I den här artikeln om hur man installerar en kakelugn får du utförlig information och steg för steg instruktionerna med förklarande fotografier om hur man bygger och sätter in en kakelugn med skorsten.
Kakelugnens popularitet har varierat från tid till annan. Ändå har denna uppvärmningsanordning uppskattats under nästan ett årtusende. Vid rivningsraseriet efter andra världskriget när hela kvarter med hus från 1700 och 1800 talen jämnades med marken trodde man att kakelugnsperioden var slut. Men det var den inte. Många klenoder revs med varsamhet och märktes för att kunna muras upp på nytt. Detta sker nu i många fall och dessutom har en viss nytillverkning kommit igång.
Det ligger mycket av sanning i det gamla välkända påståendet att ingenting är nytt under solen. Inte ens en så dagsaktuell företeelse som en energisparkommitté är något undantag. Redan den 27 januari 1767 tillsatte rikets råd en sådan kommitté med det entydiga uppdraget att konstruera bränslesnåla eldstäder. Kommittén eller utredningen bestod bara av två personer: arkitekten Carl Johan Cronstedt och generalmajoren Fabian Wrede. Som utredningsmän arbetade herrarna föredömligt snabbt. Redan framåt höstkanten lade de fram förslag om nya och effektivare kakelugnstyper.
I en historisk beskrivning sägs att ”alla förslagen byggde på samma princip, ett system av kanaler genom vilka röken tvingades passera innan den gick ut i skorstenen. Därigenom fick man ner bränsleförbrukningen åtskilligt, samtidigt som kakelugnens ackumulerande och värme spridande förmåga kunde utnyttjas maximalt.”
Ett av förslagen som framlades av kommittén gjorde mycket stor succé i både Sverige och Danmark. Skjutspjället var för övrigt en nyhet i detta förslag som utvecklades till den eldstad som än i dag faktiskt kallas för ”den svenska kakelugnen”. Det är också denna typ av kakelugn som är grund för de moderna, mer eller mindre monteringsfärdiga, kakelugnarna. Det nyvaknade intresset för kakelugnar kan i hög grad knytas till de välgjorda kakelugnarnas stora dekorativa värde, för att inte säga gammaldags charm. Men det största värdet hos kakelugnarna är ändå deras energisparande funktion. Men det finns anledning att vara observant när man väljer fabrikat och typ på kakelugnen. För även om nytillverkade kakelugnar i vissa avseenden är förenklingar av de riktigt gammaldags typerna, är det stor skillnad mellan kakelkaminer och kakelugnar.
Någon har beskrivit kakelkaminerna som förklädda braskaminer och det ligger faktiskt mycket i detta påstående. En brasa i kakelkaminen ger nämligen snabb och hetsig värme under en kort tid, medan kakelugnen ger jämn värme under en lång tid. En del kakelugnar kan till och med ge värme ända upp till 20-30 timmar. Det är givetvis de långa rökgasvägarna och det tunga materialet som ger kakelugnarna denna stora fördel. Men den stora massan kan också vara en nackdel. En kakelugn kan nämligen inte monteras på vanligt träbjälklag, utan den måste vila på ett stabilt gjutet betongfundament.
Princip för en kakelugns funktion
I Norden är kakelugnen känd sedan över 700 år tillbaka, men den typ av kakelugn som man närmast tänker på i våra dagar konstruerades vid mitten av 1700 talet. Ändå bygger den på samma princip som sina föregångare, nämligen ett system av kanaler genom vilka röken tvingas passera innan den går ut i skorstenen.
Denna princip har bevarats även i de kakelugnar som nytillverkas och den beskrivs i sprängskissen till vänster. De blå pilarna visar var frisk luft tas in till förbränning, insats och fläkt. Den uppvärmda röken vandrar sedan genom det ca 10 meter långa kanalsystemet, varvid den ger ifrån sig värme till det eldfasta gods, som ackumulerar värmen.
De röda pilarna visar att kakelugnen sedan ”läcker” värme över praktiskt taget hela den murade ytan. Under förutsättning att man eldar med förstånd kan man räkna med att kakelugnen ”håller värmen” i omkring 25 timmar.
Värt att veta innan du sätter in en kakelugn
Innan du går igång med själva kakelugnsmonteringen bör du kontakta kommunens skorstensfejarmästare för att få en säkerhetskontroll. För bland annat bärande underlag, tilluftskanaler, eldstadsplan och rökkanaler finns nämligen särskilda bestämmelser som måste följas. Utan kontroll riskerar du att få göra om hela arbetet. Kontrollera också om du behöver byggnadslov för ett eventuellt skorstensbygge. 1:1 Tilluftskanalen till kakelugnen kan göras på flera olika sätt. Man kan till exempel ta in utomhusluft från en anslutning bakåt, eller använda luften i torpargrunden via en kanal genom fundamentet.
Varning
Observera att en kakelugn alltid måste kunna ”andas”. Detta betyder att den aldrig får målas med en färg som ger ett tätt skikt. Du kan få råd om vilka färger som är lämpliga i färgaffärer. Du bör sätta fast en golvplåt framför kakelugnen på grund av värmeutvecklingen och gnistbildningen.
Det här behöver du när du ska sätta in en kakelugn:
Verktyg och redskap:
Borrmaskin (1) Sticksåg, helst elektrisk (2) Fogsvans (3) Vattenpass, helst långt (4) Murslevar, stor och liten (5) Gummiklubba (6) Hammare (7) Murarhammare (8) Renspinne (9) Hinkar för bruk, klister och vatten (10) Grov pensel med långt skaft (11) Grov borste (12) Tumstock (13) Vinkelslip, ev (14) Penna (15) Svampar (16) Bockar och plank
Gör hål i golvet
1.Mät ut placeringen av kakelugnen. Följ noga bestämmelserna för bland annat avstånd till brännbart väggmaterial.
2. Rita sedan upp kakelugnens ytter och innermått på underlaget. Linjerna ska vara tydliga sågmarkeringar.
3. Borra sedan ett hål i vart och ett av hörnen på den inre markeringen, från vilka du kan börja såga upp golvurtaget.
4. Använd helst en sticksåg när du sågar i golvet och var försiktig särskilt om du inte vet hur rör och elledningar är dragna.
5. Den lösa golvbiten får du enklast upp med en murarhammare eller ett bräckjärn. Då skadar du inte heller kanterna.
6. Såga nu vidare genom undergolvet. Var noga med att följa kanten så att du håller ursprungsmåttet.
7. Fortsätt att såga igenom trossbotten tills du kommer ner till det underlag som förmår att bära kakelugnens tyngd.
Kakelugnens fundament
En riktig kakelugn av den typ som vi monterar här, bevarar värmen tack vare sin stora massa. Kakelugnen i vårt exempel väger med sin skorsten närmare två ton. Därför måste den naturligtvis stå på ”fast mark”. Om du i torpargrunden har en grusbädd som golv måste du därför gjuta en bottenplatta av armerad betong. Annars blir kakelugnen för tung för underlaget. Bottenplattan bör vara minst 1000×800 mm och 200 mm tjock. Om du däremot, som i vårt fall, har ett gjutet betonggolv i källaren, utgör detta ett tillräckligt underlag för att man ska kunna mura ett fundament direkt på underlaget. Fundamentet är alltså mycket viktigt.
Fundamentet
1. Här får du sannolikt ta dig ner i utrymmet under golvet för att kunna lägga murbruk på det bärande fundamentet.
2. Lägg första leca eller hålstensblocket i bruket. Kontrollera med vattenpass att det ligger jämnt, rakt under hålet.
3. När du närmar dig bjälklaget måste du börja planera för ventilationen, om tilluften ska tas från torpargrunden.
4. Ventilationen kan dras i ett 4″ rör eller motsvarande kanal i blocket (till höger på bilden: kakelugnens princip). Studera ritningen noga.
5. I bjälklagsgenomgången övergår man för värmeisoleringens skull till siporexblock. Använd 100 och 200 mm block.
6. Även i siporexblocken måste man göra hål för ventilationskanalen. Använd mycket bruk så alla skarvar blir täta.
7. Fortsätt mura upp fundamentet. Anpassa siporexblocken så att det översta hamnar exakt i golvnivå. Täta skarvarna.
Värt att veta
Kakelugnen kan naturligtvis inte ställas direkt mot en brännbar vägg. Det finns flera sätt att montera kakelugnen mot väggen. Man kan åstadkomma ett 100 mm luftat utrymme genom att montera distansklossar i form av lättbetongstavar på respektive sida av kakelugnen. De måste vara löstagbara för att man ska kunna inspektera utrymmet bakom kakelugnen. Foten ska ha ett 70 mm fritt, luftat utrymme bakåt mot en flamskyddande skiva på väggen. Ett annat alternativ är att göra väggen brandsäker genom att fästa en 8 mm mineritskiva eller liknande på väggen. Avståndet till kakelugnen behöver då inte vara mer än 50 mm. Spisfoten sätts dikt mot väggen. I vårt exempel kommer vi att visa metoden med distansklossar i form av lättbetongstavar.
Förbered montering av kakelugnen
1. Byggsatsen för kaklugnen kommer med delarna lagda nerifrån och upp. Du ska nu lägga dem omvänt, som de ska sättas.
2. Ugnen kan anslutas bakåt till befintlig skorsten. Om skorsten däremot ska byggas, markeras dess centrum i taket.
3. Från markeringen i taket ritar du ut skorstenens yttermått och sågar ut hålet. Var försiktig med rör och elledningar.
4. Mät från inner till yttertaket, så att du kan räkna ut antalet skorstensblock som ska upp på vinden.
5. Lyft upp skorstensblocken och det antal innerrör som du också kommer att behöva, medan du lätt kommer åt.
Mura spisfoten
1. Kakelugnens sockel, eller den så kallade spisfoten, murar du av förkapa de siporexblock som följer med byggsatsen.
2. Spisfotsblocken ska läggas så att kanaler bildas för fläkt och tilluft. Det yttre snedsågas för att fläkten ska få plats.
3. Inre blocket ska ha en skåra för fläktens elkabel, som behörig elektriker ska ha dragit i förväg.
4. Montera också en ventil i golvhålet. Kontrollera att blocken är i våg och dess underkant är jäms med färdigt golv.
5. Spika eller limma nu fast distansblocken mot den bakomliggande väggen. Yttermåttet ska vara 1 000 mm.
Montering av kakelugnens nedre del
1. Lägg rikligt med fogbruk (1 del lerbruk och 3 delar sand) på spisfotens översida. Blöt ugnsstenarnas undersida.
2. Lägg nu skift 3 på plats. (Vi räknar kakelugnens fot som skift 1 och 2). Lägg halvorna rakt uppifrån.
3. Slå ner och centrera plattorna med gummiklubban. Kontrollera våg med vattenpass. Kontrollera att fläkten får plats.
4. Fortsätt med nästa skift. Förblöt alla bitar innan du lägger dem. Bind halvorna med stålkramlor.
5. Det är mycket viktigt att täta med lerbruk även på stenarnas baksida.Skydda gärna väggen med en pappskiva.
6. Med skiften byggs värmekanalerna upp, varför de måste läggas i rätt följd. Kontrollera varje skift med vattenpass.
7. Det är viktigt att kanalerna blir täta och rena. Se därför över alla skarvar. Borsta med vatten på en pensel.
8. Fortsätt med skiften som bildar indragningen ovanför hålet för varmluftskassetten.
9. Var mycket noga med att täta alla skarvar. Lås halvorna med stålkramlor. Kontrollera lod och våg för varje skift.
Det är mycket viktigt att de små, fyrkantiga rökkanalerna i kakelugnen inte täpps igen av överskottsmassa. Blockera dem därför med fuktiga svampar när fogmassa läggs på skiftet. Men glöm inte att ta bort svamparna innan du monterar nästa skift.
Montering över spiselkransen
1. På 950-970 mm höjd över färdigt golv är du vid spiselkransen. Då görs skiften mindre och blocken ska centreras.
2. Mät höjden på spisen och jämför med höjden på rummet. Det är med antalet skift, 10, 11 eller 12 höjden regleras.
3. Mura upp dessa skift så att skarvarna hamnar omlott. Täta ordentligt, även på baksidan.
4. Lägg en triangelhuggen tegelsten på 14:e skiftet. Då kan sot vid sotning kasa ner i båda kanalerna.
5. Nu kan du knappast mura vidare utan arbetsställning. Gör en stadig brygga över ett par bockar eller pallar.
6. Rensa mellan övre och undre delen med en pinne. Bruket faller ner i kanalerna och kan tas ut den vägen.
7. När du har lagt skift 17 och våg och lod fortfarande håller, är det dags att montera spjället i skift 18.
8. Lägg skift 18, kramla det och foga som vanligt. Skjut in spjället och kontrollera att det löper lätt.
Förbered skorstensanslutningen till kakelugnen
1. Om skorstensanslutningen är i centrum av ugnen kan färdig anslutning användas. I annat fall muras den av tegel.
2. Slå av de hörn som ska ligga utåt och lägg stenen så att fasen följer kakelugnens fasning.
3. Mät som vanligt våg och lod på tegelstenarna. Var noga med att täta fogarna med lerbruket även på baksidan.
4. Slå också bort ena halvan ur en sten, så att du kan lägga den som ett valv, med plats för sotningsluckan.
5. För ner det första ytterelementet till skorstenen från taket. Fäst med lerbruk mot anslutningen.
6. Bygg upp en utfyllnad på var sida om skorstenselementet. Fyll utrymmet med lerbruk. Täta noga runt om.
7. Ta bort vassa kanter, överflödigt bruk och smuts.
Inklädsel
1. Stryk med murslev ut ett ca 2 mm tjockt lager klister på kakelugnens nederdel. Klistret medföljer byggsatsen.
2. Tryck med handflatorna fast den filtliknande, keramiska pappen runt kakelugnen. Skär ut för insatsen.
3.Gör på samma sätt för den övre de len av ugnen. Var noga med att pappen täcker hela stommen.
4. Grunda med sättbruk på pappen och sätt glasfibernät i detta. Vik runt hörnen. Nätet skärs lättast med en kniv.
5. Stryk även ut sättbruk över nätet. Det kommer att utgöra fäste för de gjutna skivbeklädnader som medföljer.
6. Skivbeklädnader. Börja med sidorna. Vattna baksidan på skivorna. Grunda eventuellt med ett tunt lager sättbruk.
7. Spisen grundas med ett par centimeter armerat sättbruk innan skivorna trycks på plats.
8. Sätt distansklossar mot golvet, så att du kan lägga trägolv under skivbeklädnaden. Sätt även framsidan på plats.
9. Innan du fortsätter med kakelugnens överdel ska du skära till isoleringen till hyllan mellan över och underdelarna.
10. Montera överdelens skivor på samma sätt som underdelens. Kontrollera noga våg med vattenpass.
11. Cementklistra kanten för spiselhyllan och montera den. Kontrollera även här med vattenpass.
12. Kakelugnens övre hylla sätter du upp på samma sätt. Detta, liksom vissa andra moment, är typiska parjobb.
13. Skär bort nätet i öppningen för sotningsluckan. Mura fast en stos med hjälp av lerbruk och tegelstensflis.
14. Jämna till skarven runt stosen och kontrollera så att locket av mässing passar.
15. När du har lagt ut ett jämnt lager lera is i eldstadens botten har du bara att sätta varmluftskassetten på plats.
16. Lägg upp den vinklade plåten på kassettens utblåsningsrör. Isolera med mineralull mellan järn och stomme.
17. Montera fläkten och den medföljande skjutluckan i mässing. Fäst den med fogbruk.
Klä kakelugnen med kakel
Kakelugn heter ju inte för inte just kakelugn. Benämningen definieras också som ”en murad eldstad, utvändigt beklädd med plattor av glaserat lergods och en med luckor försedd mynning. De tidigaste kakelugnarna var för övrigt de så kallade pottkakelugnarna, murade av ett kakel som i princip liknade små lerkärl. Det är också på grund av detta material som kakelugnen i Sydsverige i våra dagar ibland kallas för pottugn.
Även i våra dagar väljer man gärna vackert kakel och råkar man vara konstnärligt begåvad finns det ingenting som hindrar att man själv handmålar materialet. Kaklet är dock speciellt. Det går inte att klä en kakelugn med vanligt ”badrumskakel”. Men trots namn och tradition måste en kakelugn inte nödvändigtvis kläs med kakel. Detta gäller även för de nya modellerna, av vilka vårt monteringsexempel är en. Dessa kakelugnar kan till exempel också putsas och målas. Just vårt exempel är avsett att målas.
När kakelugnen är rest och den del av skorstenen som syns är putsad kan det tyckas vara dags att klara av målningen, men det är alltför tidigt. Murverket innehåller nämligen alltför mycket vatten, varför kakelugnen före färdigmålningen bör eldas försiktigt under ett par veckor. Först efter denna uttorkning är det fritt fram för ytfinish. Allra bäst är att använda en dekorputs, lägga på den med en grov pensel och borsta upp en yta som alltså får så kallad putsstruktur. Vill du ha slätare yta kan endast matt latexfärg komma ifråga.
Skorstensbygget
1. Gå upp på vinden. Städa undan eventuellt isoleringsmaterial, så att du kommer åt att mura skorstensblock.
2. Använd syrafast skorstensbruk. Skorstenen består av innerrör, isolering och ytterelement.
3. Rulla ihop mineralullsisoleringen så att du kan sticka ner den i blocket utan att skada materialet.
4. Isoleringen ska täcka runt om, men får inte gå omlott. Sätt skorstensbruk på innerrörets ”honsida”.
5. Tryck ner innerröret i ytterelementet så att skarvarna pressas ihop och bruket tätar. Fortsätt med nästa element.
6. När du närmar dig taket kan du med vattenpasset stående lodrätt på blockkanten markera takgenomgången.
7. Såga sedan efter markeringen med sticksågen. Har du tur stöter du inte på några större svårigheter.
8. Men det kan också hända att till exempel en takstol är i vägen. Gör då inga ingrepp innan du ordnat förstärkningar.
9. De takpannor som måste bort bör du lyfta från utsidan. Härifrån kan du också eventuellt justera strö och bärläkt.
10. När takurtaget är gjort kan du fortsätta murningen av skorstensblocken upp över takranden…
11. …och vidare från utsidan upp till sista blockstenen. Skorstenen måste nå 1 meter över taknocken.
12. Innerröret ska däremot sluta 5 cm under skorstenskronan för att inte värmeutvidgningen ska lyfta den.
13. Har du regelbundet använt vatten passet kan du nu avsluta murningen med en plåtstos i skorstensöppningen.
14. Taket tätas med tätmassa och plåtbeslag runt skorstensgenomföringen. Skorstenen kan så plåtkläs eller putsas.
Viktigt!
Nya materialbestämmelser, regler, rekommendationer och arbetsmetoder kommer ständigt. Kontrollera därför alltid aktuella regler med gällande branschorganisation / fackman innan du startar.
Relaterade artiklar
