Gör en spaljé av träläkt

spalje-av-tralakt.jpg

En spaljé är en ställning för växter som behöver stöd, endera som spjälverk för att de ska kunna klänga, klättra eller slingra sig uppåt eller för att vi ska kunna tvinga dem att växa på ett visst sätt. En spaljé kan vara gjord av trä, metall eller plast och bestå av spända metalltrådar eller käppar. Den kan vara fristående eller monterad på en husvägg, en mur eller ett plank. Vilken typ och vilken storlek av spalj‚ du väljer beror i högsta grad på vilken slags växt som ska ha spaljén som stöd. I princip spaljeras tre slags växter:

1. De vi ofta kallar klängväxter, men som lika väl kan klättra eller slingra sig i spaljén.
2. En viss typ av rankande prydnadsbuskar och en del bärbuskar.
3. Träd. I detta fall är det nästan uteslutande tal om fruktträd.

Att spaljera en eller flera av dessa växter innebär nästan alltid stora fördelar för den som äger trädgården. Dessutom är tekniken lika användbar i den stora, rymliga trädgården, som i den lilla radhus -eller atriumträdgården. Särskilt i små trädgårdar drar vi oss ibland för att plantera träd eftersom markutrymmet i många fall är så snålt tilltaget att i varje fall mera storvuxna och kronvida växter på stam blir till hinder. Återhållsamheten får ofta till följd att alltför många trädgårdar aldrig lämnar ”buskstadiet”.

Detta är ett misstag som du lätt kan undgå genom att sätta upp spaljeér och därmed ge olika slags klängväxter möjlighet att växa på höjden. Vid spaljering av fruktträd och eventuella bärbuskar vill man däremot inte att grenarna ska gå alltför högt. Det ska ju vara lätt att plocka mognande frukter och komma åt att beskära.

Vid spaljéodling vinner du en annan stor fördel. Eftersom spaljeér stöder sig mot väggar, plank eller murar i söder eller västerlägen får du ett odlingsklimat med överraskande möjligheter. Bor du i Sydsverige kan du till exempel odla päron som egentligen hör hemma i Frankrike och är du norrländsk kustbo kan du, med lite extra vintertäckning, klara fruktsorter, vilka räknas som sydsvenska.

Självfallet kan du också spaljera växter inomhus. Från blomsterlådor kan du till exempel låta en murgröna växa upp i en spaljé och på så sätt få växt och ställning att fungera som en rumsdelare. På köpet får du en effektiv luftrenare, eftersom denna bladväxt bland annat tar upp formaldehyd, radon och vissa andra typer av luftföroreningar.

Verktyg och material du behöver för att tillverka en spaljé:

Verktyg:
Borrmaskin (1) Borrstål för underlaget (1) Fogsvans (2) Hammare (3) Tumstock (4) Snickarpenna (5) Pensel (6) Avbitare/flacktång(7)

Material:
Läkt, förslagsvis 2 x 3 cm Ramvirke, förslagsvis 4 x 4 cm tryck-impregnerat virke, Distansklossar Stormhakar, Ögleskruv för trådspänning, Koppar -eller galvaniserad tråd, Fästplugg, Vinkeljärn, ev. Alkydoljefärg eller täckande lasyr.

Några viktiga mått

Självfallet ska du göra din spalj‚ så att den passar just din väggyta. När du vet hur stor yta du förfogar över gör du klokt i att på till exempel ett rutat papper göra din egen skiss. Inte minst när du ska räkna ut materialåtgången har du nytta av en sådan. Måtten i vårt förslag (se materialförteckningen) är givetvis inte fasta, men håller du dig i någorlunda närhet av dem får du en väl fungerande spaljé.

Lägg i märke till att de båda liggande ramribborna skjuter utanför de yttre, stående ribborna och att dessa i sin tur, med samma mått, går utanför ramribborna. Den liggande läkten skjuter också den utanför de yttre, stående ribborna.

Det finns två skäl till detta. Dels minskar risken för att ändträet ska spricka vid spikningen, dels ger spaljén ett luftigare intryck. Lägg vidare märke till att läkten inte bildar ett helt kvadratiskt mönster, eftersom rutorna är bredare än vad de är höga. En spalj‚ av detta slag ska aldrig sitta dikt mot väggen. Lämpligt avstånd är 10-15 cm. Styr det med stormhakarna och distansklossar i samma dimension som ramvirket.

Varning!

Det finns färdiga spalj‚er av plast som inte minst för att de är hopfällbara, är lätta att transportera och hantera. Men var observant på tre nackdelar med ”klätterställningar” av detta slag: 1. Den glatta ytan gör att en del växter har svårt att få fäste. 2. Konstruktionerna är ofta för små för att ge ett bra stöd. 3. Materialet är inte alltid särskilt väderbeständigt och kan därför vittra sönder.

Planering

1. Bestäm vilken eller vilka ytor som är lämpliga att spaljera.
2. Bestäm vilka slags växter du vill spaljera.
3. Beräkna spalj‚ernas storlek.
4. Räkna ut virkes -och övrig materialåtgång.
5. Köp hem vad du behöver för att kunna tillverka spaljéerna.

Arbetsföljd

1. Kapa spaljéns samtliga läkt.
2. Spika alla stående ribbor mot det översta och understa liggande ramträet.
3. Spika resterande liggande ribbor mot samtliga stående.
4. Vänd på spalj‚n och bocka alla genomgående spikar mot hårt underlag.
5. Förborra distansklossarna.
6. Fäst distansklossarna med ögleskruv i utvalda läktkryss.
7. Mät noga och montera sedan motsvarande del av hakarna i underlaget, t ex väggen,
med plugg.
8. Kontrollera att upphängningen fungerar.
9. Ta ner spaljén, måla den och låt den torka innan du hänger upp den för gott.

Material och format på spaljéer

Enkel spaljéEn spaljé bör väga så lite och vara så enkel som möjligt. För den skull får man givetvis inte slarva med stabiliteten. Infästningen i väggen är mycket viktig. Ställningen måste vara så stabil att den tål tyngden av en regnvåt bladmassa och även står emot kraftigare stormbyar. Sitter den stadigt
ökar givetvis även detta stabiliteten.

Väggförankringen kan göras på många sätt. Man kan till exempel driva in vinkeljärn i murfogar, men då måste man tänka på att luta järnen lätt utåt -nedåt, så att inte fukt kan söka sig in i väggen eller muren.

Ett effektivt sätt är att fästa stormkrokar i expanderande pluggar och förse spaljén med motsvarande skruvöglor. Då är det också lätt att lyfta ner spaljén om väggen ska målas om eller underhållas på annat sätt.

Det kan tyckas onödigt att välja material som efter en tid kräver visst underhåll, men särskilt mot en vägg står trä oftast bra, även om väggmaterialet är tegel. Den tryckimpregnering, som numera används, är inte farlig för växterna. Har du däremot för avsikt att impregnera virket på annat sätt bör du ta reda på att skyddsmedlet inte är skadligt. Det är en fördel att måla träspaljén. Dels tar den åt sig mindre fuktighet, dels ser den trevligare ut. Man bör inte glömma bort, att även om växternas löv sommartid täcker ställningen, så hänger den ”naken” större delen av året.

En brun nyans kan tyckas rimma väl mot ett grenverk, men blir i regel mycket dominerande när grenarna är avlövade. Ett diskret färgval är att försöka hitta samma nyans som husfasaden. Vill eller kan man inte det är ofta en vit färg att föredra. I och för sig kan en spaljé göras nästan hur stor som helst, men för att den inte ska bli svår att hantera bör 2 x 2 meter vara ett maxi-mimått. Behöver du täcka större ytor är det lämpligare att kombinera flera sektioner. Ett sådant system blir mer hållbart och du får det betydligt enklare när du ska måla om eller på annat sätt underhålla fasaden.

En spaljé behöver inte vara någonting märkvärdigt. Det finns färdiga konstruktioner att köpa, men snickrar du själv ihop en spalj‚ har du alla chanser att välja ett format som passar exakt. Gör du spalj‚n i inte alltför klent virke behöver du inte heller ängslas för hållbarheten. Då får du också lättare att hänga eventuell vintertäckning.

Värt att veta om spaljéer

Då och då varnas det för att metalltråd i en spaljé‚ är ett olämpligt material eftersom det vintertid magasinerar kyla och därför kan frostskada känsliga rankor. Det finns emellertid inga belägg för att så är fallet. I hårda ytor kan det vara svårt att ordna stabila fästen för spaljéer. Sk PS-ankare, försedda med öglebultar för trådspänning, är en lösning.

Ett rutverk av träläkt

Kapar ramribbor med såg
1.Kapa ramribbor och läkt gruppvis efter de bestämda längderna med fogsvansen. Undvik skarvar som försvagar stabiliteten.

Snedskär läktändarna
2.Snedskär läktändarna något, så har regnvattnet lättare för att rinna av. Du klarar skärningen med en vanlig slidkniv.

Märker upp läktplaceringen
3. Märk upp läktplaceringen på ramribborna. Tänk på att ramvirket ska ha ca 5 cm utskjutande tappar i båda ändarna.

Spikar yttersta ribborna
4. Spika de yttersta, stående ribborna mot de båda ramribborna -två spikar diagonalt i varje kryss.

Dyckert i ramverket
5.Använd dyckert, som är så lång att spiken går igenom både läkten och ramvirket med 5-6 mm överskott.

Spikar stående läkt
6.Spika resterande, stående läkt mot ramribborna och därefter all liggande läkt. Använd två spikar i varje kryss.

Bockar spik på undersidan
7.Vänd spaljén med baksidan uppåt.Bocka all genomgående spikar mot ett hårt underlag, så att du undviker glapp.

Bockar yttre spikar
8.Bocka de yttre spikarna i ramribborna, så att de inte blir till hinder när du ska skruva fast distansklossarna. Bocka alltid längs med träets ådring.

Distansklossar

Spikar fast distansklossar
1.Spaljén ska sitta 10-15 cm från underlaget. Avpassa med fästanordning och distanskloss i passande dimension. Spika sedan fast distansklossarna.

Förrborrar distansklossar
2.Förborra sedan distansklossarna för att göra plats för ögleskruven. Det är viktigt att du borrar med ett borrstål i rätt dimension.

Fäster krok i hörn
3.Om du drar in öglan hårt kommer spaljéställningen sannolikt att sitta säkert med fyra krokar, en i varje hörn brukar vara lämpligt.

Måttar öglornas placering
4.Överför nu noga måtten på öglornas placering till motsvarande punkter på väggunderlaget. Använd helst en blyertspenna.

Borrar i väggen för spljén
5.I ett träunderlag kan du sannolikt fästa skruvarna direkt. I sten eller tegel är det nödvändigt att borra och plugga.

Slår in plugg i tegelvägg
6.Använd expanderande plugg och plugga så djupt att du får hakens skruvgänga tillräckligt djupt in i väggen.

Skruvar i hakar
7.Skruva slutligen i hakarna. Det är viktigt att du drar dem i botten, varför du kan behöva hjälpa till med tång.

Provhänger spaljén
8.Så är det dags att provhänga spaljén. Kontrollera att alla fästen fungerar och gör eventuella justeringar.

Värt att veta

När du hänger spaljén på väggen bör du tänka på att placera den ca 50 cm ovanför markytan. De flesta klängväxter grenar sig först på den höjden. Det är sällan något hinder att låta flera växter klättra i samma spaljé. Två arter som avlöser varandra i blomning kan då ge dubbel utdelning. Ett undantag är fruktträd. Inte bara varje fruktslag, utan även olika fruktsorter, måste stå för sig själva.

Enkel ytbehandling av träläkten

Grundmålar spaljén
1.Sedan du lyft ner spaljén återstår ytbehandlingen. Grunda med en färg avsedd för trä utomhus.

Målar ändträ
2.Var särskilt noga med att färgmätta alla ändträn. Gör du inte det är risken stor att inträngande fukt orsakar röta.

Täckmålar spaljé
3.Måla slutligen med alkydoljefärg eller en täckande lasyr och låt färgen torka innan spaljén hängs upp.

Slingerväxtstöd

De flesta slingrande växter behöver inte mer än några stadiga trådar för att de ska börja klättra uppåt. Tråden kan vara galvaniserad ståltråd eller koppartråd, gärna 3 millimeter grov, och tvinnas i till exempel ögleskruvar eller vinkeljärn.

En spalj‚ av detta slag blir mycket diskret, men har den nackdelen att den kan vara lite besvärlig att demontera. De första lianerna kan behöva bindas upp för att få fäste. Tänk då på att flertalet slingerväxter är ”högervridare” som inte kan tvingas att slingra motsols.

Slingerväxt på spaljé
1.De flesta spaljerade slingerväxter är snabbväxande och är därför tacksamma som vind -och insynsskydd till altaner.

Trådar för begränsat utrymme
2.Tre trådar på ca 30 cm avstånd är en bra spaljé‚ för ett begränsat väggutrymme. Lämplig höjd 2,5-3 m.

Fäster vinkeljärn
3.På en tegelvägg är det lämpligt att sträcka trådarna mellan vinkel- eller T-järn, som fästes med skruv och plugg.

Fäster ögleskruv
4.På en träfasad kan du med långhalsad ögleskruv spänna en solfjädersspaljé. Med flacktång tvinnar du lätt fast tråden.

Värt att veta

De växter du senare planterar får inte heller sättas för nära t ex husväggen. Stammen från ett fruktträd bör komma ca 40 cm från väggen. I annat fall kommer rötterna alltför nära husgrunden. Längre in mot väggen är jorden normalt också alltför torr för att växterna ska trivas väl. 40 cm matjordsdjup är ett mått att hålla i minnet.

Relaterade artiklar

Se alla trädgårdsartiklar »

Top
Top