Lär dig att limma på rätt sätt

I den här artikeln om att limma på rätt sätt hittar du tips om olika typer av lim och steg för steg beskrivningar med förklarande bilder som visar dig olika limningsmetoder och hur man limmar ihop olika material.

Innehållsförteckning och direktlänkar till projektets olika avsnitt

1. Om att välja rätt typ av lim
2. Hur får man en hållbar limfog?
3. Limfog med spik och skruv
4. Olika limfogskonstruktioner
5. Testa lim mot underlaget
6. Rengör underlaget när du ska limma
7. Enkellimma
8. Dubbellimma
9. Kontaktlimma
10. Tabell för limning av olika material
11. Relaterade artiklar

Om att välja rätt typ av lim

Utvecklingen av lim har fram till i dag har gett starka och snabbtorkande lim som lämpar sig för att kunna limma ihop många olika typer av material.

Det finns ett rikt utbud av olika typer av lim för mängder av material och kombinationer av dessa. För att få en stabil limfog som motstår påfrestningar är det naturligtvis viktigt att du väljer ett lim som är lämpat för de ytor som ska limmas. Men det finns också andra detaljer som är minst lika viktiga för ett lyckat resultat.

Ytorna måste vara noggrant rengjorda för att limmet ska ha en chans att ”bita” fast i materialet. Det är också viktigt att du limmar vid rätt förhållanden. Limmar du exempelvis utomhus när temperaturen är för låg, fäster vissa limtyper inte alls och andra bildar en betydligt svagare och opålitligare limfog. Kontrollera därför noga på tillverkarens förpackning vilka råd och anvisningar som gäller för det lim du ska använda.

Förr var man noga med att skilja på begreppen limma respektive klistra. En limmad fog ansågs betydligt starkare och mera hållfast än en klistrad. Numera har dessa termer samma betydelse och man talar också alltmer sällan om ”klister”.

Hur får man en hållbar limfog?

Innan du limmar bör du bestämma vilka krav du ställer på limfogen och om de material du ska foga ihop är täta, sugande eller över huvud taget möjliga att limma. Det finns trots allt fortfarande vissa material – framför allt feta plaster – som är svåra att limma eller inte alls låter sig limmas.

Om limfogen ska tåla större påfrestningar av vatten, vissa kemikalier, värme eller kyla ska du tala om det när du väljer limsort i butiken. Du kan också behöva vägledning i limvalet om du ska limma stora ytor eller om limfogen ska tåla högre belastning.

Oavsett hur slipad och rengjord ytan är, har underlaget mikroskopiska ”gropar”. Förutsättningen för att limmet ska kunna fästa ordentligt är att limmet flyter ut på ytan och ner i dessa ojämnheter. Lim som passar bra för underlaget har en lägre ytspänning än fogytan. Om förhållandet är omvänt ser du detta genom att limmet drar ihop sig i stället. Det är inte bara limmet som avgör hur stark fogen sedan blir. Fogens utformning har också mycket stor betydelse.

Den starkaste limfogen är den som endast utsätts för påfrestningar i sidled och den svagaste är den som utsätts för fläkning. Skillnaden på vidhäftningen vid dessa belastningar kan du själv enkelt testa med en bit tejp. Fäst tejpremsan mot t ex en bordsyta och fläk – d v s bänd – loss den igen. Motståndet är obefintligt och du får utan vidare loss tejpen. Fäst remsan mot bordytan igen och dra sedan i den längs bordytan. Det fordras förvånansvärt stor kraft innan tejpbiten släpper från underlaget.

Limfog med spik och skruv

I vissa konstruktioner fogar man både med lim och spikar eller skruvar. Detta beror inte på att limfogen behöver ”både hängslen och livrem” utan att fogen fordrar det extratryck som spikarna bidrar med. Du kan alltså som regel ta loss spikförbandet när limmet torkat, om du skulle vilja det.

Den här typen av dubbla fogförband används i första hand när det inte går att komma åt med skruvtvingar eller limknektar. Dessa är ju annars mycket bra verktyg för att åstadkomma det höga tryck som vissa limtyper ska torka under.

Olika limfogskonstruktioner

Den starkaste limfogen är den som endast utsätts för påfrestningar i sidled – s k skjuvning.

Limfogar som utsätts för dragbelastning är också starka. Detta beror på att hela limfogen fördelar belastningen.

Den här typen av fog är inte stark. Endast en liten del av limfogen får ta hela belastningen.

Limfogar som utsätts för fläkning är inte heller starka. Undvik därför i möjligaste mån denna typ av fogar.

Testa lim mot underlaget

Om du är osäker på om lim och material passar ihop häller du ut en liten klick lim på ytan.

Dra med t ex en tandpetare genom limmet. Det ska bildas en tunn limsträng på underlaget.

Om limdroppen ”går” tillbaka ska du byta till lim med låg ytspänning. Testet är vägledande men inte 100-procentigt.

Rengör underlaget när du ska limma

Ytor av plast eller gummi ska alltid rengöras med alkaliskt rengöringsmedel (diskmedel) eller slipas.

Ytor av trä kan du hyvla eller slipa rena och jämna. Ta bort slipdamm med dammsugare eller borsta och torka väldigt noggrant.

Innan du limmar ytor av metall ska dessa göras rena från fett och olja. Använd exempelvis T-sprit. Skölj.

När ytan torkat slipar du med fint slippapper, så att smuts som inte lösts i spriten kommer bort. Ta bort slipdammet med dammsugare eller borsta väldigt noga.

Värt att veta när du ska välja limningsmetod

Det är materialen som ska limmas som bestämmer vilken limningsmetod som bör användas. Sugande material fordrar som regel dubbellimning medan kontaktlimning lämpar sig bäst vid limning av täta ytor. Betong, lättbetong, trä, och byggskivor är exempel på sugande material medan plast, gummi, marmor, målade och fuktisolerade ytor är exempel på täta material.

Enkellimma

Om minst ett av materialen är sugande, t ex trä eller betong, kan du enkellimma. Stryk ut lim på ena ytan.

Lägg därefter ihop ytorna som ska limmas med en gång innan limmet torkat. Låt ev. torka under tryck.

Dubbellimma

Är bägge ytor som ska fogas ihop av sugande material bör du dubbellimma. Stryk ut lim på bägge ytorna.

Lägg ihop limytorna medan limmet är vått. Du bör även dubbellimma täta och feta träslag. Låt ev. torka under press med t ex tvingar.

Värt att veta om tidigare limmade ytor

När du rengör tidigare limmade ytor kan du som regel använda särskild limtvätt med bra resultat. Ytor som tidigare varit limmade med 2-komponentslim, slipas eller hyvlas rena. Det räcker inte med att endast rengöra limytorna med lösningsmedel. Visserligen lossnar fett- och oljefläckar men annan smuts gnids istället ner i limytornas ”gropar”, vilket bidrar till att försvaga limfogen.

Kontaktlimma

När du ska limma täta material, t ex kakel eller glas, stryker du lim på bägge ytor och låter limmet sätta sig, dvs. torka till på ytan lite.

När limytorna torkat sätter du ihop delarna och pressar sedan hårt tills limmet ”bitit” ihop.

Tabell som visar vilket lim man kan använda vid limning av olika material

Här nedan ser du vilka typer av lim som finns med i tabellen. Tabellen visar vilka sorters lim du kan välja mellan när du ska limma ihop olika material.

Relaterade artiklar

Lär dig att limma fanér

I den här artikeln om att limma fanér hittar du…

Skruvstycken och tvingar

Det är alltid fascinerande att se en driven snickare ta…

Skruva i trä – Lär dig skruva rätt i trä

Alla har någon gång tappat en skruv och på nytt…

Skruvmejslar

Kanske ligger det stor sanning i det gamla talesättet ”Var…

Olika handhyvlar

Att hyvla betyder att ”ta bort ojämnheter” och det är…

Klyv och borra i kakel och klinker

Ska du klyva och borra i kakel eller klinker? I…

Se alla byggartiklar »