Radon i huset

Radon i hus

Ordet radon i huset ger kanske de flesta av oss obehagliga förnimmelser. Vi vet att det har med radioaktiv strålning att göra, att denna kan vara cancerframkallande och att den som råkar ut för ett radonhus dessutom riskerar stora ekonomiska förluster.

Vetskapen är inte sällan lite “luddig”, vilket sannolikt bidrar till en större oro och ängslan än vad som kanske är befogat. Riskerna med strålning från radon ska självfallet inte nonchaleras, men inte heller överdrivas.

Det är inte ovanligt att vi drar ett likhetstecken mellan mögelhus och radonhus och föreställer oss även de senare som illaluktande och på väg att förintas av röta.

Inget kan emellertid vara mer felaktigt. Den enda gemensamma nämnaren för radon och mögel är att bägge bekämpas mest effektivt med god ventilation – helt enkelt med frisk luft.

Egentligen mötte vi inte begreppet på allvar förrän under 1970-talet. Först 1979 tillsatte staten den stora utredning som skulle kartlägga strålningsrisker i byggnader samt föreslå åtgärder. I takt med våra ökade kunskaper hade radonfaran vuxit till ett allvarligt problem.

Ämnet radon upptäcktes år 1899 av den brittiske fysikern Ernest Rutherford. Det var bara ett par år efter det att den franske fysikern Antoine Henri Becquerel i sin tur upptäckte den naturliga radioaktiviteten, för vilket han 1903 fick nobelpriset.

Det skulle alltså dröja cirka 90 år det vill säga till Tjernobyl-katastrofen – innan ordet Becquerel blev allmänt känt. Ordet Becquerel ingår i enheten (Bq per m3) som anger radonhalten i ett hus och visar om huset är ett radonhus eller inte.

Radon är ett gasformigt grundämne med det kemiska tecknet Rn och atomnummer 86. Det tillhör ädelgaserna, är luktlöst och har halveringstiden 3,8 dygn. Denna tid gäller för den vanligaste radonvarianten – isotopen.

Förtjänsten och nackdelen med radon är dess radioaktivitet. Ämnet används nämligen i strålningsterapin, men kan också vålla åtskilliga bekymmer när det okontrollerat kommer in till oss från mark, vatten och vissa byggmaterial. Radon uppstår när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller – en process som pågår ständigt och som vi inte kan påverka.

Radon har i sig själv låg radioaktivitet, men av radon bildas i sin tur så kallade radondöttrar. Och det är främst strålningen från dessa som kan bli så koncentrerad att vi måste tala om den som ett miljögift. Radondöttrarna har halveringstider i storleksordningen minuter.

Radon och blåbetong

Blåbetong – också kallad blå gasbetong eller blågrå lättbetong är ett byggmaterial med inblandning av alunskiffer. Den började tillverkas 1929 och visade sig efter hand innehålla mycket radium och ge en betydande radonhalt inomhus.

Tillverkningen av blåbetong upphörde 1975, men under de nästan 50 år den producerades kom den att ingå i mängder av byggnader.

Har du ett hus som byggts efter 1929 och före 1975 bör du ta reda på om blåbetong ingår i byggnaden och om så är fallet låta göra en radon test och radonmätning.

Att byta ut blåbetong i väggar och bjälklag är så kostsamt att det nästan aldrig är lönt att ens reflektera över. Att tapetsera över blåbetong går idag det finns speciella radontapeter med det är inte säkert att det är en tillräckligt effektiv metod eftersom varje hus är unikt.

Därför är alltid en besiktning och radontest viktig för att se vilken metod som är effektivast.

Radon från olika delar i husetRadon kommer bl.a. från radioaktiva byggnadsmaterial, tappvattnet, den omgivande marken och inomhusluften, varför god luftväxling är mycket viktig.


Strålningskällor i radonhus

Av sprängskissen kan du utläsa var i ett hus risken för radon finns och varifrån gasen kommer. I huvudsak finns tre källor:

Från marken, där vissa jordarter och stenmaterial är radioaktiva. Det radium som till exempel berggrunden kan innehålla avger radon till markluften. Är då husgrunden otät kan radonet sugas upp av inomhusluften och ombildas till radondöttrar.

Hur stora risker markradonet innebär är högst osäkert. Från vattenledningsvattnet – i synnerhet om detta hämtas ur egna borrade brunnar som går ner till grundvattentäkter. Det är nämligen just grundvattnet som kan innehålla radium.

Från vissa byggmaterial. Men det är ändå få byggmaterial som innehåller så mycket radium att de kan avge några större mängder radon. Hus med mycket trämaterial är till exempel särskilt säkra eftersom trä knappt innehåller något radium.

Däremot kan så kallad blåbetong innehålla stora mängder och det är detta byggmaterial som gjort att radonhus blivit ett begrepp.

Värt att veta vid radon i hus

Miljö och hälsovårdsinspektörer, byggnads och VVS-inspektörer, skorstensfejare och energirådgivare är några av dem som har till uppgift att ge saneringsråd vid konstaterad förhöjd radonhalt. Men det är du i egenskap av husägare som ska se till att nödvändiga arbeten blir utförda.

Radon – Ett miljögift som inte syns

Radon kan inte ses med ögat. Du kan inte heller lukta eller smaka dig till förekomsten – eller känna ädelgasen på något annat sätt. Du kan egentligen bara misstänka att luften i ditt hus avger radioaktiv strålning från radondöttrar.

Misstänker du att du bor i ett hus med hög radondotterhalt bör du vända dig till miljö och hälsoskyddsnämnden i din kommun. Det är nämligen angeläget att radondotterhalterna i ditt hus då blir fastställda. Först därefter kan man slå fast vad som kan och behöver göras för att få bostaden sanerad och skyddad i fortsättningen.

Miljö och hälsoskyddsnämnderna kan själva göra dessa mätningar, men det är också vanligt att nämnden hänvisar till firmor som har mätning av detta slag som specialitet. Det är givetvis mycket viktigt att mätningarna ger ett tillförlitligt resultat. Därför bör de med fördel göras under eldningssäsongen.

Radondotterhalten kan mätas på flera sätt. Ett är att i bostaden placera ut ett antal detektorer på strategiska platser. Dessa har i sig inga mätanordningar, men är känsliga för strålning. Detektorerna kan till exempel innehålla känslig plastfilm som sedan mäts i laboratorium.

Med stöd av hälsoskyddslagen kan miljö och hälsovårdsnämnderna förelägga en fastighetsägare att sänka radondotterhalten i sitt hus. Överstiger radondotterhalten 400 becquerel per kubikmeter kan en nämnd förbjuda att huset ifråga används som bostad.

Tips!

Varje kommun i landet har en översiktskarta över misstänkta radonområden. På den kan du konstatera om ditt hus ligger inom ett riskområde.

Markradon – All mark strålar radon

All luft som finns i marken innehåller radon. Därför är också marken den största radonkällan. Ju högre markens radonhalt är desto större är risk en för att vi ska få hög radondotterhalt inomhus. Dessbättre varierar radonhalten kraftigt, vilket betyder att man kan välja en byggplats med lägre strålning. Men det är endast så kallad lågriskmark som är helt problemfri.

På högriskmark och normalriskmark kan radondotterhalten inomhus bli besvärande hög om den naturliga strålningen kombineras med ett olämpligt byggnadssätt och dålig ventilation. Under olyckliga omständigheter kan radon från marken ge radondotterhalter inomhus på över 10000 becquerel per kubikmeter.

Så här fördelar sig markradon i Sverige:

Högriskmark – främst mark som är rik på alunskiffer, radioaktiva graniter, grusåsar.

Normalriskmark – främst morän

Lågriskmark – kalkstensområden, sandstensgrund och lera.

Påtagliga radontecken och varierad kostnad

Grundproblem med radon

Radondotterhalten i inomhusluften har direkt samband med husgrundens ventilation. Ett hus som står på plintar är därför i princip radonsäkert. Men det finns ändå skäl att se upp med kulvertar för ledningar och rör vilka kan fungera som kanaler för radongas.

Krypgrunder – så kallad torpavgrund – är lätta att strålningsskydda. Ett sätt är att öka ventilationen i kryputrymmet, något som kan kombineras med ett tätskikt på marken och/eller ett tätt botten-bjälklag. Hus som står på en markplatta, liksom källar och sluttningshus, är oftast svårare att skydda mot radon.

RadonhusAllra viktigast är att minska undertrycket i huset, till exempel genom att ta in uteluften via ventiler i väggarna. Eventuella hål eller sprickor i bottenplattan eller källarens väggar bör förstås tätas.

En annan metod är att ta upp ett hål i bottenplattan och genom detta suga ut radonet ur marken under husgrunden. Radon kan också sugas ut genom dräneringsrör. Båda metoderna fordrar dock vissa tekniska förutsättningar. Det är därför viktigt att du får expertråd för just dina förhållanden.

Hus på grusåsar står ibland på högriskmark och där har radonbrunnar visat sig vara speciellt effektiva. En radonbrunn kan tjänstgöra för flera hus. Det finns alltså möjligheter till samarbete grannar emellan och därmed även till delning av kostnaderna.

I vissa fall kan ett radonhus vålla mycket stora saneringsbekymmer, i andra elimineras de enkelt med förbättrad ventilation.

Tänkbara lösningar mot markradon

Vid nybyggnad gäller det givetvis att vara förutseende och att ta reda på fakta om marken. Effektivaste sättet är att göra grunden så tät att radonhaltig markluft inte kan tränga in i byggnaden. I befintliga hus är metoderna flera.

Du kan suga bort radonet med en så kallad radonsug eller radonbrunn under huset.

Du kan trycka bort den radonhaltiga luften under huset med en fläkt. Du kan ventilera krypgrunden.

Du kan täta större hål och sprickor i bjälklag och väggar mot marken – inte minst där rör och andra ledningar går in i byggnaden.

Du kan se till att frisk luft tas in i bostaden via till exempel väggventiler och fönsterspringor i stället för direkt från marken.

Du kan öka luftomsättningen i huset genom att installera ett fläktstyrt ventilationssystem.

Sedan mitten av 70-talet byggs inga hus med blåbetong, varför den stora risken med strålning från byggnadsmaterial i princip endast finns i äldre hus.

Radon i hushållsvatten

Borrade brunnar i radiumrik granit kan i vissa trakter ge radonrikt vatten. Halterna är aldrig så höga att det är farligt att dricka av vattnet eller använda det i matlagningen. Däremot kan vattnet vid avdunstningen ge upphov till höga radondotterhalter i inomhusluften.

Det finns egentligen bara tre sätt att lösa ett sådant problem:

1) att öka ventilationen inomhus.

2) att lufta vattnet.

3) att byta vattentäkt.

Radon i byggmaterial

Även när det gäller radon som kommer från husets byggmaterial är ökad ventilation det effektivaste sättet att göra ett radonhus miljövänligt.

Radon kan förkomma i byggnadsmaterialMånga byggnadsmaterial ger ifrån sig en oönskad radonstrålning, men dess bättre är strålningsmängderna hos de flesta inte så stora att de medför några olägenheter.


Värt att veta om radon

Kostnaderna för en radonsanering faller på fastighetsägaren. I regel är man hänvisad till den oprioriterade kreditmarknaden. Rådgör därför med din bank, din stadshypoteksförening, eller tomträttskassa.

Om saneringskostnaderna blir så höga att de överstiger fastighetens värde, eller om radondotterhalten visar sig vara så hög att den bedöms som en sanitär olägenhet, finns vissa möjligheter till tillläggslån och räntestöd. Länsbostadsnämnden kan ge besked.

Numera byggs inga nya hus med material som kan orsaka höga radondotterhalter inomhus. Det är alltså mest i äldre hus risken finns. Den stora “boven” är blågrå lättbetong, den som till vardags kallas blåbetong.

Radonhalten i ett hus kan direkt bero på hur mycket blåbetong som har använts i byggnaden och hur stor radioaktivitet betongen har. Men strålningsintensiteten beror också på hur tätt ytskiktet i väggar av blåbetong är och hur effektivt ventilationen fungerar.

Det räcker inte med att vädra

Det är mycket effektivt att ordna korsdrag i ett radonhus. Radonhalten vädras nämligen snabbt ut. Problemet är bara att när du åter stänger fönstren är radondotternivån snart lika hög igen.

Det är alltså endast en varaktig ventilation – som drar ut den förorenade luften och ersätter den med frisk – som hjälper.

Ventilationen behöver inte nödvändigtsvis vara fläktdriven utan kan i en del fall vara självdragande. Ökar undertrycket sugs ytterligare radon in i huset och den farliga radondotterhalten kvarstår eller till och med ökar.

Förbättrar du husets ventilation måste du därför för det mesta också täta grunden och komplettera med friskluftsintag i ytterväggarna.

Kommer radongasen enbart från blåbetong är ökad ventilation nästan alltid effektiv. Kan du fördubbla luftomsättningen halverar du i regel radonhalten.

I hus med självdragsventilation – de flesta småhus har det systemet bör man emellertid vara uppmärksam på att effekten kan vara relativt låg. När det är varmt ute avtar den ännu mer.

Bra ventilation i källaren med frisk luft är generellt sett bra när man vill stoppa radonet från att gå vidare i huset. En billig lösning kan vara en s.k. radonsug. Ett bättre och dyrare alternativ är att installera ett ventilationssystem av s.k. FT- eller FTX-system.

En liten ordlista för radon

När vi talar om radonhus möter vi ofta benämningar och uttryck som i och för sig förefaller bekanta, men vars betydelse vi ändå inte alltid är helt klara över. Här får du en kortfattad
repetition kring några vanliga ord.

Radioaktivitet = det fenomen som består i att en del ämnens atomkärnor faller sönder utan yttre påverkan.
Vid dessa sönderfall avges olika slags strålning.

Aktiviteten av ett radioaktivt ämne = antalet sönderfall per sekund.

Becquerel = enheten för aktiviteten. En becquerel är detsamma som ett sönderfall per sekund. Becquerel förkortas Bq.

Radium = ett naturligt, radioaktivt ämne som finns och alltid kommer att finnas i vår omgivning. När radium sönderfaller bildas en serie nya ämnen, som också är radioaktiva. Radium förkortas Ra.

Radon = det radioaktiva grundämne bland ädelgaserna som förkortas Rn.

Radondöttrar = de strålningskällor som uppstår när radon sönderfaller.

Joniserande strålning = den elektriskt ledande strålning från radioaktiva ämnen som, när den träffar kroppens
vävnader, avger energi.

Stråldos = den energi som mottas per kilo kroppsvävnad.

Sievert = enheten för en stråldos, förkortas Sv.

Relaterade artiklar

Se alla skydd & säkerhetsartiklar »

scroll to top

Om artikeln måla träfasad steg för steg

Denna artikel är utförd med noggrann research och med vår erfarenhet samt faktagranskad av en yrkesutbildad fackman (Nisse Hult på Hults Måleri verksam i Stockholm). Om du vill komma i kontakt med Nisse Hult kan du besöka www.hultsmaleri.se