Så här fungerar husets elsystem

proppskap.jpg

Att vi ska ha elström i huset är helt självklart. Det är så givet att vi inte ens tänker på det annat än vid de få tillfällen ”strömmen går”, Men då står vi oftast fullkomligt handfallna.

Varar strömavbrottet mer än några få minuter och drabbar ett större område, är detta så sensationellt att det dagen efter resulterar i svarta tidningsrubriker i stil med ”Sverige lamslaget…”

Reaktionen kan tyckas vara överdrivet häftig, men tänker vi närmare efter är den kanske, trots allt, ganska naturlig, även om vi bara ser till vad som händer i vår egen, nära omgivning. Det är ju inte bara ljuset som slocknar.

I de flesta hushåll kan vi inte längre ens koka en kopp kaffe för att lugna ner oss. Det är tvärstopp för de flesta, naturligt enkla funktioner. Diskmaskinen och tvättmaskinen stannar, kylskåpet lägger av, frysen alstrar ingen kyla och har vi egen brunn kan vi inte ens tappa upp en skvätt vatten, eftersom pumpen inte längre fungerar.

Är det vinter blir det snart kallt huset – vare sig bostaden är uppvärmd eller vi eldar med olja. TV-bilden slocknar, Internet fungerar inte och den nätanslutna radion tystnar.

Går strömmen en höst eller vinterkväll börjar vi genast famla efter tändstickor och stearinljusstumpar och trevar oss fram till el-centralen för att kolla om huvudsäkringen är hel. Är den inte det, dröjer det inte länge förrän vi gör det vi kanske aldrig annars tar oss före: ringer på hos närmaste grannar för att fråga om det är mörkt även hos dem.

Att vi blir så handfallna beror givetvis på att vi vid ett strömavbrott utanför huset varken kan eller får göra något för att hjälpa upp situationen. Lite hårdraget Kan man säga, att vi är lika rådlösa som folk var för ca 200 år sedan.

Det enda kända sättet att då alstra elektricitet var att gnida t ex en bärnsten. Det är förresten därför vi talar om elektricitet. Ordet kommer av elektron, som är det grekiska uttrycket för just bärnsten.

Det enda som egentligen skiljer oss från det sena 1700-talets människor är, att vi har gjort oss helt beroende av elektrisk ström – den som från olika kraftkällor når oss genom den s k servisledning som vårt lokala elverk har grävt ner i gatan eller marken utanför vårt hus.

elektricitetens väg från vattenkraftverket till konsumentenOm du följer pilarna följer du också elektricitetens väg från vattenkraftverket till konsumenten. Produktionsstället kan givetvis också vara ett värme eller kärnkraftverk. Vind, gas och andra energianläggningar är också aktuella.


Elektricitet – en hyperfärsk vara

Men undantag för det ganska otympliga och kortvariga batteriet har ingen ännu lyckats uppfinna en metod att ”konservera” elektrisk ström.

El är därför en mera utpräglad färskvara än någon annan produkt vi är beroende av. Vi förbrukar den i samma ögonblick som den produceras.

Det vi alla med säkerhet vet om elektricitet är att det är en kraft som på olika sätt ger oss möjligheter till ett komfortabelt liv. Vi vet också, att denna elkraft är dödligt farlig om vi använder den felaktigt eller oförsiktigt.

I övrigt är elektricitet för de flesta av oss något osynligt och odefinierbart, som finns och alltid förväntas finnas bakom vägguttaget.

De många årens intensiva debatt om kärnkraft, vattenkraft, biobränslen etc har också lärt oss att el är en energiform. Och då kanske vi erinrar oss kunskapen från skolans fysiktimmar, att el, liksom alla andra former av energi, är oförstörbar. Den kan alltså inte upplösas i ingenting, bara omvandlas till någon annan form av energi – till ljus, värme, kyla och mekanisk kraft.

Sverige, som är ett av världens mest elberoende och elserviceutbyggda länder, producerar i huvudsak elektricitet på tre sätt.

1. I kärnkraftverken bildas värme i en reaktor. Värmen kokar upp vattnet, som förångas. Ångan driver i sin tur en turbin och en generator, som alstrar elektriciteten.

2. I vattenkraftverken driver det strömmande vattnet turbin och generator.

3. I värmekraftverken tillverkas el genom att man förbränner olja, kol, koks eller flis.

Elströmmens väg hem till dig

Eftersom elkraften inte kan lagras, utan måste förbrukas i samma stund som den produceras måste produktion och konsumtion alltid väga jämnt.

Efterfrågan styr produktionen vid de olika kraftverken och eftersom denna varierar såväl med årstiden som med veckodagar och dygnets timmar samkör landets stora kraftföretag.

Även de nordiska länderna samarbetar för att klara förbrukningstoppar och till dessa samkörningsledningar kan också den europeiska kontinenten kopplas in via den så kallade KontiSkan-förbindelsen, som populärt brukar kallas ”energins europaväg”.

Trots att vi använder elkraften i samma stund som den produceras är dess väg från ”fabriken” fram till vårt vägguttag både lång och uppdelad i en rad stationer.

Från kraftverken släpps den i 400 eller 200 kilovolts (kV) spänning ut på det nät som binder samman landets stora kraftstationer.

Officiellt kallas denna mer än tusen mil långa ledning storkraftnätet eller stamnätet, men på vardagsspråk talar fackfolket om ”pulsådern” eller ”motorvägen”.

Strömmen går till ett antal stamstationer, som finns strategiskt utplacerade runt om i landet där elbehovet är särskilt stort. I dessa stationer transformeras spänningen ner till 130 kV och fördelas vidare till regionsstationer.

I dessa trappas spänningen ner till 40 kV och går vidare till fördelningsstationer. Nu börjar strömmen närma sig ditt hus, men den har fortfarande en för förbrukning alltför hög spänning.

På fördelningsstationerna tas spänningen ner ytterligare till 20, 10 eller 6 kV innan den släpps vidare till nätstationerna.

Där tas den in som högspänning, men går vidare till dig som lågspänning 230/400 volt. I tätorterna kommer i regel denna ström till ditt hus i jordkablar medan den på landsbygden, där avstånden mellan abonnenterna oftast är långa, distribueras i luftledningar.

EnergiförbrukningOm en lampa eller elapparat med en effekt av 2 kW (kilowatt) utnyttjas under 12 timmar är energiförbrukningen 2 x12=24 kWh (kilowattimmar).


Eltesta äldre hus

Inte minst när man övertar ett äldre hus finns det anledning att fackmannamässigt låta göra en översyn av byggnadens elektriska system, ett så kallat eltest.

Antingen huset byggdes i början av seklet eller något av de senaste decennierna har anspråken höjts så mycket att du långt ifrån är nöjd med den befintliga elstandarden.

Det kan tänkas att den är så låg att den påverkar priset på huset. I alla händelser får du efter testet en klarare bild av en eventuell nödvändig upprustning.

Eltestet måste förstås göras av en kvalificerad elektriker. Det görs efter ett fastställt standardprogram och går ut på att kartlägga fel och brister och ge en klar bild av installationsstandarden.

Förutom gruppledningar, uttag, strömställare, armaturer, spis, kyl och frys kontrolleras bland annat servisledning, gruppcentral, huvudbrytare och isolering.

Eltestet kan närmast jämföras med en bilbesiktning. Du får alltså besked om eventuella fel och brister. Att sedan göra något åt dem är ett efterföljande steg.

Strömmen i ditt hus

Tips

Det är sällan vi drabbas av strömavbrott, men när vi gör det är det ovärderligt att veta var man snabbt kan få tag i tändstickor och stearinljus. Förvara dem på en bestämd plats, som alla i huset känner till.

En ficklampa är också bra, men den måste du kolla regelbundet så att batterierna fungerar och inte har oxiderat.

Skyddsjordning

I din bostad finns två typer elektriska uttag: vanliga och skyddsjordade. De senare finns främst i kök, badrum, garage, källare och andra utrymmen som kan vara fuktiga eller där man använder vatten och andra vätskor. Till sådana uttag får endast skyddsjordade lampor och apparater anslutas.

Skyddsjordning är ett sätt att göra elanvändning säkrare. Alla apparater med ett hölje av metall, t ex spis, kylskåp, brödrost, strykjärn är skyddsjordade. Förutsättningen för att skyddsjordning skall fungera är att de är anslutna till ett jordat uttag.

Tittar man på strykjärnet som ett exempel. Strömmen leds till strykjärnet via en blå och en svart ledare, som är kopplade till en strömbrytare, ratt och ett värmeelement inuti strykjärnet. Den gulgröna skyddsledaren kopplas till strykjärnets metallhölje. Det kan hända att det blir något fel på strykjärnet så att en strömförande ledare nuddar strykjärnets metalldelar.

Om strykjärnet inte är kopplat till ett skyddsjordat uttag:

Höljet kommer i kontakt med spänningsförande delar. Inget syns och inget märks. Men om någon tar på strykjärnet och t ex en diskbänk, element, vattenrör eller bara står på ett fuktigt golv är det livsfarligt! Då leds strömmen från strykjärnet, genom kroppen och vidare till det föremål man håller i.

Om strykjärnet är kopplat till ett skyddsjordat uttag:

Om det blir ett fel så att strömförande delar kommer åt metalldelarna på strykjärnet, så leds strömmen bort genom den gulgröna skyddledaren. Strömstyrkan blir så stor att proppen går eller automatsäkringen löser ut.

Värt att veta

Man skiljer mellan växelström och likström. I likström går alla elektroner åt samma håll, i växelström rör de sig fram och tillbaka. Numera används bara växelström i allmän distribution. Växelström har fördelen att kunna transformeras till högre eller lägre spänning.

Proppen får du byta

Proppens olika delarNär det handlar om el är det inte särskilt mycket du får göra själv. Om man strikt följer lagen får du bara byta proppar och glödlampor.

Men har du ”nödig kännedom” får du också byta vanliga vägguttag, sladdströmbrytare, lamphållare och väggströmbrytare – under förutsättning att det endast finns två trådar i ledningen.

När en propp har ”gått” kan du se det på att signalpärlan har lossnat från bottenkontakten. Det ser du till och med genom propphuvens skyddsglas.

Självfallet har du alltid reservproppar hemma. Därför har du bara att skruva loss propphuven, ta ut den trasiga säkringen och skaka ut signalpärlan. Får pärlan vara kvar kan den förvirra dig nästa gång proppen går.

Sätt sedan en ny propp – av rätt dimension – i huven och skruva tillbaka den.

Därför ”går” proppen

Utöver mätarsäkringen finns ett antal säkringar i din gruppcentral. Vanligast är så kallade proppsäkringar, men i fördelningscentraler kan också automatsäkringar, så kallade tvärbrytare förekomma.

Ett par av fördelarna med automatsäkringar är att de inte kan ”fuskrepareras” och att man inte behöver hålla proppar i reserv.

Båda typerna av säkringar ska skydda ledningarna mot överbelastning och kortslutning. Proppsäkringen, eller smältproppen, består av ett porslinshölje som är fyllt med sand och omger en tunn silvertråd. Dess toppkontakt ansluts till en passdel. Båda är dimensionerade.

Känn igen proppen

Den elektriska strömstyrkan anges i ampere (A). Proppsäkringar markeras med ”färgpärlor” enligt följande:

6 A = GRÖN
10A = RÖD
16A = GRÅ
20A = BLÅ
25A = GUL
35A = SVART
50A = VIT
63A = KOPPAR

Vid 220 V enfas är den möjliga belastningen i watt följande:

6A=1320W
10A=2200W
16A=3520W.

Värt att veta

1 kilovolt (kV) är lika med 1000 volt. När den elektriska strömmen lämnar kraftverket har den högspänningen 400 kilovolt. När du får den in i ditt hus har högspänningen transformerats nertill lågspänningen 230/400 volt.

Med en egen transformator kan du själv få ner lågspänningen till klenspänning, till exempel 24 volt, som du bland annat kan använda för belysning i trädgården.

Proppsäkringen är alltså en del av ledningssystemet och fungerar så, att om den inkommande strömmen överstiger det bestämda värdet, om ledningarna överbelastas eller något annat fel uppstår smälter den tunna silvertråden och strömmen bryts.

Att det är proppen som har ”gått” kan du se på den lilla signalpärlan i säkringens bottenkontakt. Denna sitter nämligen på en fjäder och kastas ut ur proppen när silvertråden går av.

Signalpärlan har olika färger beroende på hur högt ”amperetal” den ska klara. Passdelen är också anpassad till toppkontaktens storlek. Proppen får du byta, men passdelen får du inte röra.

Nya strömkällor

Eftersom man räknar med en kommande elbrist pågår ett ständigt utvecklingsarbete för att finna energikällor lämpliga för elproduktion och uppvärmning. Vindkraft, vågkraft, tidvattenkraft, solenergi, djupjordvärme och ytjordvärme är några exempel.

Ytligt sett kan det tyckas som att flera av de olika energikällorna skulle vara okomplicerade att handskas med. Men dessvärre är det inte så. Oftast är lagringsproblemen hinder. Solenergin är ett bra exempel på detta.

Under våren och hösten rimmar tillgången på solenergi ganska väl med vårt behov, men båda perioderna är förhållandevis korta. Under vintern, när vi behöver mycket värme och ljus, är solfattigdomen påtaglig. Under sommaren när tillgången är stor är behovet litet eller inget alls.

Och vi har ännu praktiskt taget inga möjligheter att lagra sommarenergin tills vi behöver den bättre. I väntan på att forskarna ska finna lagringsmöjligheter eller ännu okända energikällor kan vi under vissa omständigheter ända utnyttja den kunskap som redan finns i form av grundenergi från bland annat solfångare, vindmöllor och jordvärmeanläggningar för enskilda hus eller begränsade bostadsområden.

VindenergiEtt av problemen med att utvinna vindenergi är vindens låga densitet, dvs täthet. I jämförelse med vatten har vinden endast 1/800 täthet.


kärnkraftsreaktorerSverige har ett tiotal kärnkraftsreaktorer, vilka svarar för ungefär hälften av all den elektricitet som produceras inom landet.


VattenkraftverkVattenkraftverken har spelat en dominerande roll i svensk energiförsörjning. Numera svarar de för en mindre del av elproduktionen.


Kabelvinda med elsladdEn kabelvinda, godkänd för utomhusbruk är oumbärlig för husägaren.


Olika elkontakter1 – stickkontakt
2 – skarvkontakt
3 – apparatkontakt
4 – jordade stickkontakter
5 – jordad skarvkontakt
6 – europakontakt
7 – jordat uttag
8 – enfasuttag med jorddon
9 – trefasanslutningsdon
10-dosa för fast anslutning.


Tips

Känn efter någon gång ibland om propphuvarna är varma. Det kan vara tecken på överbelastning, men det kan också bero på att de inte är tillräckligt hårt åtskruvade.

Onödigt långa sladdar är alltid till besvär. En praktisk lösning är en kabelvinda, som gör att man kan rulla ut just så lång sladd som behövs för till exempel olika arbeten med borrmaskinen. Det finns kabelvindor med fyra uttag. Ett praktiskt tips är att hänga upp kabelvindan på väggen.

Värt att veta

Från 1 juli 1989 är det tidigare obligatoriska SEMKO-godkännandet frivilligt. Man räknar ändå med att flertalet tillverkare av elektriska apparater kommer att utnyttja provningen för att få använda det garanterande S-märket. Numera är svensk standardspänning för vanlig hushållsel 230/400 volt.

Relaterade artiklar

Se alla energi & värmeartiklar »

scroll to top
Top