Bygg en kompostbehållare

kompostbehallare.jpg

I den här artikeln får du utförlig information och gör det själv instruktioner med förklarande fotografier hur du bygger en kompostbehållare.

Riktigt god och näringsrik odlingsjord är en bristvara i många trädgårdar. Och detta trots att praktiskt taget alla trädgårdsägare själva kan hålla sig med en jordfabrik. Allt man behöver göra är att anlägga en kompost. Rätt skött producerar denna finast tänkbara jord. Den huvudsakliga råvaran är det trädgårdsavfall man annars måste betala för att bli av med. Förvaras komposten i en kompostbehållare ser den varken släpig ut eller luktar illa. Sist men inte minst gör man miljön en stor tjänst när man återanvänder naturens eget gödsel.

Få, om ens någon trädgårdsfråga har engagerat så många svenskar som kompostering. Alla berörda som tidigare var inblandade i debatten: vanliga trädgårdsägare, yrkesodlare, forskare, hälsovårdsmyndigheter och politiker. Den tidvis hetsiga diskussionen resulterade i att den ena kommunen efter den andra lättade på stelbenta förordningar och numera till och med uppmanar och underlättar för trädgårdsägande invånare att under sunda betingelser driva egna jordfabriker.

Att debatten varit intensiv beror alltså till stor del på alltför trångsynta förordningar men också på missförstånd och okunskap om vad kompostering egentligen innebär. Både myndigheter och politiker drog tidigare likhetstecken mellan kompost och sophög. Rätt skött har kompost inget med avskräde att göra utan är en naturlig och mycket värdefull process. Oklarheterna gjorde att det i en del kommuner inte alls varit tillåtet att hålla en kompost. I andra har man fått lov att kompostera trädgårdsavfall medan köksavfall i de flesta fall varit bannlysta. Alla förbud har sedan tolkats med många gånger rent absurda följder.

Ett exempel är att morotsblast, som man vridit av redan i trädgården, har räknats som trädgårdsavfall och har därför varit tillåtet kompostmaterial. Om rötterna däremot befriats från blasten först i köket har den betecknats som köksavfall och därmed hänvisats till soptunnan. Tekniken att låta växtrester från trädgården och annat förmultningsbart material bli till jord är gammal och väl beprövad. Förr var också komposthögen ett vanligt inslag i villaträdgården, men denna ”nakna” jordfabrik är ju inte särskilt vacker att titta på och är därför olämplig i alla mindre trädgårdar. Den oskyddade högen är också ineffektiv, eftersom den lätt torkar ut.

Om man däremot håller komposten i en kompostbehållare behöver den inte alls vara störande. Eftersom kompostbehållarna av funktionella skäl bör placeras skuggigt kan de ofta ”gömmas” effektivt. Eller också kan man, som i vårt exempel, välja ett utförande som till och med kan vara en prydnad. Det finns fabrikstillverkade kompostbehållare av plast, nät och andra material. Många av dessa kan tyckas ha speciella funktioner och därför vara särskilt effektiva. Sanningen är emellertid att du precis lika gärna själv kan snickra din kompostbehållare och då också anpassa storleken till den mängd lämpligt kompostavfall just ditt hushåll lämnar.

Tryckimpregnerat virke eller inte?

Det tryckimpregnerade virket konsumenter kan köpa idag är impregnerat med kopparsalter och det finns koppar i väldigt mycket som t.ex. vattenledningar, kastruller och tak mm. Den mängden som finns i tryckimpregnerat virke är inte särskilt stor enligt kemikalieinspektionen, och urlakningen från tryckimpregnerat virke är väldigt liten. Men urlakningen av koppar är trots allt en belastning för miljön och levande vattenorganismer så vill man belasta miljön så lite som möjligt så finns det andra alternativ till tryckimpregnerat virke.

Ett bra alternativ även om det är kostsammare än impregnerat virke är att använda kärnvirke från tall som har ett naturligt skydd mot rötangrepp. Det finns även värmebehandlat och kiselimpregnerat virke som klarar av röta bättre. Ett annat alternativ är att olja in virket. Men tänk då på vilken typ av olja du använder så att den inte innehåller ämnen som inte är lämpliga.

Det här behöver du när du ska bygga en kompostbehållare:

Verktyg:
Fogsvans (1) Sticksåg (2) Hammare (3) Skruvtving (4) Stämjärn (5) Tumstock (6) Vinkelhake (7) Snickarpenna (8)

Material:
Virke, 28×120 mm för golv, vägg, sockel och lockbrädor. Läkt, 2×3 cm för lucka och luckhandtag. Spik, 2″ och 3″ eller skruv 50 mm.

Tips för trädgårdskomposten

Löv bör läggas i komposten snarast möjligt och helst hackas sönder så att de inte kan bilda en tät filt som hindrar luft att komma till. Ek och boklöv ger en färdig kompostjord med sur reaktion som passar för rhododendron och andra kalkskyende växter. För andra växter bör komposten kalkas.

Dubbla kompostbehållare i passande format

Skissen nedan visar en enkel kompostbehållare i en för en mindre trädgård hanterlig storlek. Självfallet kan du på egen hand öka måtten om du har komposteringsmaterial i större mängd. Eftersom vissa material förmultnar snabbare än andra och man också på olika sätt kan öka omsättningen i en kompost, är det viktigt att man med vissa mellanrum kan ösa om och kanske också fördela materialet. För att effektivt kunna göra detta måste du ha två kompostbehållare eller en större med skiljevägg.

En vädertålig kompostlåda

En kompostbehållare bör alltid göras med starka förband och aldrig av klent virke. Trots att den orubbad ska stå där man ställer den utsätts den för ganska stora påfrestningar, dels när komposten ska ösas om och dels av årstidernas väderleksskiftningar. Som du kan se på en och annan steg för steg bild har vi snickrat modellbehållaren utomhus och givetvis valt arbetsplatsen helt i närheten av den plats lådan ska stå på. I färdigt skick blir den nämligen ganska tung. Vår kompostbehållare har tillverkats efter samma princip som när man bygger ett timmerhus, vilket bland annat innebär att samtliga väggelement tas ner när lådan förses med jordlucka. Därför kan du givetvis också arbeta inomhus och ändå vara säker på att utan större besvär få ut lådan i trädgården.

Storleken är viktig

En kompostbehållare får varken vara för liten eller för stor för att fungera bra. Är den inte tillräckligt stor är det svårt att få upp temperaturen i komposten och behålla denna även om utetemperaturen sjunker. Följden kan då bli att oönskade bakterier, ogräsfrön och larver av skadeinsekter överlever, vilket inte är meningen. Är kompostbehållaren alltför vidlyftig kan man i stället få bekymmer med genomluftningen. Även om komposteringsmaterial aldrig får packas ihop måste man räkna med att luft inte kan nå längre in än en halv meter från yttersidorna.

Kväv inte komposten

Vintertid minskar nedbrytningsaktiviteten i komposten, vilket är naturligt, men särskilt i kalla trakter eller under extrema köldperioder finns det goda skäl att skydda den mot kyla.

Det finns olika alternativ att göra detta, alltifrån att svepa mineralull som skyddas mot väta runt kompostbehållaren och hålla fast isoleringen med stående träribbor som till exempel kan bindas upp med ståltråd, till att lägga löv eller halm runt kompostbehållaren som hålls kvar av juteväv eller gamla trasmattor. Använd inte plast eller andra täta material. Sådana ”kväver” komposten och kan tillsammans med kylan göra att nedbrytningen upphör.

Varning!

En misskött kompost t ex visst hushållsavfall som inte täckts med jord eller grästorv kan lukta illa och dra till sig både flugor och råttor. Det finns inga entydiga bestämmelser för kompostering. Vissa kommuner är t ex mer restriktiva än andra. Ta därför hos din lokala hälsovårdsmyndighet reda på vad som gäller just där du bor. Hushållsavfall kan vara förbjudet komposteringsmaterial, men ta då reda på vad som räknas dit.

Illustration på en komposthållareVärmen och fuktigheten i en kompost gör att virket till en kompostbehållare av trä bör ha någon form av behandling mot rötangrepp. Spik och skruv ska vara rosthärdiga.


Väggarna

Värt att veta

En kompost är en levande organism som kräver vatten, luft och värme för att den ska fungera och förvandla trädgårds och visst hushållsavfall till jord. I komposten sker alltså inte bara en nedbrytning och sönderdelning av fasta ämnen. Där byggs också nya ämnen upp. En kompost bör inte utsättas för stark sol och uttorkande vind, men ska för den skull inte stå mörkt och kallt.

Bottenbrädorna

Lådans sockel

Montering

Värt att veta om kompostering

Om komposten inte blir varm beror detta sannolikt på något av följande skäl:
1. Obalans mellan kol och kväve. 2. Materialet är dåligt blandat. 3. Komposten bör ösas om. 4. Fuktigheten är alltför hög. 5. Fuktigheten är alltför låg. 6. Fel aktivator används (Tips: Kväverikt avfall som färskt gräsklipp, gödsel mm. kan användas som aktivator). 7. Komposten är för liten. 8. Komposten är för stor. 9. Lufttemperaturen är för låg. 10. Komposten är färdig.

Jordluckan

En jordlucka är inte ett måste utan endast ett tillbehör som kan vara praktiskt för att enklare kunna få ut färdig jord till t.ex. blomkrukor och blomlådor i trädgården.

Varning

Vad som helst kan inte läggas i en kompostbehållare. Gyttja, sand och lera innehåller varken bakterier eller något annat värdefullt. Sjuka växtdelar hör inte heller hemma där. Kompostens ytskikt har så låg temperatur att t ex skadliga svampar överlever och kan spridas. Även växtskyddsmedel är bannlysta i en kompost.

Relaterade artiklar

Se alla trädgårdsartiklar »</2>

scroll to top
Top