Ekonomisota värmepannan

sotar-skorsten-och-varmepanna.jpg

Sotning i vanlig mening är något som enbart utbildade skorstensfejare tidigare fick ägna sig åt. Idag kan du själv göra en så kallad ekonomisotning av din värmepanna antingen du eldar den med olja, ved eller annat fast bränsle.

Ur bränsleekonomisk synpunkt kan det vara mycket lönsamt. Det är inte svårt att ekonomisota. Erfarenheten ger knappast några kunskaper i ”knoparemoj”, det vill säga i skorstensfejarnas skråspråk, men man blir förstås svart som en murre, varför det finns anledning att välja lämplig klädsel.

Ekonomisotningen går ut på att man tar bort såväl lösa som fasta beläggningar på de ytor i värmepannan som tar upp värme. Det är lämpligt att göra en ekonomisotning mellan de föreskrivna sotningarna.

Det är bra att först rådgöra med skorstensfejaren om och hur pannan bör ekonomisotas. I brandlagens fjärde paragraf står det att ”för kommun skall finnas en eller flera skorstensfejarmästare”.

Enligt Räddningstjänstlagen ska skorstensfejarmästaren ombesörja det som kallas ”föreskriven sotning” och provtryckning av eldningskanaler.

Hur ofta den ska göras varierar en del. För småhus som är i drift är tidsintervallet i regel 20-32 veckor, för flerfamiljshus 13 veckor. ”Föreskriven sotning” innebär att ”eldstad …jämte tillhörande rökkanaler …skall rengöras” vid varje sotningstillfälle.

Rengöringen innebär emellertid inte att sotaren tar bort de fasta beläggningarna i pannan. Det är således något som varje husägare får ombesörja – antingen vederbörande gör det själv eller vänder sig till en rörfirma som åtar sig uppgiften.

Det är alltså denna rengöring som kallas för ekonomisotning. Hur ofta det kan vara lönt att ekonomisota är en fråga som bör bedömas från fall till fall. Varje värmeanläggning är nämligen unik. Bland annat måste man ta hänsyn till hur kraftig sotbeläggningen på de värmeupptagande ytorna är och vad det kostar att genomföra sotningen.

Generellt kan man säga att om man sotar själv och inte räknar arbetstiden, innebär praktiskt taget varje ekonomisotning en vinst.

En god tumregel är att någorlunda regelbundet kontrollera rökgastemperaturen. Har den stigit 50 grader sedan senaste mätningen, är det ett tecken på att man bör göra en ekonomisotning snarast.

Motsägelsefull isoleringseffekt

Sot har besvärat människor så länge som vi har kunnat elda. Redan under forntiden talade man om ”sotat trä” eller ”sotad ås”, det vill säga den takås som blev sotig av röken från eldstaden.

Hur länge man har sotat är det väl knappast någon som vet, men man gjorde det i varje fall på 1600-talet. Då användes nämligen ordspråket ”Ofta kommer eld i sotarens hus”. Man syftade förstås på att ens eget får stå tillbaka och kunderna komma i första hand.

En husägare är alltid intresserad av effektiva isoleringsmaterial. Den egenskapen har också sot. Problemet är bara att sotet sätter sig på fel ställe och därför verkar med omvänd effekt.

Att isoleringseffekten är stor förstår man genom att endast 1 mm sotbeläggning i pannan gör att rökgastemperaturen ökar med ca 50 grader. Denna enda millimeter sot påverkar i sin tur bränsleförbrukningen med hela 3 procent. Eldas pannan med ved bildas dessutom omkring tio gånger mer sot än vid oljeeldning.

Det finns alltså stora pengar att spara med ekonomisotning – avsevärt mycket mer än det som man ofta tror är energislukande, nämligen ett alltför stort drag i pannan. Draget eller egentligen undertrycket- påverkar endast värmeupptagningsförmågan marginellt.

Vad är då sot, eller kimrök som är en äldre benämning. Det är fina kolpartiklar som bildas vid ofullständig förbränning av kolhaltiga ämnen. Allt sot är mycket rent och oljesot tillhör det renaste sotet.

Det är alltså motsägelsefullt att detta avfall inte bara stjäl energi, utan också förs ut i luften och förorenar vattendrag och sjö arom vi inte tar hand om det.

Sotningsfrister

I Brandstadgan talas om sotningsfrister, det vill säga om befrielse från ”föreskriven sotning” under viss tid. Det är brandchefen, i samarbete med skorstensfejarmästaren inom respektive kommun, som medger ett sådant undantag. I princip gäller dock likartade regler över hela landet.

Den längsta sotningsfrist som kan ges är två år, såvida man inte kan finna ”särskilda skäl” för ett ännu längre sotningsuppehåll.

I stadgan sägs nämligen också: ”I sportstugor, sommarstugor och annan bebyggelse, som huvudsakligen används under den varma årstiden och där eldning sker blott i ringa omfattning varje år, kan fristen stundom få förlängas utöver två år.”

Att man inte vill ha sotaren klättrande på huset är alltså inget ”särskilt skäl”. Men man kan kanske trösta sig med att sotningen numera är enklare än den har varit.

Det är till exempel inte särskilt länge , sedan sotluckor infördes. Innan dess slog sotarna hål i eldstadens sidoväggar. Sedan sotade de och murade därefter igen hålen.

rokgasvarden
Tabellen visar de godtagna värdena på rökgas för en nysotad oljepanna.

Det här behöver du när du ska ekonomisota värmepannan:

Verktyg:
Sotskrapa, Skiftnyckel, Pannborste eller stålborste, Skyffel, Styv borste med kort skaft, Batterilampa, Hink för sot, Arbetshandskar.

Material:
Sotningsmedel.

Planering

1. Syna sotbeläggningen på värmeupptagande ytor i pannan.
2. Mät om möjligt rökgastemperaturen och jämför den med föregående mätning.
3. Rådgör med skorstensfejarmästaren om eventuell ekonomisotning.
4. Skaffa nödvändiga verktyg och eventuellt sotningsmedel.
5 Genomför ekonomisotningen mellan två ordinarie sotningar.

Värt att veta

Det finns antisotmedel som sänker sotets antändningstemperatur så att det oxideras bort vid förbränningen samt luckrar upp fasta beläggningar.

Detta medel finns att köpa i järnaffärer och finns för både oljeeldade och fastbränslepannor som eldas med till exempel ved.

När du sotar pannan kan du även ta ut de löstagbara bafflarna och borsta dem rena med en pannborste eller stålborste.

Varning

Om du vid sotningen ser att det finns glödande kol kvar i värmepannan, bör du låta det ligga kvar tills du är helt säker på att det har slocknat. Vänta då någon vecka med att tömma pannan, annars är det risk för att sotet börjar brinna.

Värt att veta

När man omväxlande eldar med ved och olja är ekonomisotning särskilt viktig. Pannan bör alltid sotas innan man övergår till oljeeldning.

Till varje värmepanna ska det finnas ett kärl för förvaring av aska och sot. Kärlet måste vara tillverkat av kraftig plåt och ha ett lock.

Man får alltså inte lägga pannavfall i en plasthink. För att man ska vara helt säker på att ingen glöd finns kvar i den aska eller det sot man har lagt i kärlet, bör det, enligt brandmyndigheterna, inte tömmas förrän efter ca en veckas förvaring.

1.Vid förhöjd rökgastemperatur rekommenderas ekonomisotning. Det första momentet i sotningen är att bryta strömmen till oljebrännaren.

2.Om oljebrännaren sitter på en öppningsbar lucka, kan du svänga ut luckan så kommer du lättare åt att arbeta med pannan.

3.Se noga till att du inte rör via den del av oljebrännaren som ska vara inuti pannan vid drift. Du kan då skada de känsliga delarna på brännaren.

4.Borsta ren alla ytor i värmepannan som du kommer åt via inspektionsluckan. Du kan använda en pannborste eller stålborste.

5.Gör om exakt samma procedur i brännluckan. Helst ska alla delar i blankmetall bli så rena att de lyser igenom överallt.

6.Syna pannan noga, så att du är nöjd med resultatet. Lys med en batterilampa. Sladdlampa innebär kortslutningsrisk.

7.När du har fått loss all fast sot, måste du få ut det ur pannan. Borsta bort det med hjälp av borste och skyffel. Var noga med att få bort allt sot.

8.Stäng därefter brännluckan, Dra åt alla luckor ordentligt med en skiftnyckel så att du är säker på att de är stängda och helt täta.

9.Vill du vara helt säker på att alla luckor är täta, kan du hålla ett tänt stearinljus intill luckorna. Om då lågan sugs in, är luckan otät.

10.Nu återstår det bara att slå till strömmen, starta pannan och kontrollera genom inspektionsluckan att oljebrännaren går.

11.För att vara säker på att ekonomi-sotningen är full-bordad och pannan går som den ska, bör du också mäta rök-gastemperaturen och avläsa verkningsgraden.



Viktigt!

Nya materialbestämmelser, regler, rekommendationer och arbetsmetoder kommer ständigt. Kontakta därför alltid gällande branschorganisation/fackman innan du startar.


Relaterade artiklar

Se alla energi & värmeartiklar »

scroll to top
Top