Gjutjärnskaminer – Kamin och köksspis i gjutjärn

koksspis-gjutjarn-kok.jpg

När de gamla vedeldade köksspisarna av gjutjärn togs ur bruk några årtionden inpå 1900-talet var det väl knappast någon som trodde att de åter skulle komma till heders. Men det är precis vad som har skett. I dag försöker man inte bara rädda gamla järnspisar, utan man tillverkar också nya kaminer i stiltrogna modeller – sådana som var populära för hundra år sedan. I hushåll med tillgång till vedbränsle, är spisarna effektiva olje och elsparande värmekällor.

1800-talets gamla kol- eller vedeldade gjutjärnsspisar var oftast husets eller lägenhetens effektivaste värmekälla. Till skillnad från sin föregångare – den öppna spisen där kokkärlen hängdes över elden – hade järnspisen hög strålningseffekt. Dessutom hölls spisen varm från morgon till kväll för matlagningens skull.

Köksspis i gjutjärn

Gjutjärnskaminen hade egentligen bara två nackdelar och bortsett från dessa hade den sannolikt kommit att leva längre än den gjorde, om inte gasen, elektriciteten och oljan hade medfört andra förutsättningar. Den ena nackdelen var att kaminen oavbrutet skulle ”matas” med bränsle. Veden skulle huggas och hållas torr och kolet eller koksen svärtade snabbt målning, tapeter och textilier.

Den andra nackdelen var eldstadens begränsning. Framåt natten hade allt bränsle blivit till aska och när man skulle stiga upp på morgonen hade gjutjärnskaminen hunnit svalna. Numera är i Varje fall det senare problemet ur världen, eftersom kaminerna kan kombineras med till exempel fotogenkaminer eller el-radiatorer som fungerar oberoende av om husets folk sover eller inte. Man kan alltså kosta på sig den nostalgiska lyxen att ha en gjutjärnsspis. Men gjutjärnsspisen har även rent praktiska användningsområden.

I till exempel en sportstuga som inte utnyttjas annat än under kortare perioder, är gjutjärnskaminer mycket användbar. I förhållande till merparten öppna spisar, är den klart bränslesnål och sedan man lagat mat eller bakat bjuder den på en skön eftervärme utan extra kostnad. Gjutjärnskaminens popularitetsperiod varade i ungefär hundra år. Enbart i Sverige producerades under den tiden omkring tusen olika spistyper. Många av de gjutjärnskaminer och köksspisar som kasserades när nya värmekällor uppfanns fick stå kvar på sina platser i köken. Dels användes de som fundament för den nya tidens sprit, fotogen och gaskök, dels misstrodde man nymodigheterna och behöll ”gjutjärnsbelätet” som en återförsäkring.

Detta förde bland annat med sig att många gamla vedspisar i köket kom att stå så skyddat att de inte rostade eller nöttes av tidens tand på andra sätt. Detta i sin tur gör att många äldre gjutjärnskaminer fortfarande är i gott skick och allt oftare börjar dras fram på så kallade bondauktioner. En nackdel med dessa spisar kan dock vara att många är ganska stora och därför kan vara lite svårplacerade. Men som ersättning finns som sagt en handfull nytillverkningar i mera moderata format. Men priset för de nytillverkade är förstås högre än för de begagnade som går under klubban.

Tre grundmodeller av gjutjärnskaminer

Den inbyggda köksspisen av gjutjärn konstruerades redan på 1800-talet och nytillverkas i dag i ett hanterligt format. Ett normalt höjdmått för en sådan spis är 360 mm. Den är ofta lika bred som djup, ca 600 mm. Spisen väger ca 140 kg. Värmeeffekten är ungefär 4,7 kW, vilket betyder att den har en uppvärmningskapacitet för ca 100 m3.

En köksspis av gjutjärn har ofta en övre, större lucka som är eldstadslucka och en mindre som är asklucka med vilken också draget i spisen regleras. En stor, undre lucka utgör ugnsluckan och under den sitter sotluckan. På väggen kan man hänga spiskroken som bör kompletteras med en askraka och en skyffel. Gjutjärnsspisarna är försedda med kokplattor, men dessa kan bytas ut mot spisringar om så önskas.

De gör att kokkärlet kan sänkas ner mot värmen. Med ett litet handtag kan man styra värmen till plattorna eller ugnen. Taket bör vara isolerat med eldfast lera för att inte gjutjärnet ska spricka av hettan. Ugnen kan bli ca 300øC. Det är möjligt att hänga en termometer inne i ugnen. Rökuttaget är antingen toppställt eller bakställt.

Köksspisen på ben är en nytillverkning, men efter en konstruktion av äldre datum. Benen är lätt löstagbara, vilket gör att även denna spis kan muras in. Ett vanligt mått för köksspisar på ben är 500 mm djup, 350 mm bredd och, när den står på sina ben, 800 mm höjd. Vikten är 101 kg och värmeavgivningen anges vara 1,5-4 kW. Dessa relativt små spisar rymmer i regel inte vedklabbar som är längre än ca 30 cm. Hur lång brinntiden är beror givetvis på både ved och eldningssätt, men den kan vara ända upp till fem timmar.

Inbyggda gjutjärnskaminer är effektiva olje och elsparande värmekällor eftersom de ger en skön eftervärme efter användning. De ger dessutom en nostalgisk och ovärderlig känsla av äldre tider.

Värt att veta

Med nytillverkade vedspisar följer i regel monteringsanvisningar. I de flesta fall kan du själv sätta ihop och installera spisen, vilket emellertid inte betyder att du får nyinstallera spis och skorsten utan byggnadslov. Kontakta alltså din byggnadsnämnd.

Om du däremot installerar en spis i en befintlig skorsten behövs i regel inte byggnadslov. Däremot ska kommunens skorstensfejarmästare alltid inspektera och godkänna en sådan installation.

Relaterade artiklar

Se alla köksartiklar »

Top
Top