You dont have javascript enabled! Please enable it! Filar och raspar - Bra att veta när du ska välja | dinbyggare.se

Filar och raspar

Filar trä med en rasp

I den här artikeln får du tips och information om vad du ska tänka på när du ska välja och använda filar och raspar.

Man kan tycka att en fil är något så entydigt och enkelt att den inte behöver någon närmare presentation. Men så är inte fallet. För det första finns det en uppsjö av filar för olika behov och för det andra utvecklas ständigt nya typer för nya användningssätt och material.

Det är alltså långt ifrån likgiltigt vilken slags fil man väljer för olika typer av arbeten. Det är nämligen först med rätt fil till rätt material och rätt moment som man får ett bra arbetsresultat.

Filen är ett gammalt verktyg. De äldsta fynden har man gjort i bortåt 2 500 år gamla, österrikiska gravar. Filarna var, märkligt nog, gjorda i brons, men den allmänna uppfattningen är annars att forntidens filar bestod av vissa fiskarters sträva skinn.

Ett sådant skinn kommer från hajen och det finns faktiskt en hajart som på grekiska betecknas “fil”. Dess skinn har bevisligen använts för bearbetning av såväl trä, som metall och sten. Tror man inte på namnets koppling till rovfisken kan det också härröras till lågtyskans vile eller fornsvenskans fael, som helt enkelt betyder fel. Och det är ju precis sådana som man rättar till med hjälp av en fil.

Redan för tusen år sedan var det vanligt med olika filar för skilda ändamål och material. Den utvecklingen gjorde också att filhuggning tidigt blev ett speciellt hantverk. Detta återspeglas även i dagens industriella filtillverkning. I Europa finns till exempel inte mer än ett tiotal filfabrikanter. Det största av dessa företag är för övrigt svenskt, med rötter i 1800-talets mitt, även om dess flesta produkterna numera tillverkas i Portugal.

Numera är det vanligt att filar har fasta skaft, som nästan.. alltid har praktiska upphängningshål. Ändå säljs fortfarande många oskaftade filar. De är en traditionell kvarleva och har bland annat den fördelen att verktygen tar mindre plats att förvara, inte minst om man låter dem ligga i ett etui. Skaftmaterialet till skaftade filar är nästan alltid av plast. Även lösa skaft är för det mesta av plast, men kan även bestå av trä.

Särskilt lite äldre filar har ofta pappersskaft. Är du lycklig ägare av intakta sådana skaft bör du vara rädd om dem. I jämförelse med trä, har de nämligen fördelen att inte spricka så lätt. Vissa skafttyper har en stålspiral som filens tånge kan gängas av och på.

Hos en mellanform av hyvel och fil, de så kallade surformverktygen eller pansarbladsfilarna, är hållaren eller handtaget den fasta delen medan bladen är utbytbara. Denna verktygstyp, som har kommit på senare tid, finns i många olika versioner för både grov- och finbearbetning av olika material.

Bladen är ofta av härdat specialstål med hundratals små, rakbladsvassa skäreggar med spåröppningar. Hållarna, eller handtagen, kan ha karaktär av filskaft, men också påminna mer om en hyvel.

Filens olika delar

beskrivning av en fils olika delar
Filens längd varierar med filtypen och gradgrovleken i sin tur med filens längd. Längden räknas alltid utan tånge, med undantag för nålfilar.

Filens olika delar är: 1. Skaft 2. Holk 3. Tånge 4. Häl 5. Framsida eller klinga 6. kant, som kan vara huggen eller slät 7. Spets.

Många filar har en nummerbeteckning som underlättar identifikationen. Exemplet här intill är beteckningen för en 8″, medelgrov ansatsfil inom gruppen Verkstadsfilar. Lägg märke till att fillängden anges i tum.

1 100 08 1
Gruppnummer, här Verkstadsfilar (1)
Filens katalognummer (100)
Filens längd i tum (08)
Gradens grovlek (1)

En fil är alltid bäst

I princip kan man säga, att det finns en fil för varje arbetsuppgift. Vilken som är den rätta hänger bland annat ihop med filens form, med tandtypen, gradgrovleken och i viss mån även med filens längd.

Filar delas in i olika grupper. Främst sker detta med hänsyn till form och användningsområde. Indelningen är inte alltid entydig utan kan variera något från fabrikat till fabrikat, men för svensktillverkade filar gäller i regel följande indelning:

1. Verkstadsfilar
2. Nålfilar
3. Karosseriblad
4. Sågfilar
5. Runda kedjesågfilar
6. Raspar

Med hjälp av den första siffran i ett 7-siffrigt kodnummer kan du på en svensktillverkad fil skilja den ena grupperingen från den andra. Inte bara gradgrovleken utan också tandtypen är avgörande för arbetsresultatet. En grad, dubbelgrad och raspgrad är den traditionella indelningen.

Många fabrikanter använder numera även andra beteckningar, till exempel universalgrad, diagonalgrad och fräst grad. Det framgår av tabellen vilken som är lämplig för vad.

Rätt gradtyp för rätt material

Stål Gjutjärn Mässing/
Bronser
Hårdare
plaster/trä
Aluminium/
degande material
Universalgrad X X X X
Dubbelgrad X X X
Enkelgrad X
Diagonalgrad X X X X X
Fäst grad X X X X
Raspgrad X X

Lista på olika typer av filar
1. Ansatsfil 2. Halvrund 3. Trekant 4. Rund 5. Fyrkant 6. Knivsågfil 7. Rymfil 8. Kabinettrasp 9. Hovrasp 10. Flat kedjesågfil 11. Skaftade hobbyfiler 12. Nålfiler 13. Flatfil 14. Standardfil 15. Rundfil av s.k. surform-, karosseri- eller pansarbladstyp 16. Filkarda.

Sex grundformer för filar i mängd

Det finns en nästan otrolig mängd filar och det sortiment som visas här är endast exempel på de många variationer som existerar. Man skulle kunna tro att filen på grund av alla nya och allt mer sofistikerade verktyg skulle vara på avskrivning, men så är inte fallet. Snarare ökar behovet och intresset för detta variationsrika verktyg. På bilden ovanför kan du se exempel på flera olika filar och deras olika former. Varje form förekommer i olika dimensioner. De flesta filar är mellan 100 och 350 mm långa.

Vilken form man väljer beror helt på arbetsuppgiften. En halvrund fil är till exempel lämplig när man formar trä, eftersom den rundade sidan då kan mjuka upp kanterna i ett hål. Rymfilar kan man kan behöva för smala spår och trånga utrymmen, gravörfilar för arbeten i stålgravyrer. Dessutom finns det magnetfilar, diagonalfilar, kabinettsfiler och nålfiler. De senare används för finare putsningsarbeten.

Vissa filar kan ha ohuggna kanter, till exempel svarvfilar, medan andra kan ha ena sidan huggen med dubbelgrad och den andra med enkelgrad. För den som behöver filar för varierande arbeten kan det vara en fördel att skaffa en så kallad filsats, där varje verktyg förvaras i en etuificka. Det finns satser med ett dussin olika filtyper. Raspar och de så kallade surform eller pansarbladsfilarna befinner sig, som övergångsform till hyveln, i en klass för sig.

Tandtyp och grader

En fil ska inte skrapa utan skära det material som bearbetas. Verktygets egg, som kallas tand eller grad tillverkas genom huggning ett uttryck som går tillbaka till 1400-talet, närfilarna höggs med mejsel.

Tandtyperna kan i stort sett delas in i fyra grupper: enkelgrad, dubbelgrad, raspgrad, fräst grad och specialgrader. Antalet tänder mäts vanligen per centimeter vinkelrätt mot graden och delas sedan in i medelgrov, medelfin och fin. Vissa raspar har grov och vissa nålfilar finaste grad.

alt="Grovlekar på en fils tandning"1. Engradiga filar har endast huggits en gång och i en riktning och ger en slät och jämn arbetsyta.

2. Dubbelgradiga filar har huggits två gånger och så att graderna går i vinkel mot varandra. De ger kraftigare avverkning.

3. Raspgrader liknar inte filgrader utan är egentligen ett mönster av vass, genombrutna tänder, vilka släpper igenom spån.

4. Filar med frästa, cirkelformade tänder kallas ibland karosseri- eller pansarblad och är speciellt lämpade för plåtarbeten.

Tandtyp och grader på olika filtyperTill vänster ser du fyra exempel på grovlekar i en fils tandning. I verktygskataloger och liknande förkortas de ofta så som anges inom parentes, från vänster till höger: grov (g), medelgrov (mgr), medelfin (mf) och fin (f). Grovleken följer också filens längd. Exempel: En medelgrov fil som är 100 mm lång har finare tänder än en medelgrov som är 200 mm lång.

Relaterade artiklar

Se alla maskiner & verktygsartiklar »

scroll to top

Om artikeln måla träfasad steg för steg

Denna artikel är utförd med noggrann research och med vår erfarenhet samt faktagranskad av en yrkesutbildad fackman (Nisse Hult på Hults Måleri verksam i Stockholm). Om du vill komma i kontakt med Nisse Hult kan du besöka www.hultsmaleri.se