Konsten att bryta stubbar

stubbe.jpg

”Gamla träd ska man inte flytta” lyder ett ordspråk från 1600-talet. Den regeln följer man än i dag helt enkelt därför att gamla träd inte finner sig tillrätta på en ny växtplats. Träd ska man helst inte heller fälla, men ibland blir man tvungen att göra det, till exempel för att få ljus och luft eller eliminera risken för underminering av grunden.

Stubben trädet lämnar efter sig är sällan någon prydnad. Anda blir den ofta kvar, helt enkelt därför att det är svårare och mera arbetsamt att bryta stubben än att fälla trädet.

Stubbar efter fällda träd ser oftast rätt skräpiga ut. Det är inte ovanligt att man försöker bortse från detta och intalar sig själv att stubben – om den är tillräckligt stor – kan bli ett naturligt bord eller sittplats. För det mesta är detta emellertid något av självbedrägeri. Man söker helt enkelt en anledning att slippa lyfta stubben. Den står sällan där man egentligen vill ha bordet och ofta är ytan så pass fuktig att man inte vill sitta på den. Stubbar har också ett par andra olägenheter.

Det tar många, många år innan de förmultnar. De kan skjuta skott, som nästan alltid blir till besvär. De blir inte sällan säte för skadeinsekter och mikroorganismer, som i sin tur kan angripa andra växter på tomten.

I de flesta fall kan man bli av med stubben – även om det kan ta sin tid och fresta på arm, ben och rygg-muskler. Har man däremot tillgång till en kran och några rejäla längder kätting kan jobbet gå ganska lätt och snabbt. Dessvärre har man sällan tillgång till sådan utrustning vilket gör stubbbrytningen både jobbig och tidsödande. Men låt den ändå ta den tid som behövs. Det är bättre att då och då ta en dust med vrenskande rötter och på sikt bli av med stubben än att år efter år irriteras över att den misspryder eller står i vägen.

Det kan vara svårt att få något riktigt grepp om hur omfattande ett träds rotsystem är. Som du kan se på kortets baksida finns två huvudtyper, men teckningarna säger givetvis inget om storleken eftersom denna har både med art och trädets ålder att göra. Ett rotsystem kan vara minst lika stort som grenkronan ovan jord. Dessbättre behöver du inte dra upp alla rötter för att bli av med stubben. Det räcker med att du bryter upp så mycket av dem att du kan fylla igen stubbhålet och plana marken utan risk för att en rotbit sticker upp och blir en snubbelrisk.

De verktyg eller redskap du behöver har du säkert redan. Ta gärna en yxa som du inte är särskilt rädd om. Risken att du oavsiktligt hugger i sten är ganska stor. Det är en fördel om det spett du använder har plast-överdraget grepp. Det skonar händerna. Glöm för den skull inte arbetshandskar och utrusta dig med en god portion tålamod. Gamla, vresiga stubbar är motsträvigare än man kan tro. Men när de väl är brutna brukar de ge utmärkt brasved till den öppna spisen.

Det här behöver du när du ska bryta stubbar:

Redskap:
Spade med spetsigt skär, Spett, Yxa, Såg, Kilar, Lyftkran med kätting.

Träd har olika rotsystemTräd har olika rotsystem beroende på art, men i huvudsak skiljer man mellan två typer – en kraftig pålrot som kan gå djupt i marken.


Hjärtrotsystem…eller ett ytligare s k flack eller hjärtrotsystem med mer eller mindre likvärdiga, större rotgrenar.


Frilägg roten med hjälp av en spade
1.Med en spetsig spade frilägger du rot efter rot, så att alla synliga rötter till slut ”hänger i luften”.

Hugg av rötterna med en yxa
2.Hugg därefter med yxan av de frilagda rötterna. Yxan studsar mindre ju närmare stammen du hugger.

Kapa rötter under stubben med fogsvans eller sticksåg
3.Det är svårast att komma åt rötterna under stubben. Dessa kapar du lättare med en fogsvans eller sticksåg.

Lossar stubben med ett spett
4.När de flesta grövsta rötterna är kapade lossar du stubben genom att med spettet vricka och vända på den.

Du kan kila sönder stubben om den är för stor att lyfta
5.Är stubben stor kan du behöva hjälp att lyfta upp den, men du kan också kila sönder den i mindre delar.

Fyll igen med småsten och grus i botten och jord överst
6.Fyll gropen med småsten och grus i botten och matjord överst. Låt marken ”sätta sig” innan du t ex sår gräs.

Relaterade artiklar

Se alla trädgårdsartiklar »

scroll to top
Top