Trädgårdsplanering och markberedning

planerad-tradgard.jpg

Dags för trädgårdsplanering? I den här artikeln får du veta det mesta du behöver veta innan du sätter igång och planerar din trädgård.

De flesta som planerar att bygga en villa eller ett fritidshus gör det med en stark önskan att få bo på marknivå, nära till den vilda naturen eller den tillrättalagda miljö vi kallar trädgård. Ofta anläggs trädgården i ett sent skede när huset är inflyttningsklart, bland annat därför att det är så tidsödande och tungt att flytta jordmassor. Men denna fördröjning kan undvikas om man redan vid schaktningen för husgrunden har en plan även för den mark som ska omge huset.

Eget arbete är guld värt när man skaffar sig ett eget hus och en av de uppgifter husägaren nästan undantagslöst själv svarar för är trädgårdens planering. Lika ofta förbyts också den nyblivne husägarens lycka i mer eller mindre uttalad förtvivlan när vederbörande tittar ut över de jordhögar som byggarna lämnat efter sig.

Var och varannan känner säkert igen sucken:

Hur ska det någonsin kunna bli en trädgård av detta? Dessbättre är ofta farhågorna mer besvärande än verkligheten. Det blir en trädgård även om det kan ta lite längre tid än man tänkt sig. För den som inte tidigare har praktisk erfarenhet av trädgårdsanläggning är det inte alltid så lätt att se en blivande trädgård som något annat än en gräsmatta, några rabatter och köksväxtsängar alltså något tämligen harmlöst.

Men i verkligheten är trädgården också grus, sten eller plattgångar, en eller ett par skyddade uteplatser, kanske en grind och någon form av hägnad. Trädgården kan också vara trappor, en jordvall, upprensning av stubbar och stenar, stödmurar, terrasser, dränering och bortledning av ytvatten…

Många av de markarbeten som ska till för att trädgården ska bli den oas man eftersträvar är tyvärr tunga och tidskrävande. En del kan därtill vara så pass kostsamma att man inte sällan måste realisera planerna etappvis. En grundregel är därför att så långt det är möjligt förenkla allt anläggningsarbete och i möjligaste mån återanvända det material som naturligt finns på tomten. Detta innebär bl.a. att man undviker alla onödiga jordförflyttningar, skyddar träd och dekorativa stenar mot byggskador och skiljer olika slag av markmassor från varandra. En förutsättning för att klara detta är att man redan vid schaktningen för husgrunden i princip vet hur trädgården slutgiltigt ska se ut.

I annat fall är det rena lotteriet om schaktmassorna hamnar på rätt ställe. Läggs de på fel plats tvingas man ju flytta dem minst en gång till. Vad det innebär av arbete och kostnader oavsett om flyttningen sker med maskin eller med spade och skottkärra är inte särskilt svårt att räkna ut.

Gammal konstart i ny tappning

Som konstart är trädgårdsanläggning cirka 4000 år gammal. De äldsta bevarade trädgårdsplanerna är daterade omkring 1500 år före vår tideräkning. Det är självklart att en sådan mångtusenårig tradition har avsatt spår som lever kvar även i nutida sätt att skapa trädgårdar. Den mest påtagliga, gemensamma nämnaren med gångna tider är den att trädgården ska vara till för glädje, för lek och avkoppling, för sysselsättning samt kanske inte minst till nytta. Lägg märke till att nyttan kommer i sista hand. Det går som en röd tråd genom historien och exemplifieras särskilt väl i det urgamla kinesiska ordspråket, som i vår tid gäller över hela världen: ”Vill du bli lycklig en dag drick en flaska vin. Vill du bli lycklig en månad slakta din gris och kalla till gästabud. Vill du bli lycklig hela livet skaffa dig en trädgård!”
Även om trädgårdstraditionen alltså är lång och grundtanken har levt kvar under årtusenden har trädgårdsanläggning alltid anpassats till tiden och människornas sätt att leva. Franskt, italienskt, brittiskt och japanskt mode har mest präglat trädgårdskonsten. Barocken hade sin trädgårdsstil, renässansen sin…

I dag är det den funktionella trädgården som gäller och så har det varit sedan funktionalismen blev ett begrepp på 1930 talet. Vad som är funktionellt är däremot aldrig kartlagt helt enkelt därför att alla har sin egen uppfattning, helt beroende av personliga önskningar, familjens sammansättning, tomtens storlek, struktur och så vidare. Därför är också det i entreprenadkontrakt mycket vanliga begreppet ”grovplanering” något ytterst diffust, som för många nyblivna husägare kan bli mer till hinder än till hjälp. Grovplanering innebär att schaktmassorna jämnas ut över tomten.

Insert your content here. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Vivamus leo ante, consectetur sit amet vulputate vel, dapibus sit amet lectus.

Lavaklädda StenblockVar mycket rädd om äldre träd och större, kanske mossa och lavklädda stenblock som kanske finns på din tomt. I många fall är sådana inslag så värdefulla att de kan bli en stomme att utgå ifrån när du bygger upp din trädgård. Fäll t ex aldrig ett gammalt träd utan att du är helt klar över följderna. Trädet bör kanske styra husets placering på tomten och inte tvärtom.

Tips!

När du fyller ut mark där sten, plattor eller annat hårt material ska läggas är det bra att ha några mått i minnet. En gång eller körväg bör inte ha starkare stigning än ca 1 m på en sträcka av 10 m. Varje väg och andra beläggningar bör luta minst 10 cm på 2 m för att regnvatten ska kunna rinna av. På plan mark bör en väg luta åt bägge sidorna. En körbar väg bör inte vara smalare än 2,5 3 m och en gångväg hålla minst 1,2 m, som gör att två personer kan mötas eller gå sida vid sida.

Varning

Om du vid återfyllning väsentligt ändrar tomtens eller en del av dennas höjdläge, kräver detta byggnadslov.

Värt att veta

Vid all schaktning är det viktigt att du lägger matjorden för sig. Den kan du nästan aldrig få för mycket av och det är den som är dyr. Matjorden är markens översta skikt, som oftast är mörkare än de underliggande lagren och har en lucker konsistens. Normalt är matjordslagret 10-30 cm, men kan i vissa trakter vara betydligt djupare. Genomsläppligheten hos en lerjord beror inte enbart på jordens struktur, utan också på växternas rotkanaler och de gångar maskar och andra markdjur gör. Det är alltid äventyrligt att utsätta etablerade träd för förändringar av marknivån. Det är lika viktigt att skapa ett luftrum kring stammen som att komma åt att rotvattna under trädkronans grenspetsar.

Jordegenskaper

JordartGenomsläpplighetVattenhållandeKapillärsugandeGenomluftning
GrusjordMycket god5-10%Mycket litenMycket god
SandjordGod10-20%LitenGod
MojordGod – Dålig20-30%Liten – StorGod – Dålig
MjälaDålig30-40%Mycket storDålig
LeraOfta god40-60%LitenOfta god

Det finns sällan något i kontraktet som säger var de kommer att läggas och att de ska föregås av en sådan djupgrävning att till exempel en gräsmatta senare har en chans att utvecklas väl. Särskilt när det gäller varje form av seriebebyggelse är risken stor att grovplaneringen resulterar i en likformighet från den ena tomten till den andra, som tar ingen eller obetydlig hänsyn till ägarens personliga önskemål. Följden blir då lätt endera omfattande jordförflyttningar eller en trädgård som rimmar dåligt med ursprungliga önskningar och planer. Inte minst av dessa och liknande skäl bör planerna för trädgården göras upp parallellt med byggplanerna. Då kan du i entreprenadkontraktet få med sådana detaljer som i efterhand blir både kostsamma och arbetsbetungande att åtgärda.

Detta är jord

Mineraljordar består av olika slag och olika stora partiklar. De sju viktigaste ser du i tabellen nedan.

PartiklarKornstorlek
BlockStenGrusSandMoMjäla

Lera

> 200 mm200-20 mm20-2 mm2-0,2 mm0,2-0,02 mm0,02-0,002 mm

< 0,002 mm

Att känna igen block, sten, grus och sand är inte särskilt svårt. Däremot kan det vara svårt att identifiera mer lerhaltiga jordar. Men med följande knep kan du i varje fall få en fingervisning: Ta lite jord i handen och sätt till så mycket vatten att jorden känns vattendränkt. När du gnider fingertoppen mot gröten och denna känns glatt och klibbig är jordprovet starkt lerhaltigt. Känns jorden sträv, utan att vara sandig, är det mest mjäla du har i handen. Känns jorden sandig, utan att du kan urskilja enskilda korn, är niohalten hög.

Hur mycket lera jorden innehåller kan du undersöka på följande sätt: Fukta lite jord i handen och knåda den med pekfingret till något som liknar en tråd. När ”tråden” brister kan du av dess tjocklek fastställa lerhalten efter tabellen nedan.

JordartLerhaltTrådens tjocklek
Styv lera> 40%1 mm
Mellanlera40-25 %1,5 mm
Lättlera25-15 %2 mm
Lerig jord15-15 %3,4 mm

Rätt schaktjord på rätt plats

Vid återfyllning är det viktigt att man använder rätt slags jord på rätt plats. Är den till exempel inte tillräckligt genomsläpplig får man ofrånkomligt framtida bekymmer med stående vatten. Detta kan i sin tur föra med sig skador och isbeläggning på altaner, biluppfarter och entréer, men det kan också göra att växter, som i övrigt sköts efter alla konstens regler, vantrivs och dör ut. En alltför stor genomsläpplighet medför å andra sidan att växterna blir ytterligt känsliga för uttorkning.

Jord i handflatanLägg en nypa jord i handflatan, fukta den till en gröt, känn av strukturen med pekfingret och rulla en ”tråd” tills denna brister. Läs av lerhalten i tabellen ovanför. Tunga, lerhaltiga jordar förbättras i första hand med grus och sand medan lera blandas i lätta sandjordar. Behöver mullhalten förbättras sker det enklast genom uppblandning med torv och/ eller barkmylla.

På mark där man vet att växter ska planteras är det viktigt att fyllningen blir väl uppblandad med finkornig jord, till exempel lera och mjäla, som gör att markfukten kan ta sig upp i ytlagret. Man måste också se upp med eventuella luftfickor och starkt dränerande skikt av sten. I sådana silas matjorden snart bort och eftersom kapillärkraften inte fungerar kommer växterna att lida av torka och få allvarliga rotskador.

Däremot är givetvis ett starkt dränerande fyllnadsmaterial fördelaktigt under plattläggningar och liknande. Fyllnadsjord är nästan aldrig enhetlig, men samtidigt dominerar i regel en speciell jordart. En sandjord består normalt av 5% grus, 10% mo, 5% mjäla, 2% lera och 3% mull. Resterande 75% är sand. Sammansättningen har stor betydelse för genomsläppligheten, förmågan att hålla vatten, den kapillära uppsugningsförmågan och genomluftningen. I tabellen på kortets framsida kan du se olika jordtypers egenskaper. Uppfyller inte schaktmassorna de krav du ställer måste du alltså ändra på balansen.

En mjäla har stor förmåga att ta fuktighet från grundvattnet, men kan också hålla vatten väl. Kombinationen gör att mjälan blir mycket fuktig och kall och direkt olämplig som trädgårdsjord om den inte dräneras kraftigt.

En mojord har dålig genomsläpplighet om den är blandad med mjäla eller lera, och god om den är sandeller mullblandad.

Ändrad marknivå en fara för träd

Med äldre träd på tomten kan man inte ändra marknivån hur som helst. Detta gäller både när man vill sänka eller höja marken. I det första fallet måste man behålla den gamla marknivån runtom trädet och så långt ut som kronan sträcker sig. Det är under de yttre grenarna trädets hårrötter de som kan ta upp fuktighet och näring finns. Allra bäst är att lägga en stödmur som skiljer den gamla nivån från den nya, men det är också möjligt att jämna ut skillnaden med en slänt. Vill man höja marknivån måste man se till att eventuella träd inte förlorar möjligheten att andas. Andningen sker inte bara via bladen, utan också genom stam och rötter.

Fyller man upp marken runt stammen kvävs helt enkelt trädet. Barrträd är särskilt känsliga eftersom barren inte har sam ma andningskapacitet som löv. Men detta gäller ändå inte konsekvent. Björken är till exempel mycket känsligare än alm och lind. Under förutsättning att man fyller med genomsläpplig jord behöver man sällan göra några speciella arrangemang om nivåförändringen inte är större än 25 30 centimeter. Överstiger fyllningen 30 centimeter måste både stammen och rötterna skyddas. För att säkra rotandningen bör man före fyllningen lägga ett cirka 30 centimeter tjockt lager singel eller makadam lika långt ut från stammen som kronan når. I ytan kan man täta med finare jord.

Stammen måste hållas fri från jord, helst på uppåt en halv meters avstånd och man måste räkna med visst utrymme för de närmaste årens tillväxt i tjocklek. Ju högre fyllning man gör desto starkare blir kravet på en skyddstrumma av till exempel sten eller betong runt stammen. Kluvna cementrör kan också ställas på kant som skyddsmur. Det är sedan inget som hindrar att man fyller trumman med sten eller singel upp till den nya markytan. Detta material hindrar inte stammens andning.

markberedning-och-tradgardsplaneringMarkberedning och trädgårdsplaneringen börjar samtidigt som du schaktar för att kunna lägga vatten, avlopps, dränerings och elledningar. Återfyllnaden av sådan schaktning bör göras utan dröjsmål.


tomt-med-naturkaraktarVid varje husbygge slits den omgivande marken mycket hart av bl a transporter och upplag. Har din tomt naturkaraktär, med en vildflora som du vill bevara, måste du skydda den effektivt. Enda möjligheten är egentligen att inhägna markbiten så länge bygg och markarbeten pågår.


Försök tänka framåt

Det brukar sägas att en trädgård aldrig blir färdig. Så är det givetvis också. Om inte annat blir vissa växter förvuxna och måste efter hand bytas ut. Ändå skapar de flesta husägare från början trädgårdar som egentligen är ganska svåra att förändra, vilket inte sällan bidrar till att intresset för att odla mattas med åren. Denna utveckling kan man bespara sig genom att redan vid markberedningen försöka tänka framåt. De flesta anlägger sin trädgård när barnen är små och det är naturligt att man inte snålar på lekytorna, men i de flesta villakvarter finns en lekplats inom räckhåll som tidigt lockar mer än den egna sandlådan.

De flesta trädgårdar är plana och få trädgårdsanläggare gör något för att skapa nivåskillnader, något som man dock ganska lätt kan göra själv så länge man har tillgång till jordmassor. En slänt är ofta arbetsam att sköta, men en blomsterrabatt i ögonhöjd i eller bakom en mur gör trädgårdsarbetet åtskilligt mera lekfullt när det tar emot att ständigt kröka rygg.

Ringbarkning en gallring utan gift

I samband med markberedning av en naturtomt kan det vara nödvändigt att fälla ett eller annat träd inte minst för att få sol och luft kring huset. Även om man ska vara mycket återhållsam med att fälla träd ska man givetvis inte tolerera alltför skuggande trädkronor, i synnerhet om träden står så tätt intill varandra att de inte kan visa sin egentliga karaktär. Som en tumregel för trädgallring av skogstomter brukar man säga att en krona är betydligt mer värd än två halva. En många gånger oväntad följd av en trädfällning blir emellertid en mängd så kallade rot eller stubbskott, som kan vara mycket svåra att bli av med.

Bland annat al, asp, lind, rönn, sälg, och ibland även björk, ger sådana skott. Rycker man inte genast upp dem kommer de att på förhållandevis kort tid bilda en tät ”dunge” av småträd. Får de växa upp i en anlagd gräsmatta får denna efter hand ett otal små, vassa stubbar, som gör ytan svåranvändbar för både lek och spel och ytterst obekväm att vila ut på. Om du har lite tålamod och kan vänta med att fälla trädet eller träden först om ett eller ett par år kan du med en skäligen enkel metod slippa besväret att jaga rotskott. Vad du ska göra är att ringbarka trädet, det vill säga ta bort barken 2-3 decimeter runt hela stammen på 1 1,5 meters höjd över marken.

Ringbarkningen får till följd att näringen från rötterna fortfarande går upp till bladen, men i omvandlat skick inte kan vandra tillbaka till rötterna. Den passagen är alltså avskuren genom avbarkningen. Följden blir att rötterna efter en tid dör av näringsbrist och när detta sker torkar även trädets blad. Och det är tecknet på att du utan större risk för rotskott kan fälla trädet. Vill du däremot byta nakna stammar mot ett effektivt vindskydd i form av till exempel en högväxande häck ja, då ska du fälla rotskottsträden utan ringbarkning.

Träd som ringmärktsMånga lövfällande träd skjuter mängder av rotskott när trädet fälls. Vill man inte utnyttja denna naturliga förökning bör trädet ringbarkas före fällningen.


Värt att veta

Jord är ett levande material och bör inte ens under lagring utsättas för alltför hårda påfrestningar. Försök därför alltid att lagra jord i skugga och lägg den inte i högar som är högre än 1,5 m. Annars slutar jorden faktiskt att andas. Det lönar sig alltid att hålla efter ogräs även i lagrad jord mest för att ogräset annars förökar sig genom att sprida frön, men också därför att ogräs förbrukar både näring och fuktighet. När schaktmassor fördelas ”sätter” de sig nästan alltid. Man bör räkna med att lerjordar sjunker ca 10% och att frusna jordklumpar kan ge 20°,% och större förändringar. Sandmylla sätter sig däremot endast 2 3%. Om gräsmattan ska anläggas intill huset bör man lägga en plattrad allra närmast väggen för att gräsklipparens hjul ska ha något att rulla på.

Tips!

Har man tid, ork och lust är det billigast att flytta jord för hand. Men då behövs en bra skottkärra och lika bra grävredskap. Skottkärran med en korg av plast och en stor boll i stället för hjul kan verka lite leksaksaktig, men den väger lätt och kan dessutom köras på nästan vilket underlag som helst utan landgång.

En aluminiumspade har också låg vikt och lämpar sig väl för mer finfördelad och lucker jord. Ska man lasta pinnmo och sten krävs spade och skyffel med blad av smidesstål eller stålplåt. Stubbar bryts upp genom att man med spade frilägger den ena roten efter den andra och sedan hugger av dem. Stenar bryts upp genom att man först frilägger dem så långt det är möjligt och sedan lyfter med spett och störar och använder mindre stenar som kil.

Noga planerad trädgårdEn välskött entré till en förutseende husägares dörr vittnar om en noga planerad trädgård och genomtänkt trädgårdsplanering av trädgården runt huset. Samtidigt som husgrunden grävdes analyserades de olika jordtyperna och schaktades till tomtens lämpligaste platser. Matjorden samlades i rabatterna och blev till en näringsrik och luftig mylla för växterna.


Varning

Tyngden av grävmaskiner, transporten av byggnadselement och lagringen av bl.a. betongsten och virke gör att tomtmarken utsätts för ett mycket hårt slitage. Jordlagren pressas samman och blir så täta och hårda att växtrötter sällan orkar igenom mer än det tunna matjordslager som läggs ut vid grovplanering. Se därför till att den sammanpressade jorden luckras och ev. dräneras ordentligt innan matjorden läggs på.

För att fälla enstaka träd på tomten fordras inget byggnadslov. Däremot kan din tomt vara belagd med trädfällningsförbud. Kontrollera alltid om så är fallet innan du börjar såga eller hugga. Köp aldrig matjord utan att veta vad du köper, d v s utan en utförlig jordanalys. ”Matjorden” kan nämligen vara steril och sakna nödvändiga bakterier. Den kan också innehålla giftiga ämnen, såsom t ex rester av olika sorters ogräsbekämpningsmedel.

Relaterade artiklar

Se alla trädgårdsartiklar »

scroll to top
Top