Många gamla stadsdelar har bokstavligen gått upp i rök. Förr, innan stenhus och revetering av trähus till hus med putsade fasader, tog elden snabbt fart. Det handlade inte om staden skulle brinna ner. En mer korrekt fråga som de boende i städerna ställde sig var – när? Och hur illa blir det?
Idag har elden svårt att få fäste. Det kan vi både tacka stenhusen för, men även den omfattande revetering av trähusen som skedde under 1700-talet.
Träkåkar
Städerna under medeltiden var fyllda av träkåkar. De stod tätt, tätt och såväl mat som värme alstrades genom eldar. Det kan lugnt konstateras att kombinationen var fatal. Gång på gång gick elden lös i städerna.
Ibland brann hela städer ner till grunden. Självaste Londons historia räknas i tiden före och efter stora branden. Stockholm har drabbats ett otal gånger, liksom många av Sveriges övriga städer. Problemet med eldfaran blev till slut mycket stort, särskilt som städerna växte för var dag som gick.
Sten sprider inte eld
Med upplysningen på 1700-talet kom också en bättre form av bebyggelse. Standarden kom att höjas och med den ökade standarden kom också moden – moden som var lika funktionella som vackra.
Sten började användas som byggmaterial, kakelugnar som inte spred gnistor omkring sig blev allt vanligare, och fönstren som sattes upp var av tvåglasmodell. Ett helt nytt och mycket praktiskt fenomen kom också på modet.
Fenomenet kallades, och kallas än idag, revetering. Det innebär att träfasader plockas bort från husen och istället putsas fasaden upp så att husen ser ut som stenhus. Revetering blev även vanligt på timrade hus och senare även på tegelhus. För många fastighetsägare var revetering en god investering.
Många fördelar med puts
Det sägs att anledningen till att så många fastigheter i städerna och de vackra herresätena på landet reveterades var att ett hus som var av sten förknippades med status. Men modet hade andra anledningar.
Den putsade fasaden kunde ge ett bra mycket bättre skydd mot väder och vind. Det berodde på att den putsade fasaden sattes på pligg, vilket ger en isolerande luftspalt mellan själva huset och reveteringen.
Samtidigt skapades en yta som kunde stå emot brand på ett helt annat sätt än vad träfasaderna kunde göra. Putsen har heller ingen förmåga att leda vidare värmen, som en del andra material. Vid 1800-talets mitt var trähus med reveterad putsfasad det som gällde, och modet höll i sig långt in på 1900-talet.
Så för den som valde att revetera sitt trähus fick stor återbäring i en mindre kostsam uppvärmning, bättre status och inte minst att risken för att huset skulle fatta eld.
1930-talet
Under 1930-talet moderniserades byggtekniken ytterligare. De reella stenhusen blev alltmer populära, särskilt vid byggnationer av större hyresfastigheter. Putstekniken utvecklades än mer, slätputs blev vanliga och cementbruk började användas.
Tekniker som slätputs eller strukturputs användes på mindre trähus med reveterad fasad. Putsen lades på en särskild matta eller pligg. Även landets hus fick reveterade fasader. Jordbrukets effektivisering och ökade marginaler gav eko på husen. Dessa renoverades och fick gärna en vacker putsad fasad, istället för den så lantliga träfasaden.
Putsat vackert
Idag ser vi tillbaka på en lång historia av svensk arkitektur som bygger på putsade fasader. Det som en gång för tusen år sedan började med putsade kyrkorum har idag spridit sig hela vägen till den modernaste hyresfastighet.
Putsen är både estetiskt tilltalande och en säker fasad som står emot såväl fukt, kyla såsom eld och är en fasad passar allt från stora kontorscentrum till villor.
Utvecklingen av putsningsmetoder, putsbruk och underlag för putsen har utvecklats stadigt, och den resan fortsätter än. De putsbruk som används idag är i mångt och mycket också mycket eldbeständiga till sin karaktär.
Relaterade artiklar
Fasadputs och kalkfärg
Den traditionella kalkfärgen har används i århundraden och var fram till…
Stänkputs en vanlig typ av fasadputs
Stänkputs kallas en form av ytputs som både ger en strukturerad och kornig…
Spritputs ger vackra skuggor i fasaden
Spritputs är en form av ytputs och är en putsmetod som skapar en putsad yta…
Rivputs en hård och slitstark fasadputs
En putsad fasad där ytputsen har en fin och mjuk struktur, har fått en…
Putshus handlar om yta
Alla fasadbeklädnader ger skydd åt huskroppen. Valet av fasadbeklädnad är…