Trädgårdstrappa av betongplattor

tradgardstrappa-betongplattor.jpg

I naturligt kuperade trädgårdar eller i anläggningar där man med till exempel fyllnadsmassor har skapat nivåskillnader, är trappor viktiga inslag – både ur praktisk och estetisk synpunkt. Ofta saknas trappor därför att ägaren är ängslig för själva trappbygget. Man tror helt enkelt att det inte är ett gör det själv arbete utan att man måste anlita hantverkare.

En vacker trädgård är inte bara blomprakt, grönska och välskötta gräsytor. Den är också hägnader, murar, altaner, vattenspeglar och kanske trappor – allt beroende på markens beskaffenhet. Dagens trädgårdar bygger nästan alltid på principen att de på något sätt ska efterlikna naturen. Stenpartiet, buskaget, den blandade rabatten är alla exempel på detta. Ändå kan vi givetvis inte komma ifrån att vi i småhusträdgården dels styr naturen mer eller mindre hårt, dels – inte minst på grund av det begränsade utrymmet – sliter på planterade och sådda växter. För att mildra denna nötning tvingas vi att anlägga gångar, altaner, stödmurar och trappor eller trappvägar.

Att just trapporna är särskilt viktiga beror på att vi annars trampar upp spontana så kallade kostigar. När man gör det i till exempel en slänt blir slitaget hårdare än på annan mark. Det kan man lätt konstatera eftersom det alltid kräver hårdare ansats att gå i både uppförs och nedförslut än på plan mark.

Om var och en i en familj dessutom söker sin egen favoritstig kan skönhetsfläckarna bli så störande att den i övrigt vackra anläggningen helt förlorar sin charm. Den som drar sig för att bygga trädgårdstrappor gör det med viss rätt. Just den typen av anläggningar kräver ofta större noggrannhet än andra. Trappan ska ju inte bara tåla ständigt spring, utan också klara hårdföra klimatskiftningar. Här, liksom i de flesta andra sammanhang, är underarbetet A och O. Slarvar man med det, är risken stor att trappan blir en ruin redan efter första vintern.

Detta kvalitetskrav tolkas tyvärr ofta som att trädgårdstrappor måste vara exklusiva. Sanningen är snarare den att trappor av enkla material är att föredra. Huvudsaken är alltså inte att trappan syns, utan att den fungerar. Det är också därför som man mycket väl kan lägga trädgårdstrappor av vanliga betongplattor – utan att behöva skämmas. Betongmaterialet gör också anläggningsarbetet så mycket enklare och mindre slitsamt än om man till exempel använder hela trappsteg av granit och gnejs stenar som väger så pass mycket att man sällan klarar jobbet på egen hand.

Det här behöver du när du ska bygga en trädgårdstrappa:

Redskap:
Spade med rakt skär (1) Spade med spetsigt skär (2)
Spett (3) Skyffel (4) Lätt handslägga (5) Murslev (6) Tumstock (7) Vattenpass (8) Murarhink (9) Skottkärra

Material:
Betongplattor, Fyllningssten, Grovt grus, Sättsand, Cementbruk.

Trädgårdstrappa uppifrånSkissen visar uppbyggnaden av en trädgårdstrappa av plattor, dels i genomskärning, dels i perspektiv. Lägg märke till den så kallade urbottningen och återfyllningen med material som inte är tjälskjutande.

Värt att veta

Särskilt i mindre trädgårdar är det viktigt att trappor inte blir alltför dominanta. Helst ska trappan inte synas mer än som en naturlig förbindelse mellan två nivåer. Det betyder emellertid inte att trädgårdstrappor ska göras så smala att de blir obekväma. Trappor bör inte heller byggas med färre steg än tre, eftersom de då kan bli så svårupptäckta att de innebär en olycksrisk. I en svagare lutning bör man överväga att i stället för trappa anlägga en så kallad trappväg med låga och så djupa plansteg att man kan ta 2-3 steg på varje. Även trappvägar kan läggas med betongplattor.

Frostfritt och plats – viktiga detaljer

Jord med kraftiga inslag av ler eller mjäla är särskilt känslig för tjälskjutning. För att trappan inte ska skadas av de starka markrörelser som uppstår vid tjällossning bör trappgrunden därför ligga på frostfritt djup.

I Skåne, längs kuststräckan söder om Kalmar och längs västkusten upp till Bohuslän är frostfritt djup ca 1 meter, på sydsvenska höglandet och i Mälardalen ca 1,5 meter och i Norrland mellan 2 och 2,5 meter. Vid ett trappbygge måste man alltså räkna med att schakta ur den befintliga jorden och ersätta den med material som inte är tjälfarligt.

Planera också noga var du ska lägga trappan. Det är sällan lönt att försöka styra gångtrafiken via en trappa som inte innebär en naturlig passage. Då söker sig trafiken ändå egna vägar. När du bestämmer antalet trappsteg bör du tänka på att en utomhustrappa inte bör ha så höga sättsteg som en inomhustrappa. Ca 15 cm anses vara en maximal höjd. Det är alltså bara bra om du kan hålla dig på ca 12 cm.

När det gäller planstegens djup bör du ta stor hänsyn till bekvämligheten -även för dem som lever på stor fot. Normalt planstegsdjup är 38 cm, men eftersom du måste anpassa steg-antalet till de olika marknivåerna, kan man acceptera 30-50 cm stegdjup.

Värt att veta

För att få fram stegantalet i en trappa kan du räkna på följande sätt: 2 x släntens höjd + släntens längd: 64, som är en steglängds normalmått Exempel 2 x 160 + 500: 64 = 12,8, det vill säga 13 steg. Sättstegens höjd får du genom att dividera slänthöjden med stegantalet, alltså i exempelfallet 160: 13 = 12,3. Planstegens djup blir resultatet av steglängden – 2 x sättstegshöjden, det vill säga enligt exemplet 64 – 2 x 12,3 = 39,4 cm.

Mät och markera med pinnar och snören var i slänten trappan ska byggas
1.Mät och markera med pinnar och snören var i slänten trappan ska byggas. Glöm inte eventuella kurvor.

Beräkna hur mycket material som kommer att gå åt
2.När du vet sträckning och möjlig lutning kan du också beräkna hur mycket material som kommer att gå åt.

Skala av matjordslagret
3.Skala av det dyrbara matjordslagret. Använd en spade med rakt skär och lägg jorden på en skyddad plats.

Schakta bort tjälfarlig jord
4.Schakta av tjälfarlig jord. Finns det mycket sten i marken, kan du behöva använda ett spett.

Från frostfritt djup återfyller du med sten
5.Från frostfritt djup återfyller du med sten. Inget vatten får stå i gropen. Undvik stora hålrum.

Avjämna med makadam eller grovt grus
6.Avjämna med makadam eller grovt grus. Packa väl och vattna gärna, så att återfyllningen blir stabil.


Läggning av betongplattorna

Börja med att sätta de första sättstegen på plats
1.Börja med att sätta de första sättstegen på plats. Kontrollera så att de ligger i våg.

Lägg planstegen i en 5 cm vattnad sättsandsbädd
2.Arbeta nerifrån och upp. Lägg planstegen i en 5 cm vattnad sättsandsbädd i linje med överkanten på sättsteget.

Ser till att skarvarna mellan sättsteg och plansteg inte hamnar mitt för varandra
3.Se till så att skarvarna mellan sättsteg och plansteg inte hamnar mitt för varandra.

Lägger plansteg i cementbruk
4.Du kan också lägga planstegets plattor i cementbruk direkt på grovgrovgruset. Knacka ner dem med en handslägga.

Kontrollera noga med vattenpasset
5.Kontrollera noga med vattenpasset och se till så att du inte missar lutningen framåt för avrinning – ca 1 cm.

Sätt halvplattor eller betongstavar som sättsteg på högkant i cementbruk
6.Sätt halvplattor eller betongstavar som sättsteg på högkant i cementbruk längs planstegens bakre kant.

Stöd sättsteget med mera grus
7.Stöd sättsteget med mera grus. Lägg ut ny sättsand eller cement-bruk och bygg vidare på trappan steg för steg.

Tips!

De flesta trädgårdstrappor byggs i slänter, men alltför många är behäftade med det allvarliga felet att de har anlagts på slänten eller sluttningen i stället för i denna. Om det är möjligt bör alltså en trädgårdstrappa försänkas i förhållande till markytan. Den kommer då att se vackrare ut och även ligga stadigare. Försänkningen gör det också lättare att rama in trappan med låga buskar eller perenner.

Relaterade artiklar

Se alla trädgårdsartiklar »

Top