymmande som gårdagens, och mera effektiva än dessa. Men en sak har gamla och nya redskap gemensamt: för den som använder dem blir de individer man trivs med. Inte minst därför lönar det sig att vårda dem – så att de får en chans att bli trotjänare.

Använder man t ex en trädgårdsgrep för att bryta sten, när det egentligen är ett spett som ska till, är det helt logiskt att den grepen aldrig mer kan brukas som just grep. Markredskap ska tåla ganska tuffa tag, vilket de i regel också gör om man använder dem på rätt sätt, d v s till det de är avsedda. Detta är en grundläggande regel för redskapsvård. Bortsett från extrema undantag är markredskap av god kvalitet alltså gjorda för att tåla påfrestningar. Därför är det kanske lite överraskande att det svåraste slitaget sker närde inte används. Men så är det faktiskt!

Redskap som får stå ute i ur och skur angrips inte bara av förödande rost. Både trä och plastdelar far illa, inte minst av den återkommande daggen, varvad med soltorka. De mister både spänst och ytslitstyrka. Har t ex spadhandtag och krattskaft börjat spricka försvagas de snart och brister något som inte händer om man ställer in redskapen i garaget eller redskapsboden när jobbet är gjort. Skaftsprickor och liknande kan också göra att man själv gör sig illa. Det behövs bara att man glider med handen i ett olyckligt ögonblick så är skadan skedd. Men markredskapen kan också fara illa under tak. Får jordrester sitta kvar stannar också fukten länge. Och med den kommer rosten.

Krattor och räfsor som inte rensas från gräsklipp och ogräs blir också lätt rostoffer, för att inte tala om att mögel och andra skadesvampar trivs i de multnande växtresterna. Många mark-redskap är dessvärre ganska skrymmande. Detta gör att de ofta står i vägen och därför ofta blir skadade och kan orsaka skador. De flesta småhusägare har utrymmesproblem, varför det är värdelöst att säga: sätt undan de redskap du inte behöver! Kanske kan du ändå placera om skottkärran, gallervälten, sandskyffeln och snöredskapen? Du använder dem trots allt mera sällan eller endast i avgränsade perioder.

Motorgräsklippare, jordfräsar och andra bensin eller eldrivna trädgårdsmaskiner behöver alla minst en årlig översyn av det slag som rekommenderas i skötselanvisningarna. För de flesta handredskap är däremot god redskapsvård detsamma som renhållning och förvaring på torr plats.

Väder och vind sliter mest av allt

Spolar rent skyffel
Skyfflar, grävgrepar och andra mark-redskap bör alltid spolas rena och få torka innan de ställs undan.

Skärper spadegg
Spadeggar bör dessutom skärpas då och då för att inte förlora sin effektivitet. Gör det med hjälp av en skärpkniv.

Skärper egg på hacka
Även hackor, rens och skyffeljärn bör skärpas. Är eggen vass kan du reducera handkraften till ett minimum.

Borstar rent kratta med stålborste
Rensa krattor och räfsor från växtrester med en stålborste. Tar du ett par extratag blir du också av med rost.

Oljar häcksax
Sekatörer, häcksaxar och andra klipp-redskap bör inte bara slipas eller brynas utan också få lite ”ledolja”.

Målar handtag och skaft på spade
Måla någon del av handtag och skaft i en lysande och ovanlig färg, som signalerar var redskapet finns och att det är ditt.

Oljar nav på skottkärra
Olja skottkärrans nav och håll redskapet fritt från fuktsamlande jord och växtrester, som annars bäddar för rost.

Snöskyffel
Snöredskap är ofta underhållsfria, men förvara dem på en plats där de inte riskerar att bli ”insnöade”.

Kontrollerar skyddslina
Linor och övrig skyddsutrustning används inte så ofta, men kontrollera årligen att den är intakt – för säkerhets skull.



Relaterade artiklar

Se alla maskiner & verktygsartiklar »

Top

Tipsa en vän om denna artikel