Konsten att röja en snårig tomt

rojer-snarig-tomt.jpg

Vid framför allt två tillfällen riskerar en blivande husägare att stå inför en snårig tomt. Det ena tillfället är när man tänker bygga på obruten naturmark. Det andra är när man tar över ett befintligt hus med en trädgård som av någon anledning misskötts under en längre tid. I båda fallen kan man känna uppgivenhet, men i regel tycks situationen svårare än vad den är i verkligheten.

Har man tur kan snåren till och med dölja stora skönhetsvärden. Varken vid större eller mindre gruppbebyggelser har tomtägarna några egentliga bekymmer för de förberedelser som måste göras inför det förestående bygget. Det mesta av den röjning som är nödvändig är utlagd på entreprenad och görs med hjälp av maskiner.

Vid enstaka byggen, och inte minst ifråga om fritidshus, är det däremot nästan alltid tomtägarens ansvar att ställa i ordning marken. Ibland kan detta vara ett både tidsödande och tungt arbete som kan innebära att äldre, storvuxna träd måste fällas, att kraftiga stubbar ska brytas och stenblock flyttas eller sprängas.

I sådana fall bör du allvarligt överväga om inte jobbet ska överlåtas till professionella markanläggare, som både kan tekniken och har tillgång till lämpliga maskiner. Ett fullt godtagbart skäl för detta är den långa tid arbeten av denna art kan ta för en orutinerad och inte alltid så välutrustad röjare.

Ett annat skäl är de risker för skador som alltid finns i samband med att man använder och lösgör de stora krafter som behövs för att rå på sten och stubbar. Det blir ändå så mycket röjningsarbete av lättare slag över att man genom att koncentrera sig på det ändå sparar stora pengar. Planläggningen av röjningen kan också mycket väl vara tomtägarens egen sak och bör dessutom i många fall vara det.

En professionell markanläggare, som kommer för att göra ett jobb, ser naturligtvis inte med samma ögon på marken som den, som äger tomten. Är man själv med och bestämmer kan man både skydda och bevara växter, stenblock och hällar som i den färdiga anläggningen kan ha stort dekorativt och praktiskt värde. Inte minst på naturtomten är det viktigt att man tar sådan hänsyn.

I annat fall kan man dels göra våld på de naturliga förutsättningarna och därmed såra miljön, dels göra sig av med växter och anläggningsdelar som sedan är kostsamma att återanskaffa.

Gäller röjningen till exempel en förvuxen, eftersatt småhustomt är förutsättningarna att helt klara röjningen själv oftast solklara, inte minst därför att man då sällan pressas av att bli färdig på bestämd tid för att inte försena andra arbetsmoment. Då går också arbetet mest ut på att rensa upp och ta till (vara växter som kanske inte syns bland snåren och som med föryngringsinsatser och fortsatt, regelbunden skötsel på nytt kan komma till sin fulla rätt. Snåren kan, med andra ord, dölja användbart kapital!

Planera noga och ta dig tid

Ett av de allvarligaste felen i samband med röjning är att börja gallra bland växterna utan att ha en väl genomtänkt plan att arbeta efter. Det är givetvis självklart att viss växtlighet och hinder i form av sten måste bort för att hus och väggar ska få plats – om man nu röjer för att bygga.

Men det är lika odiskutabelt att man måste röja med måtta och eftertanke. Att fälla ett träd med en motorsåg eller rycka upp en buske är snabbt gjort, men att få ny, lummig grönska tar mycket lång tid. Vill du inte göra en ny skiss över tomten kan du använda tomtkartan som mall och rita in större växter på denna. Detta kan du knappast göra utan att själv gå runt på tomten och mäta ut växtplatserna.

Samtidigt har du chans att närmare studera varje växtindivid och bestämma om trädet eller busken ska få stå kvar eller ej. Det är inte bara växtens kondition som får vara avgörande, utan också placeringen i förhållande till huskroppen och andra planer för trädgården.

Först med en sådan skiss eller karta i handen kan du börja röjningen och vara någorlunda säker på att du gallrar rätt. Tänk på att det inte alltid är träd med den rakaste stammen som har det största värdet och att ett busksnår, med sitt virrvarr av grenar, kan få en helt annan karaktär när man rensar upp i det.

I många fall kan det vara lämpligt att lämna kvar ett eller annat träd intill det hus som rests eller ska resas. Men tänk då på att träd växer vidare och med tiden kan komma att skugga och skymma där man inte vill.

Skiss över tomt
Markera större buskar och träd på en karta eller en skiss över tomten, så att du inte av misstag gör dig av med växter som du vill ha kvar. På det här exemplet är A och B träd, respektive buskar som ska behållas, medan C och D är träd, respektive buskar som ska röjas. Lämplig skala är 1:100, som betyder att 1 m i verkligheten motsvarar 1 cm på kartan.

Skyddar trästammar mot barkskadorHar du för avsikt att röja tomten med hjälp av maskiner eller räknar med tung byggtrafik gör du klokt i att skydda utsatta trädstammar mot barkskador. Det enklaste sättet är att klä in stammarna med brädor, som kan hållas ihop av ståltråd.


Arbetsföljd

Ordningsföljden vid markröjning styrs givetvis av hur marken är beskaffad, men för att bl a slippa skifta redskap i onödan följer man normalt ett schema av följande slag:

1. Röjningsplan. Gör en skiss eller karta över tomten, på vilken du markerar vilka växter som
ska bevaras och vilka som ska röjas.

2. Utsättning. Utsättningen avser de pålmarkeringar i plan och höjder som måste göras för den planerade byggnaden. Utsättningen kompletteras vanligen under arbetets gång, men det är i detta skede du ev kan göra justeringar för att t ex rädda ett äldre, värdefullt träd.

3. Avverkning. I detta moment fälls de träd som har större diameter än 0,1 m vid 1,3 m stamhöjd över markytan.

4. Röjning. Så kallas den fas på fackspråk, som går ut på att man fäller mindre träd och tar bort buskar.

5. Stubbrytning. Här är turen kommen till större stubbar, kvarlämnade sedan länge eller efter avverkningen under punkt 3.

6. Ta bort småvegetation. Här gäller röjningen mindre stubbar, rötter, ris, torv och annan lägre vegetation.

7. Ta bort grästorv. Momentet avser den mark som ska bebyggas, anläggas som terrass etc.

8. Ta bort matjorden. Matjordslagret – vanligen ca 300 mm tjockt ska tas bort på alla ytor där byggnader ska placeras, liksom på de ytor som ska platt eller stenläggas och där ledningar ska dras. Det är lämpligt att skala av matjorden även på ytor som ska disponeras för upplägg under byggnadstiden. Se till att matjorden inte blandas med andra markmassor.

Relaterade artiklar

Se alla trädgårdsartiklar »

scroll to top
Top