Under de senaste årtiondena har alla bygg och energivetenskapare varit rörande ense om att våra uppvärmningskostnader kommer att öka för varje år som går. Som rak motsats till denna säkerhet står den totala osäkerheten om vilket bränsle vi i framtiden kan komma att använda oss av.
Blandar man dessa fakta är i varje fall en sak klar: Den självförsörjande småhusägaren har alla skäl att gardera sig – till exempel med en värmepanna som kan drivas med såväl olja och gas som med el och fasta bränslen.
Denna gardering hänger inte minst ihop med prisutvecklingen på bränslemarknaden.
Under 1980-talet till exempel bytte många småhusägare ut sina oljepannor mot eldrift, eftersom de differentierade eltaxorna då gjorde elströmmen mer intressant i jämförelse med priset på olja.
Ingen kan lämna några garantier för att vi framöver inte ställs inför en ny omsvängning, där kanske gas, pellets, solfångare eller något annat slags bränsle vi ännu inte känner till, kommer att bli högintressant.
Ju fler möjligheter du därför tar med i beräkningen vid en nyinstallation eller ett utbyte av en värmepanna, desto lättare kan du anpassa dig, med den naturliga verkan att i fortsättningen snabbt kunna övergå till billigast möjliga drift.
En modern kombipanna kan se ut på många sätt. Den kan till exempel vara helt klar för två eller flera typer av bränslen, så att man utan invecklade omställningar kan välja energislag. Men den kan också vara el- eller oljepanna, förberedd för en senare, mer eller mindre omständlig komplettering med till exempel en gasmodul eller värmepump.
En värmepanna av det slaget kan betraktas som en basenhet i värmesystemet och är långtifrån någon dålig lösning. En förutsättning är dock att bland annat rökkanalens höjd och area redan är anpassad för kombinationsdrift.
I annat fall kan stora ingrepp behöva göras för att de mera omfattande säkerhetskraven för eldning med fasta bränslen ska kunna uppfyllas. Med samma säkerhet som man vet att vi totalt måste spara energi är det helt klart att vissa perioder ger ett el-överskott.
Eftersom elenergi inte kan lagras är det under sådana perioder logiskt att sälja ström till lägre pris än under hög förbrukningstid.
Redan en kombination av el- och oljepanna gör det möjligt att utnyttja dessa lågpristider. Med hjälp av ett kopplingsur i eldistributionens mätarskåp växlar driften automatiskt från olja till el när taxan ställs om.
Utöver dessa möjligheter att spara olja kan en avancerad värmeanläggning förses med så kallad belastningsvakt. En sådan sänker effektuttaget på el-sidan -något som gör att man också kan välja en lägre huvudsäkring, vilket kan innebära en sänkt grundavgift.
När man bedömer det värmesystem man behöver finns det också goda skäl att se till varmvattenförsörjningen. Här finns nämligen stora pengar att spara, utan att sparandet går utöver komforten.
Från eldstaden med dess oljebrännare (1) tvingas värmen (pilarna) genom passager som ger hög verkningsgrad. Rökkanalen, som utgår från botten, passerar genom vattenmagasinet (2). El-patronen (3) är strategiskt placerad för att bara värma upp pannans övre del.
Alla vill ha tillgång till rikliga mängder varmvatten. Det får man lättast om pannan är utrustad med en förrådsberedare. Ju större denna beredare är desto lägre temperatur kan man hålla, utan att sänka komforten.
Rymmer varmvattenberedaren till exempel cirka 120 liter kan en ordinär familj räkna med en generös tillgång. Mängden gör att man, givetvis även vid eldrift, kan hålla lägre vattentemperatur och därmed också minska spillvärmen.
Kombipanna – bästa garderingen
De numera återkommande oljekriserna och de ständiga debatterna om kärnkraftens vara eller inte vara, om utbyggnaden av våra sista stora vattendrag, vindkraftens och andra energikällors utveckling etcetera försätter många småhusägare i en mycket svår valsituation.
Kan man inte utnyttja en fjärrvärmeanläggning, utan är hänvisad till att själv välja uppvärmningssystem, är valet av bränslekälla ett kvalificerat lotteri. Därför finns det i dag inga skäl som talar emot att man vid en nyinstallation eller ett byte av oljepanna inte garderar sig.
Tips
Att tariffstyra uppvärmningen av ett hus innebär att eldrift endast används vid lågtaxa, d v s när priset är ungefär hälften av högtaxans. Jämförd med ren oljedrift kan oljeförbrukningen vid tariffdrift minskas med upp till 70%.
Har man dessutom tillgång till egen eller billig ved blir givetvis besparingarna ännu större – även när de ställs i relation till 30-40% högre installationskostnader för en s k allbränslepanna.
Varning
Kontrollera alltid med skorstensfejarmästaren innan du beslutar att installera en värmepanna. Åtskilliga förutsättningar måste nämligen uppfyllas, bl.a. följande:
Pannrummets djup från frontvägg till murstock måste vara anpassat till gällande normer, liksom skorstenens dimensioner.
Det måste vara minst 2,5 m mellan öppet expansionskärl och överkanten på den högst placerade radiatorn. Vid slutet system krävs termisk temperaturbegränsare.
En emaljerad vattenvärmare har en skyddsanod av magnesium monterad i locket. Är vattnet kloridhaltigt, d.v.s. bräckt, måste magnesiumanoden bytas ut mot en zinkanod.
Fasta bränslen kräver en hel del utrymme. Bilden visar i vilken storleksordning.
En oljeförbrukning på 4 m3 motsvarar ca 15m3 pellets, ca 30 m3 ved eller ca 55 m3 flis.
För närvarande är helgarderingen en kombinationspanna som ger så stora valmöjligheter att man kan kalla den allbränslepanna alltså en panna som kan drivas med el, olja eller gas, ved eller andra likvärdiga fasta bränslen.
Målet är givetvis att man ska kunna utnyttja det bränsle som finns tillgängligt eller det som för tillfället är billigast.
Kombipanna
Liksom en kombipanna alltså kan vara anpassad för olja, eventuellt gas och el kan den vara konstruerad för olja, eventuellt gas och ved – ibland också för el eller med el som tillval. Hur man sedan väljer är till mycket stor del en fråga om omständigheter och förutsättningar.
Kombinationen olja/el är ganska given förde allra flesta, i synnerhet om man har tillgång till differentierad eltaxa. Men valet av en sådan panna kan också ha med tillgången till utrymme att göra.
Ingen husägare vill ju dra på sig onödiga ombyggnadsarbeten, och pannor, gjorda för denna kombination, kan konstrueras mycket kompakt.
Skissen ovan visar principen för en kombinerad el- och oljepanna. Måtten varierar med olika fabrikat, men kan, som sagts, vara mycket kompakta – till exempel en och en halv meter hög och inte mycket mer än en halvmeter bred och djup. En värmepanna av det slaget är ofta möjlig att installera även i trånga pannrum.
Viktiga ”smådetaljer”
Pannan bör vara tillverkad av stålplåt, isolerad med mineralullsmatta och speciell, värmeisolerande plastfilm. Eldstadens botten bör vara gjutmassaisolerad.
Otäta pannluckor kan vara ett stort bekymmer, även om de är gjorda av så stabilt material som gjutjärn. Därför är det en storfördel om de är justerbara och om packningarna är gjorda av värmebeständigt, icke värmeledande material.
Lägg märke till att rökkanalen, som utgår från botten, passerar genom vattenmagasinet. Detta ger självfallet en hög verkningsgrad när pannan drivs med olja.
Lägg också märke till placeringen av el-patronen, eller el-patronerna. Du ser den i det blå fältet, omedelbart under varmvattenberedaren.
Skilda motiveringar
Att den sitter just där gör att endast pannans övre del blir varm. Är beredaren därtill emaljerad innebär detta lägre spillvärme.
På andra typer kan el-patronerna vara placerade under eldstaden – då oftast med motiveringen att förhindra korrosion.
Lätt att manövrera stora taxeskillnader
Har man inte tillgång till differentierad eltaxa finns det alla skäl att kontrollera med el-distributören om sådan taxa kommer att införas. Sannolikt kommer detta att ske och i så fall bör pannan man skaffar också vara klar för eldrift med tariffstyrning.
Det är genom att utnyttja denna möjlighet de stora besparingarna kan göras. Den högre taxan på dagen under den kalla årstiden är normalt ungefär dubbelt så hög som lågtaxan.
Sannolikt kommer skillnaden i framtiden att bli ännu större. I princip kan man också säga, att sommaren är lågprisperiod, vilket är positivt för eldrift under en tid när man oftast är lite extra rörlig och därför har svårare att mera regelbundet passa eldningen. Dessutom gäller ju uppvärmningen vid denna tid mest varmvatten.
Värt att veta
Vid eldning mot ackumulator vinner man inte bara renare luft utan kan också elda pannan på kontinuerligt hög effekt.
Hög förbränningstemperatur gör att vedens energiinnehåll kan utnyttjas bättre, samtidigt som mindre sot och tjärrester bildas i pannan.
En ackumulator bör inte vara mindre än 500 liter, men inte heller större än 1 000 liter. Den nedre gränsen är minikrav för ett vedinlägg, den övre maximum för lämpligt antal vedinlägg.
Skissen visar principen för en panna avsedd för växeldrift mellan el och olja alternativt gas och för komplettering med ved.
Växlingen mellan de olika bränslena kan styras både automatiskt och manuellt. Växlingen kräver ingen omställning av pannan.
Observera att vedpannan, som arbetar med omvänd förbränning, har en keramisk beläggning.
Framtida förändringar?
Ta också reda på om det finns ett gasnät inom ditt bostadsområde. Om så inte är fallet kan du kanske få besked om framtida gasplaner. Hittills har gas varit tillgänglig som energikälla nästan enbart kring de största städerna, men eftersom naturgasen tycks bli alltmer intressant kan man räkna med en utbyggnad av leveransnätet.
Allt man egentligen behöver göra för att gå över från olja till gas är att byta brännare. Med en väl anpassad panna ger gasen samma höga verknings-grad som olja.
Observera också, att det inom ”gasområden” kan införas restriktioner mot eldning med olja.
Miljövänlig vedeldning
Har man tillgång till billig ved, eller rentav kan hämta bränslet från egen mark, finns det självfallet ingen som helst anledning att avstå från den fördelen. En kombipanna med möjlighet att använda ved som bränsle kan även under andra omständigheter vara en storfördel.
Tillgång till ved-liknande bränslen är en. En allvarlig krissituation är en annan. Ved har ju använts som bränsle sedan urminnes tider och ingen har förrän i våra dagar reflekterat över eventuella skadeverkningar.
Dessvärre finns det en del sådana – inte bara smutsande sot utan även andra mera allvarliga luftföroreningar.
Dessbättre har emellertid tekniken snabbt rättat sig efter nya kunskaper. Dels har man konstruerat separata, keramiska förbränningsrum och dels kopplat dessa till ackumulatorer.
Resultatet ger en förbränning med så hög verkningsgrad att utsläppen av bland annat tjära och sot med god marginal ligger under miljönormens krav för vedeldning i tätbebyggda samhällen.
Lagra överskottsvärme i en ackumulatortank
De flesta kombipannor med vedeldstad är avsedda för 1/3-meterved. Processen kan beskrivas som omvänd förbränning, i vilken temperatur och syretillskott från primär och sekundärluft doseras till total balans.
Kopplas eldstaden till en ackumulatortank kan denna lagra överskottsvärme, framförallt vid vedeldning höst och vår. Ackumulatorerna i ett system kan tillsammans rymma 1 000 liter vatten, varav 100 liter för varmvattenförsörjningen.
Med denna kapacitet behövs inte mer än en eller två brasor per dygn för att hålla huset varmt och klara varmvattenförsörjningen.
Man får ut 70-80 kilowattimmar av en fullmatad brasa. När man sedan under sommarhalvåret går över till eldrift är effekten från en el-patron tillräcklig för ett normalt varmvattenbehov.
Relaterade artiklar
