Skruvstycken och tvingar

tving.jpg

Det är alltid fascinerande att se en driven snickare ta tag i en brädbit som han med den ena handen lägger över en sågbock, eller rentav över sitt knä, och med en såg i den andra handen kapar eller på annat sätt formar virket. Hobbysnickaren kan sällan göra så, eftersom det tar flera år att bli så bekant med material och verktyg att man på fri hand kan arbeta med säker precision. Dessbättre finns det emellertid en lång rad mycket effektiva spännverktyg, som, om de utnyttjas rätt, gör att även amatören utan större svårighet klarar till och med avancerade jobb. De flesta hobbysnickares dröm är att kunna ha en hyvelbänk som med sina olika beslag kan ses som ett stort och mycket varierat spännverktyg.

Dessvärre förblir hyvelbänken ofta en dröm. Allt färre villor och radhus byggs med källare och de förrådsutrymmen, som normalt läggs i anslutning till garaget, är oftast alltför snålt tilltagna för att hyvelbänken helt enkelt ska få plats. För många småhusägare hade detta varit snudd på katastrof om det inte hade funnits mindre utrymmeskrävande lösningar.

Det helt underhållsfria huset är inte uppfunnet och för att man själv ska kunna klara underhåll och förbättringar måste man ha tillgång till någon typ av arbetsbänk med spännanordningar. Även om man har en hyvelbänk behöver man för övrigt i varje fall en mindre uppsättning lösa spännverktyg. En del underhåll och reparationer måste göras på bestämda platser och då måste man kunna ta med sig utrustningen dit. Ofta räcker det med en enkel bänk eller bock för att man ska kunna spänna fast brädor, skivor, rör och liknande i skruvstycken, med tvingar etcetera. En lämplig arbetshöjd på en sådan bänk är cirka 85 centimeter, naturligtvis beroende på hur storvuxen man är.

I många fall kan man tillverka utrustningen själv, men det kan vara praktiskt att till exempel skaffa en hopfällbar arbetsbänk, som fordrar liten förvaringsplats när den inte används och är lätt att transportera. En sådan bänk kan bestå av ett underställ av rör och på detta en kraftig, homogen skiva av till exempel bok, förstärkt i sidorna med vinkeljärn.

En sådan arbetsbänk behöver inte väga mer än cirka 30 kilo och kostar inte ens hälften av vad en konventionell hyvelbänk gör. Kan man nöja sig med arbetsbockar finns det sådana i svetsade stålrör som är ställbara i både höjd och sidled och därför också är praktiska att ställa i till exempel trappor. Vilken typ av arbetsbänk, eller annat underlag man än väljer är det. mycket viktigt att gå in för stadiga don. Även om man kanske inte känner det i händer eller armar används stora krafter när till exempel käftarna i ett skruvstycke dras åt.

SkruvstyckeEtt skruvstycke är tillverkat av gjutjärn, smidesjärn eller sänksmitt stål. Storleken kan variera och bör givetvis anpassas till vars och ens behov. Med storleken varierar också bredden på käftarna, spännvidden, spänndjupet och vikten. Det mindre exemplet har 63 mm käftar och 40 mm spännvidd. Det är gjutet, försett med infrästa stålbackar, ett litet städ och inkapslad spindel. Vikten är inte mer än 2,5 kg. Skruvstycket spänns fast i ett bord och vilar på en vridbar bottenplatta. Även det större exemplet fästs med klämskruv.

Hos detta är käftbredden 160, spännvidden 225 och spänndjupet 120 mm. Skruvstyckets vikt är 25 kg och går att få med fällbara backar. Lägg också märke till det stora städet, som kan vara mycket praktiskt när man t ex behöver räta ut skev metall. Skyddsbackarna, eller s k käftfoder, sätts in i skruvstycken för att skona ömtåligt arbetsmaterial. De är vanligen tillverkade av aluminiumprofil eller kopparbleck.

LimknektarNär man i järnhandeln ser de stora limknektarna med ibland mer än meterstora spännvidder kan man fråga sig om verktyg av detta slag har med hemverkstaden att göra. Men vid t ex kantlimningar av stora arbetsstycken och när man behöver rätta till skevt skivmaterial är de oundgängliga.

Det övre exemplet visar en limknekt med skena av elförzinkat fjäderstål och med en löpare som låses med en excenterhake. Det undre exemplet är gjort av T-profil och löparens sätts fast i skenans hål med sprint.

Olika typer av tvingarPraktiskt taget alla limningar kräver att limmet får torka under kraftig press och under en fastställd tid. För att klara detta behöver man, förutom en eller flera större limknektar, både enklare limklämmor och skruvtvingar av olika slag. Numera tillverkas nästan alla verktyg av detta slag i metall.

Limklämman (1) är gjord av elförzinkad, pressad plåt och försedd med kraftig fjäder, medan (2) är en snabbtving med plastskydd.

Geringstvingen (3) av aluminium pressar samman två arbetsstycken, till exempel ramdelar. Den lätta lövsågstvingen (4) finns i flera storlekar. Den mindre skruvtvingen (5), sänksmidd av stål med kulledad tryckbricka, har här vridögla, men finns också med skjutbart vridhandtag. Den större (6) är av gjutgods med trähandtag. Den finns också i bland annat lättmetall. Även (7) är en skruvtving, men med ledbara spännbackar, som gör att den spänner parallellt eller oregelbundet, beroende på arbetsstyckets form.

Relaterade artiklar

Se alla maskiner & verktygsartiklar »

scroll to top
Top