Fuktskador – Ge inte husmöglet en chans!

fukt-mogel-pa-vind.jpg

Få upptäckter gör en husägare så upprörd och ängslig som en mögelfläck. Så har det varit under de senaste årtiondena. Allt oftare har vi talat om mögelhus och det i en så negativ bemärkelse att mögel alltid förknippas med svåra rötskador, dålig lukt och direkta hälsorisker. Luktproblemen och de allergiska besvär mögelsvamparna kan ställa till med är odiskutabla. Däremot kan man inte skylla mögelsvamparna för att direkt orsaka husröta.

Både mögel och andra svampar, till exempel blånadssvampar, bryter nämligen inte själva ner trä eller andra organiska material. Däremot kan dom, vilket händer ofta – bana väg för angrepp av rötsvampar. Som en ringa tröst för ett tigerhjärta kan man alltså säga, att mögel främst är en varningssignal för något ännu värre som är på väg att inträffa. Anledningen till att vi så sent präglat begreppet ”mögelhus” hänger ihop med kraven på att minska vårt beroende av olja. Eftersom ett av de effektivaste sätten att göra det är ett mångsidigt energisparande har småhusägare drabbats särskilt svårt på grund av sitt sparbidrag i form av ökad och förbättrad isolering av husen.

De som råkat mest illa ut, eller i varje fall löpt de största riskerna, är dels de som har hus från den stora byggruschens dagar på 1970-talet, dels ägare av äldre och tidigare dåligt isolerade hus, vilka tilläggsisolerats alltför effektivt. Vad som hänt är nämligen att våra bostäder fått en så effektiv isolering att vi ändrat luftomsättningen. Man kan till och med säga, att vi har satt ventilationen ur spel och därmed givit svamparna möjlighet att utvecklas.

Svamparna har, med andra ord, fått just den tillgång till vatten, syre, näring och viss temperatur, som de kräver för att bli aktiva. Egentligen har detta skett mot bättre vetande. Flera generationer husbyggare före oss har nämligen sett fuktskador som mögel som helt naturliga och ofrånkomliga problem, vilka dock alltid måste motverkas.

Mögel med efterföljande röta har för dem varit en lika självklar process som att stål bryts ner av syre och vatten till rost, att tegel, betong och puts vittrar genom att vatten i materialen fryser och utvidgas. Samma naturlagar gäller även i våra dagar: torrt trä ruttnar inte, torr plåt rostar inte och torrt tegel sprängs inte sönder. Detta vet givetvis byggexpertisen men vad den inte alltid räknat med är att nya material och ny teknik inte bara kan starta den i och för sig naturlig nedbrytningsprocessen, utan också kan få den att skjuta onaturligt hög fart.

Varning!

Fuktskador är komplexa och svåra att härleda och kräver specialistkompetens. Kontakta därför alltid en besiktningsman för fuktskadeutredning när du misstänker fuktskador.

Tre huvudvägar bort från mögel

Ingen vill bo i ett mögelhus och ingen behöver heller göra det – om vi bara gör vad som måste göras åt de byggnader som är på väg att utvecklas där hän.

I huvudsak finns tre framkomliga vägar:

1) att inte bara se över isolering och tätning, utan också kolla att ventilationen fungerar tillfredsställande, speciellt i fastigheter där man inte längre använder oljepannan som värmekälla.

2) att leva på ett sådant sätt att vi drar ner luftfuktigheten – den som på fackspråk kallas relativ ångtäthet (RA) -till en nivå, som inte är kritisk för tex trä.

3) att vid svåra mögel- och rötangrepp ta kontakt med Småhusskadenämnden och/eller Fukt-
och mögelfonden för att ansöka om ekonomisk hjälp till de ofta omfattande reparationer som
kan behövas. När det gäller de två första vägarna får du tips i den husesyn som börjar här och fortsätter tre kort framåt.

Så här uppstår fukt och mögel

Enbart ordet mögel är så negativt laddat att vi väljer ett exempel från naturen för att beskriva hur fukt uppstår. När det händer i huskroppen går det till på samma sätt. Tänk dig en härligt varm sensommardag. Solen skiner och det fläktar lite lätt. Allt är torrt och skönt.

Men dagen har ett slut. När solen går ner vid horisonten sjunker också temperaturen. Och när det blir kyligare faller daggen. Det blir vått i gräset, trots att det inte regnar.

Vad som sker är detta:

Så länge luften är varm innehåller den stora mängder vattenånga, men när den kyls ner förlorar den en hel del av denna förmåga. Luften tvingas släppa ifrån sig en hel del av ångan, som fälls ut som vatten – det vi kallar dagg.

Varning!

I Fuktigt utrymme och dålig ventilation är sämsta tänkbara kombination under ett hus. I en sådan miljö etablerar sig mögelsvamparna mycket snabbt och efter dem kommer rötsvamparna, som kan ställa till med förödande skador i bjälklaget. Även i lättbetongbjälklag är kombinationen olycklig. Om inte annat rostar armeringen.

Insert your content here. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Vivamus leo ante, consectetur sit amet vulputate vel, dapibus sit amet lectus.

Mögel och blånadssvamp på isoleringsmaterialAllvarligt angrepp av mögel- och blånadssvamp på isoleringsmaterial i en träregel vägg som varit oskyddad under byggperioden.


Statlig hjälp finns att få vid mögelskador

Den tredje vägen att råda bot mot mögelskador gäller de fall då skadorna är så omfattande att man inte kan bo i huset förrän det har sanerats. Flera hundra sådana fall behandlas varje år – Ansökningar om stöd behandlas av Småhusskadenämnden. Har du stora mögelproblem bör du ta en första kontakt med Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i din kommun, som besiktigar skadorna. Ansökningsblanketter till Småhusskadenämnden kan du få hos byggnadsnämnden, respektive konsumentvägledningen i din kommun och hos Länsbostadsnämnden.

För att Småhusskadenämnden ska behandla din ansökan om ekonomiskt stöd måste du uppfylla vissa villkor. Avgörande är också reparationskostnadernas storlek i förhållande till låneutrymmet för din fastighet.

De viktigaste villkoren är följande:

För att Du ska kunna få bidrag för fukt- och mögelskador i Ditt hus gäller att huset skall vara:
– yngre än 25 år (om det inte är kraftigt om- eller tillbyggt)
– byggt före 1989
– uppfört för permanent bruk
– allvarligt skadat vid ansökningstillfället
– ett en- eller tvåfamiljshus.

Du får inget bidrag om:

– du inte är ägare till huset
– skadorna redan är åtgärdade
– skadorna ersatts genom dom eller förlikning
– huset är uppfört som fritidshus
– skadorna omfattas av försäkring, garanti eller ansvarsutfästelse.

Bidrag kan också vägras eller självrisken höjas om Du vid husköpet kände till skadorna, eller borde ha känt till dem.

En av de vanligaste orsakerna till mögelangrepp i krypgrunder, det vill säga dem man ofta kallar torpargrunder, är att ”kryputrymmet” inte är tillräckligt ventilerat. Problemet har alltid funnits, men har dessvärre vuxit under 1900-talets senare decennier. Anledningen till detta är, att hus byggda med grundplatta direkt på marken kom i vanrykte under några år. Man började nämligen placera värmeisoleringen över i stället för under plattan – en teknik som fick förödande följder.

När husbyggarna och husfabrikanterna då valde att ersätta betongplattan med den beprövade torpargrunden gjorde man emellertid ett tredubbelt fel – med konsekvenser för många villa och fritidshusägare. Man ökade isoleringsskiktet från 15-20 centimeter till det dubbla och fick därigenom en alltför tät värmeisolering. Man minskade sockelhöjden och därmed också ventilationen. Slutligen glömde man räkna med, att vi numera oftast bygger på sämre mark än som var vanligt när torpargrunden ursprungligen var högsta mode.

Fönster – ett problem i sig

Moderna fönster är värmeisolerande fönster – flera gånger effektivare än äldre konstruktioner,
som ofta fungerade som värmesåll. Mycken forskning har också lagts ner på att få fram dagens förnämliga konstruktioner. Men denna effektivitet är långt ifrån problemfri. Täta fönster i ett tätt hus kräver nämligen alltid en väl fungerande ventilation. Därvidlag brister det ofta. Med de täta fönstren, de täta väggarna och den inte alltför effektiva ventilationen blir inomhusluften allt fuktigare. Och i det klimatet vaknar mögelsvamparna.

Imma på fönstren är inte en entydig signal till att det är något fel på ventilationen. Men det är klokt att misstänka brister i det avseendet.

Skiss på husgrund och dess ventilerEtt kryputrymme under huset måste alltid vara väl ventilerat. Ca 4 ventilöppningar i storlek 15×15 cm på 100 kvadratmeters grund är ingen överdrift om kondensbildningen är stor. Marken under och utanför kryputrymmet måste luta, så att regnvatten leds bort. Det kan behövas en beständig plastfolie på marken, så att markfukten inte kan tränga upp. Täck aldrig sådan folie med sand eller annat material i vilket kapillärkraften verkar.


Värt att veta

All luft innehåller fukt och det finns alltid svampsporer i luften. Därför får aldrig fuktigheten i en någorlunda varm del av byggnaden under längre tid överstiga 70-75% relativ ånghalt. Det finns bara två sätt att hålla ånghalten nere: att ventilera eller vädra ut den fuktiga inneluften och att skydda huset mot vatten utifrån, dvs i första hand mot regn och snösmältning.

Fukt inifrån kan ge mögel i ytterväggen

Det är en självklarhet att husfasader ska stå emot regn och snö – även när vinden slungar nederbörden med våldsam kraft i form av slagregn och stormyrväder. Väderpåfrestningar av alla slag sliter en fasad och utan regelbundet underhåll kan ingen fasad i längden klara denna nötning.

Vatten kan tränga in i vittrande tegelfogar, när träfasadens målning börja flaga suger den upp fuktighet. Ett panellock, som vrider sig, kan släppa in mycket vatten. Följden av varje sådan fuktvandring kan med tiden resultera i fuktansamlingar i vilka mögelsvampar får fäste. Men eftersom dessa skador ofta är lätt synliga och sällan särskilt komplicerade att reparera är faran, trots allt, inte så stor.

Betydligt värre är den fuktvandring som kommer inifrån huset. Varm inneluft strävar alltid utåt och normalt finns vid ytterväggens insida en viss lufttätt som spärr mot detta ”naturliga” läckage. Men tänk på att det också fin springor mellan vägg och golv, fönster och dörrar, vid eldosor, ventil och väggreglar. Sådana springor bör alltid tätas med drevning – både från utsidan och insidan. I annat fall läcker den varma inneluften ut, blir till kondens när den möt svalare ytor. Blir det ångtätt i vägen kommer mögelangrepp mycket snabbt.

Tips

Tvåglasfönster kan kompletteras med en tredje ruta på insidan eller utsidan. Ett uttjänt fönster kan bytas mot ett nytt treglasfönster. Ett fönsters isoleringseffekt kan förbättras med särskilt belagda glas. Värmereflekterande persienner, filmer och fönsterluckor förbättrar fönsterisoleringen.

Andedräkten öka luftfuktighetenEftersom vår andedräkt består av vattenånga bidrar vi omedvetet till att öka luftfuktigheten i våra hem.


Luftombyte i husVentilation och isolering hör alltid ihop. Kan du byta luften i ditt hus varannan timme får svamparna inte en chans att börja sin nedbrytningsprocess.


Även möbleringen kan orsaka fukt

Eftersom vi vill ha det varmt och skönt inomhus – och till en så låg kostnad som möjligt – isolerar vi våra bostäder allt effektivare för att inte den dyra värmen ska sippra ut. Detta är den huvudsakliga grunden till att vi kan få allvarliga fuktproblem och plötsligt stå inför det obehagliga faktum, att vårt hem har blivit ett mögelhus.

I och med att vi stänger inne värmen låser vi nämligen också in fukten, som dessutom hela tiden ökar, om vi inte kontinuerligt byter ut gammal luft mot ny. När vi andas producerar vi vattenånga och ökar därmed luftfuktigheten. Samma sak sker när vi vattnar våra rumsväxter, kokar potatis, brygger kaffe etc. När vi badar, duschar, tvättar oss själva och våra kläder uppträder vi som verkligt stora fuktproducenter. Själva uppfattar vi mycket vagt en ökad fuktighet. Därför är det viktigt att vi ”spanar” efter tecken på begynnande mögel. Ju snabbare vi upptäcker sådana angrepp desto lättare och billigare är det att få stopp på dem.

Något så enkelt som ofta immiga fönster är ett sådant tecken. Ett annat är fuktfläckar i tak och på tapeter. Ett tredje är kondens i ventilationskanalerna. Det senare kan bero på dålig värmeisolering, alltför korta självdragskanaler, alltför långa horisontella ventilationskanaler eller allmänt dåligt drag.

Till och med möbleringen kan ha en viss betydelse. Alltför stora möbler längs ytterväggar kan ge möglet förutsättningar att utvecklas – särskilt i till exempel fritidshus, som ofta står oanvända under längre perioder. För att vi ska slippa de mögelproblem, som följer med alltför fuktig luft måste vi se till att två grundfunktioner inte störts:

– att luftväxlingen i huset -totalt sett är god.
– att den luft vi ventilerar ut inte kyls ner mot kallare ytor.

Undvik möbler läggs ytterväggUndvik att placera stora möbler längs ytterväggar då den reducerade luftcirkulationen kan ge upphov till mögelbildning. Detta är speciellt viktigt i ett fritidshus.


Mögel på vinden

I många äldre hus är vindsbjälklaget så dåligt isolerat att risken för mögelangrepp där är näst intill uteslutna. Inte sällan är den enda isoleringen en bädd av sågspån eller kutterspån. Genom detta täcke läcker värmen ut på vinden, följer fuktig inomhusluft med vädras också denna oftast bort genom tak och otäta väggavlar. Så långt är alltså allt gott och väl. Det gamla huset mår bra och åldras kanske utan krämpor. Men samtidigt kostar det stora pengar i värmeförluster.

Ingen del i ett hus är så lättisolerat som en vind och eftersom det är givet att man vill hålla el- och oljeräkningarna nere har många valt att tilläggsisolera detta utrymme. Dessvärre har man emellertid inte alltid tänkt på att en tilläggsisolering innebär att yttertemperaturerna på vindens invändiga ytor blir lägre och att detta också påverkar fuktförhållandena genom att risken för kondens ökar.

Vid sådana tecken måste du hindra inomhusluften att tränga upp på vinden. Läckagerisken är störst där ventilationskanalerna går igenom bjälklaget, runt eventuella vindsluckor och vid anslutningar mellan vägg och tak.

Vid en invändig isolering kan en ångspärr på den varma sidan av isoleringen vara en lösning. Ligger isoleringen däremot ovanpå vindsbjälklaget är ångspärren sällan nödvändig vilket för övrigt är tur, eftersom det är ganska svårt att komma åt. Tänk dig också för innan du lägger vindskyddande papp ovanpå vindsbjälklagets isolering. Fukt kan nämligen samlas under vindpappen och bli en mögelhärd. Allra viktigast är ventilationen. Ju bättre isoleringen är desto kallare blir det på vinden. Och ju kallare luften är, desto större är risken för att kondensproblem kan uppstå om inte vinden är tillräckligt ventilerad.

Kondensen blir alltså kvar och snart nog börjar det mögla. Bilden visar hur du ordnar med en effektiv luftspalt mellan yttertaket och isoleringen. Kontrollera också, att du har nockventiler. Saknas sådana bör du snarast ordna den saken. Sätt ventilerna högt upp på gavelspetsarna! Men tänk också på, att dessa gavelventiler inte kan ersätta luftspringorna vid takfoten. Det är kombinationen som gör luftströmmen möjlig.

Skiss på fuktläckagePilarna visar var risken för fuktläckage är störst.


Fukt vid luftspalt i takfotDet är lätt hänt att luftspalten vid takfoten täpps till när man tilläggsisolerar vinden, särskilt vid snedtak. Se till att luftspalten mellan yttertak och isoleringsskikt är min 5 cm bred.


Värt att veta

Vattenånga inifrån försöker alltid tränga igenom vindsbjälklaget på sin väg upp och ut. Är isoleringen för tät kan ångan fastna på vägen. Den ombildas då till kondens och kan orsaka mögel. Därför är det direkt olämpligt att t ex tilläggsisolera ett spånfyllt bjälklag med t ex en tät cellplast.

En sifferlek med allvarligt facit

En 20° varm luft kan som mest innehålla 17 gram vatten per kubikmeter luft. Ett normalt värde är
8 gram, vilket betyder att luften har 50% relativ ånga. Värdet förkortas med bokstäverna RÅ. Sjunker temperaturen till 0?streck kan vattenångan i luften inte överstiga 5 gram. De resterande
3 grammen fälls ut som kondens, det vill säga som vatten. Utomhus ställer inte detta till något bekymmer, men när fenomenet uppträder inomhus eller i husgrunden blir det problem.

I sådana miljöer finns nämligen kritisk gräns och där torkar inte heller fuktigheten upp, så som det sker i naturen. Den kritiska gränsen är 70-75% RÅ i kombination med en temperatur över ca 5 plusgrader. Då börjar nämligen mögelsvamparna växa!

I till exempel en krypgrund är situationen ofta kritisk. Om utetemperaturen är +20°C och RÅ 50% är det inte ovanligt att luften i krypgrunden är 13°. Vid det gradtalet är den relativa ånghalten just 75%. Mögelsvamparnas sporer, som då börjar växa, ger obehag nog, men ökar ånghalten händer än värre saker.

Vid ca 80% börjar rötsvampar att utvecklas och vid 90% är fuktigheten så hög att vissa golv? och väggbeläggningar börjar lossna. På till exempel en felaktigt ventilerad vind kan RÅ bli hela 100%. Då bildas kondens, som sugs upp av till exempel porerna i takstolarna – med ännu större rötangrepp som följd.

Regelbunden koll och underhåll

Kontrollerar golvbrunn
Kontrollera att vatten utan hinder rinner ner i golvbrunnen. Rensa om detta behövs och tvätta även av väggar och golv. Tvål- och hudrester är näring för mögelsvampar.

Vädrar bort fuktig luft med badrumsfläkt
När du har duschat eller badat är det viktigt att du vädrar ut den fuktiga luften snarast för att undvika att den vandrar uppåt i huset. En effektiv fläkt kan underlätta detta.

Vädrar ut fukt med köksfläkt
Matlagning resulterar i stora fuktöverskott. Vi själva märker det knappast, men mögelsvamparna reagerar. Utnyttja köksfläktens högsta kapacitet oftare.

Fönsterkittet ser till att fukten inte kommer in i fönstret
Husets fasader och fönstersnickerier måste ses över regelbundet. Ommålning och omkittning rekommenderas vart femte år, i söder- och västerlägen ännu oftare.

Mögelangrepp i vindsutrymme
I vindsutrymmen visar sig ofta de första tecknen på mögelangrepp. Inspektera regelbundet. Var särskilt uppmärksam på lukt av mögel och missfärgningar på trä.

Fuktvandring i husgrund
En årlig inspektion av källarutrymmen och krypgrunder är lika angelägen. Stående fukt ger ofelbart mögelskador. Frost- och sättningssprickor bidrar till fuktvandring.

Kontrollerar så att ventiler inte är igensatta
Kontrollera att ventilationsanläggningen fungerar och att inga ventiler är igensatta. Tänk på att täta buskar som växer framför ventiler kan sätta luftcirkulationen ur spel.

Relaterade artiklar

Se alla skydd & säkerhetsartiklar »

Top
Top