Förvara potatisen längre med en potatisbinge. I den här artikeln hittar du utförlig information och gör det själv instruktioner med förklarande fotografier som visar dig hur man bygger en potatisbinge i trä.
När man odlar potatis för husbehov ställs ganska stora krav på förvaringen. Men så ska knölarna också “övervintra” och fortfarande smaka bra efter 8-9 månaders lagring. Eftersom det också rör sig om förvaring av större kvantiteter är en potatisbinge ofta en lämplig förvaringsplats. I en sådan ligger knölarna väl skyddade och är ändå lätta att komma åt.
Artikeln fortsätter efter annonsen
Det är ett tämligen enkelt snickeriarbete att göra en potatisbinge. Tänk bara på att anpassa storleken till den mängd potatis odlingen kan ge och som familjen förbrukar från skörden och fram emot midsommar. Har man en trädgård som är stor nog att rymma ett potatisland finns det många skäl att odla vinterpotatis för familjens behov. Inte minst ger det en skön känsla att den jord man som småhusägare betalar ganska mycket för, ger ett påtagligt utbyte.
Förutom att det rent ekonomiskt lönar sig att odla den potatis man behöver, kan man välja den eller de sorter man tycker bäst om och dessutom slippa besväret att var och varannan inköpsdag kånka på potatispåsar. För en normal familj rör det sig om åtskilliga kilo under ett år. En absolut förutsättning är dock att man kan lagra potatisen under sådana förhållanden att den håller sig helst tills det är dags att skörda nypotatisen. När det gäller lagring ställs några mycket bestämda krav och den bästa förvaringsplatsen för potatis är en jordkällare. Dessvärre är det en ganska dyrbar anläggning, varför man för det mesta får hålla till godo med en konventionell matkällare eller något annat utrymme som är både mörkt och svalt.
Mörkt måste det vara därför att allt ljus både dagsljus och el-ljus gör potatisen grönfärgad och illasmakande. I ljuset bildas nämligen klorofyll och det beska och giftiga ämnet solavin. Efter endast ett dygn i ljus kan man mäta en klar kvalitetsförsämring på potatisen och det solavin som har bildats sjunker inte även om knölarna senare lagras i mörker. Dessutom sprider sig solaninet till friska delar, så det lönar sig knappast att skära bort de grönfärgade.
Artikeln fortsätter efter annonsen
Potatisen är också temperaturkänslig. Den allra bästa lagringstemperaturen är vad man brukar kalla kylskåpstemperatur, d.v.s 4-6 plusgrader, som är 2-3 grader mer än vad som gäller för de flesta grönsaker.
Får knölarna ligga för varmt mjuknar de snart och börjar gro. Rötangrepp kan också utvecklas mycket hastigt. Lagras knölarna för kallt omvandlas stärkelsen till socker och potatisen får en söt, inte särskilt angenäm smak.
Även luftfuktigheten har betydelse för hållbarheten. Vid 85-90 procents relativ fuktighet är förhållandena idealiska och i kombination med temperatur och mörker klarar potatisen 8-9 månaders lagring. För att potatisen ska må riktigt bra bör den också hanteras med varsamhet. Stötskador är inte alltid ytliga. De kan också resultera i svartgrå eller mörkgrå fläckar inuti köttet. Knölarna är särskilt känsliga vid låga temperaturer.
Det är inte minst med tanke på dessa faktorer som potatisbingen ger ett gott skydd. Genom att göra bottnen lutande matas knölarna fram till hämtningsfacket och tack vare spjälspringorna får knölarna den luftcirkulation som ska till för att bl.a. hålla tillbaka rötangrepp. I vårt exempel anges inga mått av det enkla skälet att var och en bör göra en binge som passar både lokalen och den mängd potatis som ska förvaras. Medelmått är 50x75x100 mm.
Det här behöver du när du ska bygga en potatisbinge:
Verktyg:
Fogsvans (1) Hammare (2) Tumstock (3) Vinkelhake (4) Borrmaskin (5) Skruvmejsel (6) Penna (7)
Material:
Hyvlat el ohyvlat virke Reglar, ca 20×50 mm Vägg och fackbrädor, ca 20×100 mm Golv, ca 20x100mm Fyrkantsstav, ca 35×35 mm, Varmgalvaniserad dyckert, 2 ledgångjärn och 1 hasp.
Måtta och kapa
1.Bestäm måtten på bingens kort och långsidor och kapa med fogsvans fyra reglar av vardera.
2. Bestäm höjd och antal väggbrädor med minst 10 mm springa mellan varje bräda. Kapa även dessa.
3. Väggbrädorna över hämtningsfacket bör göras 150 200 mm kortare för att det ska bli lätt att ta upp potatisen.
4. Kapa golvbrädorna dem för hämtningsfacket ca 150 mm längre. Kapa även front och sidobrädor till “tungan”.
Spika ihop delarna
5. För att få brädorna att ligga i räta vinklar mäter du diagonalerna. Har de samma mått, ligger de i rät vinkel. Lägg en bräda i ena kanten som stöd.
6. Spika bottenreglarna på väggbrädornas insida den bortre ska sitta ca 100 mm högre för att bingens golv ska bli lutande.
7. Se till så att stödbrädan ligger ordentligt på plats hela tiden medan du spikar fast bottenreglarna på väggbrädornas insida.
8. De övre reglarna spikas mot väggbrädornas utsida. På potatisbingens kortsida sätter du däremot både de övre och undre reglarna på utsidan.
9. Över bingens hämtningslucka sätter du fast en regel som ett stöd för de kortare väggbrädorna så att dessa är fast förankrade.
10. Res väggarna och förstärk de inre hörnen med fyrkantsstavar. Lämna plats för golvplankorna mellan fyrkantsstaven och golvregeln.
11. Kila in första golvbrädan under fyrkantsstaven och spika sedan fast alla golvbrädor mot de nedre reglarna med två spik i varje bräda på vardera sidan.
12. De tre långa golvbrädorna för hämtningsfacket spikas sedan fast i underregeln så att de sticker ut på potatisbingens framsida.
13. Montera de tre kantbrädorna runt det tresidiga hämtningsfacket på potatisbingen. Frontbrädan ska gå förbi sidobrädorna.
14. Ena kortsidan ska förses med gångjärn och hasp. Förborra hål för gångjärnet i väggen. Skruva fast ena delen av gångjärnet.
15. Förborra även i luckan för gångjärnets andra del. Skruva fast gångjärnet i luckan. Nu kan den lätt öppnas vid behov.
16. Förse öppningen med en liten hasp så att du kan försluta potatisbingens lucka ordentligt. Nu har du ett mycket praktiskt förvaringsutrymme för potatis.
Relaterade artiklar
