Slätputs klassiskt och modern putsfasad

slatputsad-fasad.jpg

Vackert slätputsad fasad i klassisk kalkfärg.

Den klassiska slätputsen har ett vackert uttryck och ger en ren och stilfull fasad. Till sin struktur är den nästan helt slät. Slätputsen har funnits med i den svenska arkitekturen sedan medeltiden, och är än idag en populär fasadputs som passar i många sammanhang, både på moderna och gamla hus.

Vad är slätputsen

Såsom namnet tyder är slätputsen en putsningsform som ger en helt slät yta. Ytan är har brädrivits och filtats för att bli så plan som möjligt, eller så har en så kallad skånska använts. Det är också vanligt att vattna ytan efter ett par dagar för att få en extra slät yta, även om riktigt professionella hantverkare klarar sig utan detta moment i de flesta fall.

 

 

Förr användes kalkputs, idag kommer den klassiska slätputsen i många olika typer. Vilken som passar bäst beror mångt och mycket på hur slutresultatet ska se ut, och vilket underlag putsen ska läggas på. Ytputsen är en del av ett helt system som ska hänga samman och bilda ett bra skydd för huset, mot väder och vind.

Slätputs klassisk och modern putsfasad

Utseende

Den släta putsen är len till ytan och ger fasaden ett mjukt intryck. De metoder som använts genom tiderna för att få putsen slät och len, har varierat med tiden. I vissa fall har putsen lagts på i tjocka lager, i andra har putsen varit så tunn att den bakomliggande väggstrukturen skymtar igenom. Även idag används olika tekniker för att skapa det uttryck på fasaden som önskas – helt ren och plan eller med skiftningar. En slätputsad funkisvilla har en något annan typ av slätputs än en stenkyrka som slätputsats.

Det första exemplet handlar om en precis och skarp putsning, medan den äldre slätputstekniken tillät ojämnheter, från de verktyg som användes av muraren. Idag är en slätputs ofta helt slät, tack vare mer moderna putsningstekniker och allehanda verktyg. Att anlägga en större yta på maskinell väg är inte helt ovanligt, men mindre ytor är fortfarande i regel handpålagda. Det gäller inte minst vid renoveringar av äldre hus, där en mer klassisk stil är att föredra. Förr blandades också bruket på plats, med lokala råvaror. Det gav stora skillnader i hur putsen tedde sig på fasaden och gav putsen något olika egenskaper. Detta i sin tur påverkade hur putsen kunde läggas på och hur den såg ut på fasaden. Idag fabrikstillverkas bruket, vilket ger en mer enhetlig karaktär på de fasader som slätputsas.

Inte samma puts hela vägen

Slätputs kan vara den enda formen av puts på en byggnad. Men det är inte alltid hela huset är slätputsat. Ibland består själva fasaden av en grövre putsstruktur, såsom spritputs, men har detaljer och inslag av slätputs. Det kan handla om karmarna runt fönster och dörrar, eller vissa partier på fasaden. Kombinationen av olika typer av puts ger karaktär åt huset, då de olika putserna ger en synlig skillnad i fasaden. Putsen kan också ha en mängd olika färger, men den klassiska vita putsen är en evig favorit.

Vilken puts

All puts innehåller bindemedel och sand, även kallad ballast. För att slätputsa en fasad på ett klassiskt manér används ett rent kalkbruk. Det finns även bruk som har både kalk och cement som bas, så kallat KC-bruk. Kalkbruken är mycket väl använda särskilt i de södra delarna av landet och Gotland. KC-bruk är en modernare form av putsbruk, som stelnar snabbare än vad kalkbruket gör. Putsens ballast består av mycket små korn av sand. Några stora korn tolereras i allmänhet inte, då det förstörs den släta ytan. För att kallas slätputs ska putsen ha en en ballast där kornen mäter mellan en till två millimeter. Putsen läggs på i mycket tunna skikt som mäter ett par millimeter upp till en halv centimeter. Det finns dock exempel på slätputsade fasader som har en något grövre ädelputs. Det gäller framför allt äldre hus.

Kalkfärg

Var finns slätputs

Slätputsen är vanligt förekommande i Sverige och putsmetoden har en lång och anrik historia i landet. Den återfinns både på gamla byggnader och hus, och på moderna fastigheter. Den kan ganska enkelt läggas på stenhus och passar även i många andra sammanhang. Den är till exempel vanligt förekommande på reveterade fasader, det vill säga putsade fasader där stommen består av trä med en vassmatta och ett armeringsnät, därefter har fasaden fått ett ytskikt av puts.

Relaterade artiklar

Se alla fasadputsartiklar »

scroll to top
Top