Bygg en drivbänk i trädgården

Planterar i drivbänk

I den här artikeln får du utförlig information hur du bygger en drivbänk i trädgården med förklarande bilder och steg-för-steg instruktioner.

Innehållsförteckning och direktlänkar till projektets olika avsnitt

1. Placering av en drivbänk
2. Jord och gödsling till drivbänken
3. Vad är en drivbänk?
4. Dubbla ramar för säkerhets skull
5. Verktyg och material för att bygga en drivbänk
6. Så bygger du bänkramarna
7. Bygg fönsterramen
8. Så bygger du odlingstunneln
9. Relaterade artiklar

Man kan inte påverka medeltemperatur, antal soltimmar, nederbörd, frostnätter och liknande. Med en eller ett par drivbänkar på lämplig plats i trädgården kan man för vissa utvalda växter skapa ett klimat som gör ett större växtsortiment tillgängligt och förlänger odlingstiden så mycket att trädgården blir mer lönsam. Att tillverka drivbänken är inga större problem.

För prydnadsväxter spelar drivbänken inte lika stor roll som för köksväxterna. Ändå har den så stora fördelar att den fortfarande är högaktuell. Som utrustning är den diskret. Under en lång tid av sommaren döljs den nästan helt av de växter som står i och omger bänken. Den behöver inte vara särskilt stor och den är lätt att snickra ihop och sköta.

Något som man inte alltid tänker på är att den enkla drivbänken också kan användas som en billig test av den som inte är helt säker på att det dyrare och mera arbetskrävande hobbyväxthuset är den modell man vill satsa på. Drivbänkens och hobbyväxthusets mångsidighet är nämligen i princip lik­värdig. Drivbänken kan bl.a. användas för uppdragning av utplanteringsväxter och plantor för köksväxtodlingen.

Den är en perfekt sluss för plantor som förodlats inomhus, en utmärkt växtplats för särskilt klimatkänsliga plantor, för övervintring av t ex persilja och tvååriga blomster. I drivbänken skördar man givetvis också vårprimörerna betydligt tidigare än om de odlats på friland. BI.a. kan bänken ge färskpotatis vid en tidpunkt när dess kilopris räknas i hundralappar.

Placering av en drivbänk

En drivbänk bör alltid placeras i söder­läge mot solen och så att den inte skug­gas av höga buskar, träd eller byggnader. Odlingsbädden bör läggas ca 5 cm under den omgivande marknivån. Dessutom bör den luta ca 3 cm per meter för att vatten inte ska bli stående i bädden.

Tillbaka till innehållsförteckning

Jord och gödsling till drivbänken

Eftersom man antingen sår direkt i jorden eller sätter ut unga plantor är det viktigt att jorden är finfördelad och håller hög kvalitet. Det finns oftast anledning att köpa säckjord och att byta ut den minst vartannat år.

Om möjligt bör man också välja jord som passar de växter man odlar. Håller man sig med ett par drivbänkar är det klokt att i den ena ha en lättare sandjord för bl.a. rädisor, dill, morötter, tidig potatis och de flesta andra vårprimörer. I den andra bänken kan man då ha en mustigare och mer lerhaltig jord för växter som gurka, kål, spenat etc.

Gödslingen måste förstås anpassas till de växter man odlar i bänken. En del kräver mer näring än andra. Samma sak gäller förstås vattningen och luftningen. Den senare går till så att man när plantorna har kommit upp, öppnar man fönstret en aning på glänt under dagens solvarma timmar. I fortsättningen lyfter man det allt högre och under längre tid till dess att glaset helt kan lyftas bort. Denna stegvisa luftning gör att man bl a slipper klena plantor.

Tänk ändå på att inte ställa fönstret längre bort än att det lätt kan läggas på igen. Det kan behövas om det finns risk för nattfrost, häftiga regn eller hårda vindar.

Tillbaka till innehållsförteckning

Vad är en drivbänk?

En drivbänk är egentligen inte något annat än en låda utan botten men med ett fönster som öppningsbart lock, alt. en plastfolie som kan öppnas upp eller tas bort. I princip kan drivbänken göras hur stor eller hur liten som helst.

Varning

Det kan ligga nära till hands att i stället för transparent plastfolie täcka drivbänken med armerad plast, som är både slitstarkare och mera tålig mot ultraviolett strålning. Men denna typ av täckningsmaterial är inte särskilt lämpligt i en drivbänk, eftersom armeringen och den ofta mjölkvita plasten stjäl alltför mycket ljus. Småplantor är särskilt känsliga, varför sådan täckning kan påverka både tillväxttid och kvalitet.

Storlek på en drivbänk

Det klassiska bänkformatet är 180 x 120 cm, men en så pass stor bänk är ganska obekväm i hemträdgården. Dels blir själva bänkfönstret så tungt att det kan bli svårhanterligt för en person, dels är djupmåttet 120 cm, så stort att i varje fall småvuxna personer får svårt att nå de växter som står längst bort.

En bänk som är 100 x 100 cm passar betydligt bättre, men vill man göra det riktigt bekvämt för sig kan man mycket väl stanna vid måttet 100 x 50 cm. Det är för övrigt den storlek som gäller för vårt exempel. Just detta format kräver ingen större armstyrka och det gör det lätt att nå över hela odlingsbädden.

Behöver man större utrymme är det givetvis inget som hindrar att man lägger flera bänkar intill varandra. Bänkramens höjd bör inte understiga 15 cm. I regel är 20 cm höjd att föredra. Det är inte ovanligt att man låter vissa växter stå kvar i drivbänken även när de når över den ”fria” höjden 15-20 cm. Under sådana förhållanden är det lämpligt att lägga två ramar på varandra. Ett bra sätt att fästa ramarna är med sprintar, som sätts i förborrade hål.

Täckning av drivbänken med glas eller plastfolie?

Det är ganska likgiltigt vilken glaskvalitet du väljer till bänkfönstret. Den vanliga fönsterglastjockleken 3 mm duger bra, men det är inte någon nackdel om rutorna är 1 mm tjockare.

Numera kan man mycket väl avstå från glastäckning och istället välja transparent plastfolie, som, inte minst ur säkerhetssynpunkt, har stora fördelar. Visst kan t ex barn och hundar trampa igenom plasten, men de skär sig inte på den.

Ett par andra fördelar med plasttäckning är att folien lätt kan spännas över ramen med häftpistol och att den låga vikten gör det möjligt att använda klenare, d v s både lättviktigt och billigare virke. Nackdelen med plast är att solens ultravioletta strålning ofta bryter ner den efter en eller ett par säsonger, men å andra sidan är den då lätt och billig att byta ut.

Förtjänsten överväger helt klart nackdelarna, varför vi också i vårt exempel har valt att täcka drivbänken med transparent plast. Plastfolien bör inte vara tunnare än 0,15 mm.

Drivbänkens förankring i marken är en mycket viktig detalj. Särskilt när den luftas blir den ett så pass utsatt vindfång att det krävs minst 30 cm kraftiga hörnstolpar som håller den på plats. Du kan också fästa den med krokar av t ex armeringsjärn, vilka du själv kan bocka till i ett skruvstäd.

Armeringsjärn är en utmärkt förankring om du föredrar att göra den enkla odlingstunneln, som presenteras sist i bildsviten. Denna håller kanske inte mer än en säsong, men kostar i gengäld en spottstyver.

Varm eller kall drivbänk?

Man skiljer mellan varm och kallbänk. I varmbänken lägger man en bädd av löv, andra förmultnade växtdelar och hästgödsel under det översta jordlagret. I denna blandning blir bakterie och svampaktiviteten så stor att värmen, med lite hjälp av solen, kan gå upp till ca +60°. Kallbänken drivs enbart med magasinerad solvärme. Eftersom det kan vara svårt att få tag i hästgödsel är det oftast kallbänken som gäller i hemträdgården.

Drivbänkens funktionIllustrationen visar drivbänkens principiella konstruktion. Vi har här uteslutit virkesmåtten för att poängtera att bänkens storlek i hög grad är en individuell fråga. Kan du t ex utgå från en kasserad fönsterbåge bör du utnyttja den möjligheten, men tänk på att stora, glastäckta bågar blir tunga och svårhanterliga.

Lägg också märke till tre viktiga saker: bänkramens höjd bör aldrig understiga 15 cm, plastfolien bör dubbelvikas i kanterna och markförankringen vara stadig.


Tillbaka till innehållsförteckning

Dubbla ramar för säkerhets skull

Även om man från början har klart för sig vilka växter man vill odla i drivbänken ligger det ofta nära till hands att man efter hand ändrar uppfattning och väljer en kultur som kräver mer än 15-20 cm bänkhöjd. Därför är det klokt att redan från början göra dubbla ramar. Dessa måste förbindas med varandra, t ex med sprintar, vilket är mycket svårare att göra i efterhand. Du kan använda träplugg, men risken att dessa sväller och ställer till trassel är stor.

Tips!

En enkel och billig drivbänk du kan skaffa, är att leta rätt på en kasserad fönsterram. Har du inte någon stående i din egen källare kan du säkert komma över en på ett företag som säljer begagnat byggmaterial eller säljsajt på Internet. Fönsterformatet styr givetvis drivbänkens storlek, men fönstret är bänkens dyraste del. Har du tur slipper du glasa om ramen. Däremot bör du kitta om den så att du slipper regndropp på växterna.

När kan man börja så fröer i en drivbänk?

När man kan så fröer i en drivbänk, beror i högsta grad på hur tidig våren är, men också på hur temperaturkänsliga de valda växterna är. En tumregel säger att jordtemperaturen bör vara ca +15°. Du kan mäta jordvärmen genom att sticka en vanlig utomhustermometer ett par cm ner i jorden.

Om du redan på hösten täcker drivbänksjorden med ett effektivt isoleringsmaterial får du upp jordtemperaturen snabbare. Halm, granris eller mineralull är lämpliga material. Med sådan täckning kan man i regel så redan när snön har smält undan. På våren kan du höja jordtemperaturen genom att lägga på drivbänksfönstret ett par dagar innan du avser att så.

Om tryckimpregnerat virke

Idag råder det delade meningar om tryckimpregnerat trä och dess hälsoeffekter, men det finns NTR-impregnerat trä som innehåller godkänt träskyddsmedel ur miljö och rötskyddssynpunkt som kontrolleras av Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP). Om du ska odla grönsaker eller örter och vill vara på den säkra sidan så kan du välja obehandlat trä som t.ex. kärnfura som har en bra hållbarhet mot fukt.

Tillbaka till innehållsförteckning

Verktyg och material du behöver när du ska bygga en drivbänk:

Verktyg:

1. Borrmaskin och borrstål.
2. Fogsvans.
3. Vinkelhake.
4. Hammare.
5. Häftpistol.
6. Yxa.
7. Hovtång.
8. Avbitare.

9. Halvrund fil.
10. Sax.
11. Tumstock.
12. Penna.
13. Skruvmejsel.
14. Pensel.
15. Skruvtvingar.

Material för drivbänk:

1. Bänkramsvirke 2 st 2,5 x 20 x 100 cm brädor, 2 st 2,5 x 20 x 45 cm.

2. Förhöjningsram, dubblera bänkramsvirket.

3. Fönsterramsvirke 2 st 2 x 2 x 100 cm ribbor, 2 st 2 x 2 x 46 cm. Öka dimensionen till 3,5 x 3,5 cm vid glastäckning.

4. 2 st trekantslist 50 cm + 2 st 46 cm. Stolpvirke 8 st 5 x 5 x 30 cm.

5. Vinkeljärn och gångjärn.
6. Stormhaspar och häftklammer.
7. 6 st sprintar.
8. Dyckert.
9. Glas 3-4 mm.
10. ev. Fönsterstift.
11. ev Plastfolie, minst 0,15 mm.

Material för tunnel:

1. Nockbräda 1 st: 5 x 5 x 200 cm.
2. Nockstöd 2 st: 5 x 5 x 78 cm.
3. Ramens långsidor 2 st: 5 x 10 x 200cm.
4. Ramens kortsidor 2 st: 5 x 10 x 150cm.
5. Rundstav för plastfolien 2 st 0 2,5 x 200 cm.

6. Böjliga plaströr, 4 st, 2 cm ca 236 cm.
7. Galvaniserad skruv.
8. Minst 4 markkrokar av armeringsjärn.
9. Häftklammer.
10. Lim för utomhusbruk.

Tillbaka till innehållsförteckning

Så bygger du bänkramarna

Mäter upp ramens fyra längdstycken

1. Mät upp ramens längdstycken.

Mät upp ramens fyra längdstycken exakt meterlånga och markera såglinjen med hjälp av en vinkelhake.

Kapa ramstyckena med en fogsvans

2. Kapa ramstycken med fogsvans.

Kapa ramstyckena med hjälp av en fogsvans. Spänn fast dem så att du säkert får en rak snittyta.

Mäter upp och kapar sidostycken

3. Mät upp sidostycken.

Mät upp och kapa fyra sidostycken t ex 50 cm minus 2 x ramvirkets tjocklek. Här gäller 2 x 2,5 cm = 5 cm.

Spika ihop bottenramen från längdstyckena

4. Spika ihop bottenramen med dyckertspik.

Spika ihop bottenramen från längdstyckena med förslagsvis 3-4 rostfria dyckert 50/2 i varje hörn.

Förstärker ramen med vinkeljärn i insidans hörn.

5. Förstärk ramen med vinkeljärn vid behov.

Drivbänken ska tåla en hel del påfrestningar. Förstärk därför gärna ramen med vinkeljärn i insidans hörn.

Markera vart splintarna ska sitta

6. Markera ut vart sprintarna ska sitta i bottenramen.

Sedan du spikat den övre ramen exakt likadant markerar du på bottenramens överkant var sprintarna ska sitta.

Lämplig sprintplacering

7. Mät ut splintplacering på långasida och kortsida.

Lämplig sprintplacering är här 25 cm in på varje långsida och vid mitten på kortsidorna = 6 sprintar.

Slå ner ett fönsterstift till hälften i varje markering

8. Slå ner fönsterstift vid varje markering.

Slå till hälften ner ett fönsterstift i varje markering och lägg sedan överramen exakt ovanpå bottenramen.

Slå ihop bägge ramarna

9. Slå ihop ramarna.

Slå lätt ihop de bägge ramarna utan att förskjuta dem lossa dem på nytt och dra med tång ur stiften.

Stiftmärkena är borrmarkering.

10. Borra hål för sprintarna vid varje stiftmärke.

Stiftmärkena är borrmarkering. Borra med något diameter övermått till halva sprintlängden i varje ram.

Med sprintarna kan du nu koppla ramstyckena säkert.

11. Koppla ihop ramarna med sprintarna.

Med sprintarna kan du nu koppla ramstyckena säkert. Har du fler bänkar, märk vilka ramar som går i par.

Tillbaka till innehållsförteckning

Bygg fönsterramen

Fönsterramen för plasten av ribbor

12. Måtta upp för fönsterramen.

”Fönsterramen” för plasten kan göras av 2 x 2 cm ribbor. För glas bör dimensionen vara minst 3,5 x 3,5 cm.

Måtta och kapa ribborna

13. Markera och kapa upp ribborna till ramen.

Mät och kapa två 1 m och två 46 cm långa ribbor de två senare 50 cm minus 2 x 2 cm för de längres tjocklek.

Förstärk fönsterramen med fönstervinklar

14. Förstärk ramen med vinkeljärn för fönster.

Fönsterramens hörnfogar kan alltså spikas lika enkelt som bänkramens, förstärk gärna med, fönstervinklar.

Klipper ut plastfolie för ramen

15. Klipp ut plastfolie till ramen.

Klipp ut plastfolien med ett par cm övermått så att kanterna når ner på ramens sidor och kan dubbelvikas där.

Fäst plastfolien på ramen med häftpistol

16. Fäst plastfolien på ramen med häftpistol.

Fäst plastfolien runt om ramen med häftpistol. Lagom avstånd mellan häftklamorna är ungefär 5 cm.

Skruva fast fönstret i drivbänken

17. Skruva fast fönsterramen i drivänken.

Skruva fast fönstret i drivbänken med 2-3 enkla 9″ ledgångjärn, helst med lösa pinnar, så att fönstret helt kan lyftas av.

Skruvar i en stormhasp.

18. Skruva fast en stormhasp i fönsterramen.

Eftersom den plastklädda fönsterramen är ganska lätt kan du på framsidan behöva skruva i en stormhasp.

Kapa minst 30 cm långa stolpar

19. Kapa upp 30 centimeter långa stolpar.

Kapa först minst 30 cm långa stolpar av 5 x 5 cm virke och spetsa dem i ena änden med en yxa.

Lägg ut bänken och slå ner stolparna i marken

2. Slå ner stolparna i marken.

Lägg ut bänken och slå ner stolparna i marken ca 5 cm från varje hörn på bänkens utsida. Fäst med dyckert.

Reglera drivbänkens luftning.

21. Reglera drivbänkens lutning.

Såga av stolpvirket till några träkilar i olika dimensioner, så att du lätt kan reglera bänkens luftning.

Tillbaka till innehållsförteckning

Så bygger du odlingstunneln

Borra hål genom nockbrädan för odlingstunneln

22. Borra hål i nockbrädan för odlingstunneln.

Borra 4x 20 mm hål genom nockbrädan från sidan och motsvarande hål i ramsidostyckena, bara 75 cm djupt.

Skruva ihop ramstyckena

23. Skruva ihop ramstyckena.

Skruva ihop ramstyckena och fäst därefter nockbrädan med de båda nockstöden.

Kapa plaströren för nockbrädan

24. Kapa plaströren och skruva fast nockbrädan.

Kapa plaströren och sätt ett plaströr på plats innan du skruvar fast nockbrädan och nockstöden i ramen.

Fäst drivbänken med krokar av armeringsjärn

25. Fäst drivbänken till marken med armeringsjärn.

Fäst drivbänken med krokar av armeringsjärn som går ner i marken och förhindrar att drivhuset blåser bort.

Häfta fast täckplasten

26. Häfta fast täckplasten mot nockbrädan.

Klipp ut, häfta/limma gavelplasten mot de yttre rörbyglarna. Häfta täckplasten mot rundstavar och nockbräda.

Sätt en rullstav så är det enkelt att rulla upp plasten

27. Fäst plasten på en rundstav.

Om du inte fäster plasten på ena långsidan kan du om du så önskar rulla upp plasten på rullstaven.

Relaterade artiklar

 

[/col]

Se alla trädgårdsartiklar »

scroll to top