You dont have javascript enabled! Please enable it! Växtljus - så här ger du växterna extra ljus | dinbyggare.se

Ge växterna lite extra ljus

Ljus för växter inomhus

I näst intill alla svenska hem lyser man upp tillvaron med levande krukväxter. Trots att vi ofta väljer växter som ursprungligen kommer från främmande länder, vars naturliga livsmiljö inte alls stämmer överens med den vi kan erbjuda, lyckas vi förvånansvärt bra med våra inomhusväxter. Växterna tycks anpassa sig efter vår höga rumstemperatur, torra luft och svaga ljus.

Det huvudsakliga skälet till att vi har så många rikt blommande och frodiga växter i våra hem är förmodligen vår starka vilja att mildra den långa och mörka vintern. Det effektivaste sättet är naturligtvis att utnyttja alla möjligheter att förlänga sommaren. Eftersom vi inte alltid har sommarvärme utomhus sätter vi lämpliga växter i krukor, tar in dem och föreställer oss att snön och kylan utanför fönstren tillhör en annan värld.

Blomningen och grönskan värderar vi så högt att många av oss blir duktiga växtodlare. Vi har bland annat lärt oss att mildra de negativa effekterna av hög rumsvärme genom att hålla lite lägre nattemperatur. Den torra värmeledningsluften kompenserar vi med regelbundna duschningar av plantorna och investerar ibland till och med i luftfuktare.

Det svaga ljuset gör vi däremot sällan något åt. Detta märks också på hur vi placerar växterna. De allra flesta trängs på fönsterbänkarna – trots att vi mycket gärna skulle vilja ha dem även på andra platser. Vårt val av växter varierar från år till år. En period är det enbart rikt blommande plantor som räknas, en annan koncentreras intresset till så kallade större krukväxter.

Blomprakten har sitt givna utrymme i våra hjärtan. Det är ju främst de blommande växterna som ger oss de vår och sommaraningar vi så hett åtrår. Men samtidigt kommer säkert intresset för bladväxterna att bestå och till och med öka eftersom vi lärt oss att bladens syreproduktion betyder mycket för en bättre inomhusluft.

Denna utveckling kommer kanske att stimulera oss till en något annorlunda ljussättning inomhus. Både vi själva och våra växter vill ha en ökad ljuskomfort, men våra egna och växternas krav på denna komfort går tyvärr inte alltid hand i hand. Men en sak underlättar. Det är sällan frågan om avancerade, fasta el-installationer vilka kräver behörighet. Det handlar mer om att möblera med växter och ljus.

Tips

Lysrör finns både som länga rör och lysrörslampor vilka passar i vanlig glödlampsarmatur. Det är bra om växtbelysningen är påslagen ungefär 10 timmar per dygn.

Dagsljuset inomhus räcker inte

“Ljus är en del av den elektromagnetiska strålningens spektrum som uppfattas av det mänskliga ögat …”

Utan ljus kan inga växter leva och eftersom våra ljusfattiga bostäder egentligen är en onaturlig växtmiljö måste många växter få ett ljustillskott. Detta är speciellt viktigt under den mörka årstiden. Ingen lampa i världen kan mäta sig med solen. Så länge växterna står i fönstret klarar sig de flesta – även under den tid då dagarna är korta.

Detta gäller särskilt i väster, öster och söderlägen. I till exempel en trång stadsmiljö är det naturliga ljuset i ett norrfönster nästan alltid för svagt för att de växter man placerar där ska trivas. Motsatt effekt får man förstås i ett hörnrum eller i ett rum som är så stort att ljusflödet kan komma från två eller till och med flera håll. Under sådana förhållanden klarar sig många växter inne i rummet utan tillskottsljus. Placerar vi däremot växterna en bit in i ett vanligt rum med fönster i endast en riktning, räcker inte det naturliga ljuset särskilt länge.

Inte bara ett armaturproblem

När vi ordnar med belysning åt oss själva har vi i stort sett bara två saker att ta hänsyn till – att ljuset är effektivt ur arbetssynpunkt och/eller att det bidrar till en behaglig atmosfär.

När vi däremot ska ge våra inomhusväxter artificiellt ljus blir det genast lite mer komplicerat. Bland annat måste vi veta vilken styrka och vilken färgtemperatur ljuset har och vilken värme vi får på köpet. Därför kan vi inte bara välja ljuskällor som har högsta effekt för billigaste kostnad eller ljus som är behagligt för våra ögon. Vi måste i första hand välja ett ljus som så mycket som möjligt liknar det naturliga ljuset.

Här passar inte den vanliga glödlampan särskilt bra, varför vi hänvisas till kvicksilverlampor, blandljus-lampor eller lysrör. I jämförelse med glödlampor är alla dessa betydligt dyrare än glödlampor. Kostnaden kompenseras dock i regel av längre livstid och mindre strömförbrukning. Ett större problem är att en del av dessa ljuskällor fordrar speciell armatur, vilket i sin tur dels begränsar valmöjligheterna och dels ökar kostnaderna, bland annat därför att armaturerna inte mass-produceras. Å andra sidan är du inte enbart hänvisad till det renodlade växtbelysningssortimentet.

Går du utanför detta och väljer att själv tillverka din armatur, måste du se till att ljuset koncentreras till växtgruppen utan att ljuskällan kommer för nära eller bländar dig själv.

Ljusstyrkan

Ljusflödet mäts i lumen och ljusstyrkan i candela, medan enheten för belysning är lux. En lux är lika med en lumen per kvadratmeter och en lumen är lika med en candela.

Ursprungligen var candela måttet på ljusstyrkan från ett stearinljus. Mycket förenklat kan man därför säga att en lux är lika med ljuset från ett stearinljus.

För att en växt ska klara livhanken måste den få 500-600 lux under 12-16 timmar per dygn. Variationen hänger samman med hur ljuskrävande en viss art är. Vill man att växten ska trivas så bra att den utvecklas och blir större bör ljusstyrkan ligga mellan 700 och 1 000 lux. Omräknat i stearinljus skulle det alltså behövas 700 brinnande ljus näst intill dygnet runt för att i ett annars mörkt rum hålla växterna vid liv.

Dessbättre får även inomhusväxterna sitt största ljusbehov tillfredsställt på naturlig väg. Vad som krävs är en komplettering och då räcker ljuset från till exempel en lysrörslampa på 18 W, en kvicksilverlampa på 80 W, ett kompaktlysrör på 10 W eller ett fullfärgslysrör på 30 W.

En förutsättning är att ljuskällan finns cirka 1 meter ovanför växterna och att dessa står så pass kompakt att de inte täcker upp mer än cirka 1 kvadratmeter. Är växtgruppen större eller står mycket mörkt krävs givetvis mer ljus. När det gäller växtbelysning kan man inte ge några generella råd. Man måste pröva sig fram.

Värt att veta

I princip kräver blommande växter mer ljus än de vi kallar bladväxter. Bland bladväxterna fordrar de brokiga formerna mer ljus än sina gröna motsvarigheter. Med tanke på detta lämpar sig blommande och brokiga bladväxter mer för artificiell extrabelysning än de växtarter som bara är gröna.

vaxtbelysningMånga av våra krukväxter kommer från tropiska områden och har andra krav än vad våra bostäder kan erbjuda. Växtbelysning behövs för att växterna ska må bra.


Ljustemperaturen

brokbladiga-vaxter-kraver-med-ljus
Brokbladiga växter, t ex silverkallan, kräver mer ljus än mörkbladiga arter.

Växter längre in i rummet behöver extra ljus
Praktiskt taget alla växter som står en bit in i rummet behöver extra tillskott av ljus.

Värmestrålningen

De flesta av våra rumsväxter omges även utan värmestrålning från lampor – av en alltför hög rums-temperatur. Medan vi själva trivs bäst med en temperatur strax över + 20ø föredrar växterna cirka 5 grader lägre värme. Bara genom att sänka vår normala rumstemperatur ett par grader skulle vi få uppleva ett helt annat liv i krukor och blomsterlådor.

Eftersom vi sällan är så generösa bör vi i varje fall tänka på att välja så värmesvaga ljuskällor som möjligt och/eller placera lamporna på ett sådant avstånd att de inte värmer direkt – och framför allt inte bränner blad och blommor.

Observera att det är det infraröda ljuset som ger värme, alltså det ljus vi inte ser. Känn därför med handen på växternas nivå och tänk på att en växt kan vara högre än en annan i ett arrangemang och därmed vara mer utsatt.

Varning

Vissa armaturer av isolermaterial får du lov att tillverka själv, förutsatt att du följer de regler som SEMKO och Statens energiverk fastställt. Ta ingenting för givet när det gäller elfrågor. Misstag kan få stora konsekvenser.

Tips

Ananas, aspidistra, bajonettlilja, bergpalm, fredskalla, grönbladig gullranka, kanarisk dadelpalm, klätterkalla, kungscissus, monstera och palmaralia är växter med litet ljusbehov.

De flesta fikusarter, hemtrevnad, kaffebuske, Moses stentavlor, prickblad, palmlilja, pisonia, saintpaulia, spjutbräken och älghornsbräken är växter med medelstort ljusbehov.

Amaryllis, bloddracena, fiolfikus, Kristi törnekrona, kroton, lyckoklöver, pelargon, trekantseuforbia och trillingblomma är växter med stort behov av ljus.

Relaterade artiklar

Se alla trädgårdsartiklar »

scroll to top

Om artikeln måla träfasad steg för steg

Denna artikel är utförd med noggrann research och med vår erfarenhet samt faktagranskad av en yrkesutbildad fackman (Nisse Hult på Hults Måleri verksam i Stockholm). Om du vill komma i kontakt med Nisse Hult kan du besöka www.hultsmaleri.se