Trädgårdsplattor och altangolv av betong

lagger-betongplattor.jpg

En av de verkligt stora njutningarna med en trädgård är att en vår- eller sommarmorgon få slå sig ner vid frukostbordet under bar himmel och börja dagen i takt med att morgonbrisen stilla lyfter undan nattens rester.

En absolut förutsättning för att stunden ska bli hundraprocentigt skön är dock att stolen du sitter i och att bordet med morgonkaffet står så stadigt att du själv sitter bekvämt och att kaffet inte skvimpar över. Med andra ord – att altangolvet är stabilt och slätt. Väl lagda betongplattor kan ge den ytan.

I motsats till många andra hårda golvmaterial finns det även halvplattor, vilket gör att du vid fogförskjutningar slipper att dela materialet. Det finns många typer av betongplattor att välja bland och urvalet kan variera ganska mycket från landsända till landsända – ja, till och med lokalt. Det olikartade sortimentet hänger samman med att materialet är tungt och därför dyrbart att frakta. Det ligger därför nära till hands att plattorna tillverkas av små företag i närheten av större villaområden. Även om priset för olika typer av betongplattor varierar något är valet nästan alltid en smakfråga.

Fyra grundtyper är vanligast:

1) plattor med slät yta.
2) plattor med slät yta men med räfflat eller spårat mönster.
3) plattor med ytbeläggning av natursten eller annat liknande material.
4) plattor med delvis mönsterlagt ytskikt.

Ytbelagda plattor ger nästan alltid ett välbehövligt liv åt läggningsytan. Ytskiktets singel eller krossmaterial gör också beläggningen mera halksäker. Kross av blandad vit marmor och svart diabas, nästan vit rhensingel, rödtonad singel och sjösten i mörkare och ljusare bruna nyanser är vanliga. Tegel- och gatstensimitationer blir också allt vanligare.

Se bara upp så att ytkulören och strukturen passar till husfasaden och andra närbelägna ytor. Inom de nämnda grupperna finns i regel flera storlekar. Det vanligaste måtten är 40/50 x 40/50 centimeter, men det finns både större och mindre. Tjockleken bör inte vara mindre än 5 centimeter.

Den kvadratiska formen är vanligast, därnäst kommer den rektangulära. Andra former, bland annat trianglar, stav, genombrutna plattor och stenliknande med bågformiga kanter förekommer också. En del av dessa kan läggas i mer eller mindre fantasifulla mönster, till exempel ”fiskben” och ”parkett”.

Ju mindre formatet är desto lättare är det givetvis att handskas med materialet, men det kan å andra sidan vara betydligt svårare att lägga så att ytan blir snygg. Den stora fördelen med betongplattor framför många naturmaterial är att de håller måtten och alltså kan läggas med täta fogar. Detta är särskilt viktigt när man lägger en altan som ska möbleras. Där bör alla ojämnheter, som orsakar vickande stolar och bord, bannlysas.

Det är nödvändigt att man ställer höga krav på underlaget till ett altangolv. I annat fall är risken stor att plattorna kommer att röra sig med åtskilligt besvär som följd. Det räcker inte med att alla möbler kommer att stå ostadigt och att altanen ser allmänt ovårdad ut. En ojämn beläggning. innebär också risker för att snava. Är dräneringen inte god stiger vatten upp, som vid frostgrader fryser till is.

De vanligaste orsakerna till sådana fel är att underlaget är alltför finkornigt och tjälskjutande eller att materialet närmast under plattorna är dåligt packat och/eller inte fyller ut ordentligt. Är marken tjälskjutande kan man behöva göra en urschaktning till 50 centimeter eller mer och fylla ut med sådant genomsläppligt material som grov makadam eller singel och avjämna med grus.

Hur djupt just du behöver schakta är omöjligt att säga, eftersom det dels har med markförhållandet på platsen att göra, dels styrs av klimatet. Har du inte egen erfarenhet, tala med någon granne, som lagt en liknande altan, eller med byggnadsnämnden. Där vet man vad som generellt gäller för trakten.

Det roligaste momentet vid plattläggning är förstås själva läggningsarbetet när man platta för platta kan se ytan växa fram. Men för att glädjen av den upplevelsen ska bestå är det mycket viktigt att lägga stor omsorg vid underarbetet.

Slarvar du det minsta med de olika moment som ingår, blir inte resultatet av läggningen som du önskade, nämligen att den inte ska sätta sig utan behålla sin stabilitet i många år. Väljer du att använda större plattor kan du lägga dem med genomgående fogar. Med den tekniken får du ytan att se längre ut än vad den i verkligheten är.

På stora ytor ger emellertid genomgående fogar oftast ett ”långrandigt”, lite trist intryck. Både med hänsyn till detta och för hållbarhetens skull bör grundregeln vara att du förskjuter raderna en halv platta. Det är också den tekniken som används i läggningsexemplet.

Ett sådant förband blir alltid mera stabilt och ju mindre format de enskilda plattorna har desto större är kravet på förskjutna fogar. Om du inte vill ha en taggig kant måste du vid sådan läggning använda halva plattor. Det är ett besvärligt jobb att dela betong. Se därför till att den plattyp du väljer också har halvplattor i sortimentet.

Vanligen väger betongplattor mellan 15 och 30 kilo. Det säger sig självt att stora plattor kräver både armstyrka och en tålig rygg för att man ska få dem exakt på rätt plats. Välj därför plattor i format som passar just dig och glöm inte att dra ett par rejäla arbetshandskar på händerna!

Det här behöver du när du ska lägga trädgårdsplattor av betong:

Verktyg:
Spade (1) Skyffel (2) Kratta (3) Vattenpass (4) Tumstock eller måttband (5) Kapsåg (6) Handslägga (7) Huggmejsel (8) Trä- eller plastklubba (9) Piassavakvast (10) Vattenkanna med stril (11) Riktbräda (12) Riktsnöre (13) Arbetshandskar (14) Slev, ev (15) Stamp, ev

Material:
Betongplattor, Makadam, Grus, Sättsand, Virke till avjämningsläkt, Virke till markeringspinnar, Tillgång till vatten.

Planering

1. Bestäm platsen för altanen.
2. Mät upp storleken.
3. Bestäm typ av betongplattor.
4. Beräkna materialåtgång.
5. Bestäm upplagsplatser för makadam, grus, sättsand, plattor.
6. Beställ hem material och kolla att du har alla redskap.

Arbetsföljd

1. Markera läggningsyta och nivå.
2. Schakta till lämpligt djup.
3. Bottna med makadam och grus.
4. Lägg sand och avjämningsläkt.
5. Jämna och stabilisera sandbädden.
6. Lägg plattorna.
7. Sandfyll fogar och vattna.

Skiss på altanbeläggningens olika lagerSkissen visar en altanbeläggning i genomskärning. I botten ligger ett ca 10 cm tjockt lager makadam (1), och ovanpå detta ca 10 cm grus (2). Plattorna läggs i 3-5 cm sättsand (3), med en lätt urgröpning (4) under mitten av varje platta. De enskilda plattorna läggs med 2 mm fogspringa, som sandfylls i läggningens slutskede.


Förarbete

Mäter upp läggningsytan
1.Mät upp läggningsytan så generöst – att inte stolsben och liknande ideligen riskerar att glida över kanten.

Slår ner pinne i varje hörn
2.Använd en hammare och fast en pinne eller liknande i varje hörn och använd dessa som riktmärke.

Spänner upp trådar för läggningsytan
3.Spänn upp trådar som markerar läggningsytan och helst även den nivå på vilken plattorna ska ligga.

Schaktar bort jord med spade
4.Schakta ur till lämpligt djup. Normalt arbetar du bäst med spetsig spade, men du kan behöva korp och spett.

Bottnar med grovt grus
5.På ett mjukt underlag bör du bottna med ett ca 10 cm lager grovt grus och ovanpå det sedan lägga lika mycket makadam.

Häller ut makadam
6.På ett hårt underlag är det i regel tillräckligt med ett 10 cm tjockt grus ovanpå en geotextil. Använd en skyffel och strö ut gruset el makadam jämnt.

Vattnar fyllnadsmaterialet
7.Det är viktigt att fyllnadsmaterialet så att säga ”sätter sig”. Vattna rikligt om du inte har möjlighet att låna en vibrationsplatta.

Toppa med sättsand
8.Oberoende av underlaget ska du toppa med ett minst ca 3, gärna 5 cm tjockt lager sättsand.

Drar ut sanden med en kratta
9.Dra ut sanden med en rejäl trädgårdskratta. Använd omväxlande pinnarna och krattans ryggskena.

Kontrollerar höjden på sanden
10.Här är det viktigt att du inte lägger på för mycket sand med hänsyn till plattornas tjocklek.

Läggningsbädd

Lägger ner avdragslister
1.När läggningsbädden ligger i någorlunda önskvärd nivå ska du lägga ner läkt, d v s avdragslister, i sanden.

Trycker ner läkt i sanden
2.Läkten eller ledarna, ska tryckas ner i sanden på yt-nivån minus betong-plattans tjocklek vanligen 4,5 cm.

Mäter läktavstånd
3.Ett hanterligt läktavstånd är max 2m. Krymp det gärna till 1-1,5 m, så blir det fortsatta arbetet inte så tungt.

Kapar rätbräda
4.Kapa en rätbräda – ca 2,5 x 10 cm av hyvlat, absolut rakt virke och så lång att den med gott mått når över två läkt.

Kontrollerar lutning med vattenpass
5.Ska altanen ligga intill en husvägg är det viktigt att den, för avrinningens skull, lutar något från huset.

Korrigerar läktens fall
6.Mät med riktbräda/vattenpass och korrigera läktens fall till minst 1 cm, gärna 2 cm per meter – från husväggen.

Drar av överskottssand med riktbräda
7.Dra sedan av överskottssanden med riktbrädan. Rubba inte avdragsläkten. Sandytan ska vara helt jämn.

Vattnar sanden med vattenkanna med strilmunstycke
8.Nu är det dags att vattna sanden. Använd gärna en trädgårdskanna med stril för att undvika spolningseffekt.

Packar sand med stamp
9.Packa sanden hårt. Du kan göra det med en skyffel, men bästa redskapet är en s k stamp.

Tillverkar egen stamp
10.Stampen gör du själv genom att spika en ca 40 x 40 cm brädbit i änden på en meterhög, kraftig bräda.

Fyller på ytan med mer sand
11.Sannolikt behöver du fylla på mer sand för att bädden ska hålla absolut nivå med avdragsläktens överkant.

Drar av sanden igen med rätbräda
12.Upprepa därefter proceduren.

Varning!

Rötter från träd och buskar, och t o m från gräs, vill gärna ta sig in under en plattläggning. Får de göra det är risken stor att de lyfter plattorna eller på annat sätt rubbar dem ur sitt läge. Även om du förser altanen med kantstöd gör du klokt i att på högkant lägga en kraftig plastfolie, som då tvingar rötterna att söka andra vägar.

Lyfter bort avdragsläkt
13.Först när du är helt nöjd lyfter du försiktigt bort avdragsläkten, som då lämnar efter sig tomma ”kanaler”.

Fyll hålen med sättsand
14.Fyll även dessa med sättsand, vattna, packa sanden och se till att hela sandbädden är plan.

Läggning av betongplattorna

Lägger första betongplattan i ett hörn
1.Börja plattläggningen i ett hörn. Du kan inte undvika att trampa i sanden, men gå så försiktigt du kan.

Gör grop i sanden med handen
2.Om du med handen gör en liten grop i sanden innan du lägger ner plattan kommer den att ligga stadigare.

Lägger plattan exakt efter trådmarkering
3.Det är ytterst viktigt att den styrande första plattan läggs exakt efter trådmarkeringen.

Lägger betongplattor med 2mm fogbredd
4.I fortsättningen bör du lägga plattorna med ca 2 mm fogbredd. Fogspringan ska senare sandfyllas.

Lägger första plattraden
5.Lägg första plattraden uppifrån och ner. Knacka på kanterna med trä eller plastklubba vid små förskjutningar.

Knackar platta med klubba
6.Knacka också med klubban uppifrån och ner så att plattan kommer helt plant ner i sandbädden.

Kontrollera plattan med vattenpass
7.Kontrollera efter hand med vattenpasset på rätbrädan att du håller både ytnivån och lutningen.

Lägger plattorna i ordning
8.Om möjligt bör du lägga plattorna i sådan ordning att du snarast möjligt kan arbeta från en lagd yta.

Lägger med halv plattas förskjutning
9.Med en halv plattas förskjutning av fogarna får du ett stadigare förband än med genomgående fogar.

Lägger halvplatta
10.Du kan även lägga halvplattor vid två eller flera kanter. Saknas halva plattor i sortimentet måste du dela hela.

Delning av betongplattor

Delar betongplatta med huggmejsel
1.Ett bra sätt att dela med huggmejsel och handslägga hugga upp en noga uppmätt brytlinje.

Lägger platta över stadiga ribbor
2.Lägg sedan plattan över stadiga ribbor och en brädbit ovanpå längs brytlinjen och på någon cm avstånd.

Knäcker betongplattan med slägga
3.Slå därefter med handsläggan ett kraftigt slag mot brädbitens mitt och plattan knäcks efter brytlinjen.

Efterarbete

Finkontrollerar ytan
1.När alla plattor ligger på plats bör du finkontrollera ytan och korrigera ev mindre nivåavvikelser.

Sopar ut sand över betongplattorna
2.Sopa sedan ut lös sättsand över hela plattläggningen med hjälp av en piassavakvast.

Fyller alla fogarna på plattorna
3.Det är viktigt att sanden helt fyller alla fogar. Låt därför sandsopandet ta den tid det kräver.

Vattnar beläggningen med vattenkanna som har strilmunstycke
4.När du har sopat bort all överskotts sand ska du vattna beläggningen, så att fogsanden ”sätter sig”.

Sandfyller fogarna en exktra gång några dagar efter läggning
5.Altanen är klar att användas, men efter ett par dagar kan fogarna behövas sandfyllas och vattnas ännu en gång.

Relaterade artiklar

Se alla trädgårdsartiklar »

Top

Tipsa en vän om denna artikel