Övning ger färdighet är en regel som gäller för de flesta hantverk och när det gäller konsten att hyvla stämmer den ovanligt väl. Att hantera hyvlar på rätt sätt är nämligen något av en konst. Blir man riktigt talangfull beror det på att man har övat mycket.
För småhusägaren i gemen är hyveln främst det verktyg man tar fram när dörrar, fönster, skåplådor och liknande kärvar. Även om det rote alltid är fråga om avancerade jobb vill man förstås att de ska bli välgjorda. Hanterar man bara hyveln med lätt hand är chansen att man ska lyckas stor.
Den som är intresserad av mera vidlyftiga träarbeten skaffar sig förr eller senare en maskinhyvel eller i varje fallen eldriven handhyvel. För de allra flesta hobbyhantverkare är emellertid en eller några få konventionella handhyvlar vad som behövs för att man ska klara de flesta förekommande renoverings och underhållsarbeten.
Numera tillverkas praktiskt taget alla hyvlar i metall, vilket emellertid inte betyder att det bara finns metallhyvlar i hemmaverkstäderna. Långt därifrån! Eftersom hyvlar inte bara är hållbara, praktiska verktyg utan ofta också har sköna former går de inte sällan i arv och man kan på goda grunder anta att äldre trähyvlar är lika vanliga som nya i metall.
Dessbättre är det ingen avgörande skillnad i att hantera den ena eller den andra. Den största skillnaden är att det traditionella hyvelstålet, som måste slipas och brynas, i rask takt ersätts av hyveljärn som inte kan slipas utan måste slängas när de blir slöa.
Den nya tidens hyvlar tar också mindre plats och eftersom tekniken gått framåt kan de också vara effektivare än de äldre skönheterna. Ändå är det grundkunskapen, som beskrivs och den levande handen på verktyget som avgör slutresultatet.
Värt att veta
Det finns sällan anledning att kassera äldre trähyvlar i hyggligt skick. Är sulan nedsliten kan hyveln ofta sulas om med mycket gott resultat. Moderna hyvlar av metall har oftast räfflad sula för att glida lätt. Trähyvlar kan man fä att glida lätt genom att då och då stryka rå linolja över sulan eller rentav låta hyveln stå i linolja en tid.
Illustrationen intill visar verktygsvinklarna på ett hyvelstål: Spånyta (1), hyvelstål (2), släppningsyta (3) och snittyta (4).
Det här behöver du när du ska hyvla:
Putshyvel i trä: Stock, sula, horn, kil, hyvelstål och spånöppning.
För modernare metallhyvel: Knopp, stålhållare, spak för hyvelstålets förskjutning i sidled, hyvelstål, handtag, sula och ställskruv. Mitt emellan hyvlarna ligger ett hyvelstål med tillbehör: Klaff, hyvelstål, hårt, härdbart stål, ställslits, klaffskruv, egg och slipfas.
Inställningar
1. Ett gott hyvlingsresultat förutsätter nästan alltid att arbetsstycket spänns fast ordentligt i en hyvelbänk.
2. Mindre stycken kan hållas fast i ett rejält skruvstycke. Använd mellanlägg, så att backarna inte skadar.
3. “Hugger” hyveln beror detta nästan alltid på att stålet sticker för långt ut i sulans springa.
4. Håll hyveln upp och ner och “flukta” längs sulan. Hyvelstålet ska sticka ut endast obetydligt.
5. När du stryker med ett finger över springan ska du nätt och jämnt kunna känna eggen mot fingertoppen.
6. Det är också viktigt att stålet är helt rakt isatt. Sitter det snett blir hyvelspånen ojämnt tjocka.
7. Släppningsvinkeln den i vilken eggen skär bör normalt vara ca 20-25°, om virket är mycket löst.
8. Hyvelstålets lutning varierar en hel del för olika slags hyvlar. Lutningen kan vara mellan 20 och 100°.
9. Med klaffen regleras hyvelns benägenhet att bryta spånen. Placeras den nära eggen bryts spånen lättare.
10. För löst virke, med fibrer som växer rakt, kan du ha grov klaffning, d.v.s. 1-3 mm från eggen.
11. För hårt och motsträvigt virke bör klaffningen vara fin. Då kan du även hyvla rotfanér, ändträ och liknande.
12. Klaffen ska också sluta tätt intill stålet. Gör den inte det proppas spånöppningen igen av spån.
13. När du ska hyvla mjukt trä är det viktigt att använda en vid spånöppning.
14. Hårt trä och hyvling mot fiberriktningen fordrar däremot alltid en trång spånöppning.
15. Fila då av klaffen även på ovansidan och rikta underkanten mot stålöppningen i hyvelsulan. Använd en ansatsfil.
16. På hyvlar av metall är det skäligen enkelt att anpassa spånöppningen. Reglera bara med ställskruven.
17. Hyvlar av trä ställs in med lätta hammarslag på slagknappen eller på hyveljärnets ovansida. Kila därefter väl.
Allmän teknik
1. Vid all hyvling är det viktigt att hålla ett konstant tryck på verktyget under hela hyveldraget.
2. Ett vanligt fel är att minska trycket mot mitten och öka det mot slutet eller att lägga det mot mitten.
3. Resultatet av sådan hyvling blir att du endera får en konkav eller konvex yta. Undvik felet genom att träna.
4. Det är viktigt att du utnyttjar alla möjligheter att hyvla med fibrerna. Det ger klart bästa resultat.
5. Kärvar hyvlingen i ena riktningen bör du vända arbetsstycket och pröva om den går lättare i den andra.
6. Oregelbundet trä kan kräva att du hyvlar i olika riktningar, men mot fibrerna blir hyvelstålet snabbt slätt.
7. Om hyvelspån stockar sig i spånöppningen, ta då bort spånen med en trästicka aldrig med metallföremål.
8. Ett sätt att kolla hyvlingens kvalitet är att se på hyvelspånen, som ska vara likformiga, från början till slut.
Hyvling av ändträ
1. För att du ska lyckas hyvla ändträ måste stålet vara ytterst skarpt och inställt för mycket tunna spån.
2. Ändträ måste också hyvlas från kanten och inåt arbetsstycket. I annat fall riskerar du att hörnen splintras.
3. För hundraprocentigt gott resultat kan du välja ett något grövre arbetsstycke och planera för visst spill.
4. Sedan du i en sådan situation hyvlat ändarna kan du till slut också hyvla bort överskottet.
5. Ett annat sätt att undgå splintring är att där hyveldragen avslutas stödja arbetsstycket med en träbit.
6. Skruva då fast denna stödbit i hyvelbänken tillsammans med arbetsstycket och i samma höjd som detta.
Hyvling av stora ytor
1. För stora eller långa ytor och kanter behövs en rubank. Denna stora hyvel måste föras med bägge händerna.
2. Arbetsställningen är viktigare än du kanske tror. BI a bör du stå rakt bakom arbetsstycket…
3. …och med vänsterfoten framskjuten. Under hyveldraget förskjuts kroppstyngden omväxlande framåt/bakåt.
4. Är arbetsstycket stort kan du behöva ta både ett och två steg framåt för att kunna fullfölja hyveldraget.
5. Planhyvling av flera hoplimmade trästycken går ofta lättast tvärs över fiberriktningen.
6. Planhyvling av stora, oskarvade ytor kan enkelt göras diagonalt om stålet är skarpt och inställningen fin.
7. Hyvlingen bör sedan slutföras genom att du finhyvlar ytan längs med träfibrernas riktning.
Grova tag
1. Vid skrubbhyvling när du tar bort mycket trä kan du använda en kombinationshyvel med svängt hyvelblad.
2. Skrubbhyvelstålet arbetar snabbt, men lämnar en så pass grov yta att denna bör sluthyvlas med putshyvel.
