Gräsmatta – Värt att veta om gräsplantan

Det är många som drömmer om att få den perfekta gräsmattan, men det krävs en hel del arbete och kunskap för att få en beständig och fin gräsmatta.

Kortversion

Gräsmattans gräs om urval och skötsel

  • Gräsplantans biologi: Gräsplantor har unika tillväxtmönster och anpassar sig till miljön genom sina näringsupptag och reproduktionsstrategier. Deras livscykel kan vara ettårig, tvåårig, eller flerårig.
  • Urval och förädling: Genom noggrant urval och förädling har gräsarter optimerats för specifika egenskaper som lågvuxenhet och täthet, vilket är avgörande för en hållbar och estetiskt tilltalande gräsmatta.
  • Växtplatser och förädlingsarbete: Kunskap om gräsarters naturliga växtplatser är viktig för förädlingsarbetet, vilket syftar till att utveckla sorter som trivs under olika miljöförhållanden och användningsområden.

VISA MER

Artikeln uppdaterad: 2024-02-20

Gräsmatta och gräsplanta

I artikeln får du mer information om en grundläggande beståndsdel i en gräsmatta – gräsplantan.

Gräsens familj heter Gramineae (synonymt Poaceae) och omfattar sammanlagt över 6 000 arter, varav cirka 150 finns i Skandinavien. Bara ett fåtal används för produktion av gräsmattegräs.

Gräsplantan är antingen ettårig, tvåårig eller flerårig. Den är med något undantag (bambu) en ört. Gräsen hör till de enhjärtbladiga växterna, med tillväxt från bladbasen, till skillnad från de tvåhjärtbladiga växterna, med växtpunkten i plantans topp.

Gräsplantan är hungrig av sig och behöver tillskottsnäring under hela växtsäsongen med start i april. Därför måste man gödsla för att få en ymnig gräsväxt.

De vilda grässorterna

De mest använda mattbildande gräsen härstammar från arter av släktena svingel, gröe och ven, med naturliga växtplatser nästan överallt i landet, från norr till söder, på magra jordar och bördiga. Mest ser man dem som största inslag på ursprungliga betesplatser, i ängar samt vid dikeskanter och i vägslänter.

Genom att studera var de olika grässlagen trivs och utvecklas bäst får man värdefulla tips för odlingen. Det är från de vilda plantorna man tar material, det är därifrån urval sker och de bästa typerna för fortsatt förädlingsarbete hämtas. Flera kända namnsorter kommer direkt från vildgräsen.

Urval och förädling

Tidigare användes samma grässorter för gräsmattor som för jordbrukets fodervallar, med kravet att de skulle ge högsta möjliga foderskörd. Det säger sig själv att dessa vall- sorter knappast kan uppfylla de krav på lågvuxenhet och täthet som man måste ställa på gräsmattegräs.

Det är egentligen först under senaste 30 och 40 åren som växtförädlare i både öst och väst mera systematiskt har inriktat sitt arbete på att få fram sorter för gräsmattan.

Det är ett långt och besvärligt arbete med urval och korsning bakom innan man via försök och uppförökning kan marknadsföra en ny sort. Det är först under 60-talet som frukterna har kunnat skördas av detta förädlingsarbete.

Vid Svalöv-Hammenhög har växtförädlingsarbete med gräsmattegräs pågått sedan omkring 1950. Insamling av material från både vårt eget land och utifrån har gett, och ger, förädlarna ett grundunderlag att arbeta med.

Genom korsning kombinerar man sedan olika plantors goda egenskaper till en enda planta = en ny sort.

Innan en ny sort får säljas måste den provas. De första testerna görs av förädlaren – som är den mest kritiska parten av alla. Ofta är det 95 procent av korsningarna som sållas bort redan på detta tidiga stadium.

Nästa steg är provning på flera olika platser i landet, från norr till söder. Efter ytterligare gallring bland materialet brukar det bara vara någon procent kvar av det ursprungliga. Sista omgången i dessa serier av försök är den officiella provningen, som Lantbruksuniversitetet utför.

Det är en test som pågår under 4 år, på 6 olika platser i landet. Efter dessa försök kan sorten eventuellt godkännas och tas in i Rikssortlistan. Därefter kan försäljningen börja.

Försök med gräsmattegräs i Hammenhög. På lika stora rutor (parceller) som upprepas, och under samma förhållanden prövas grässorterna. Samma försök finns utlagda på olika ställen i landet, från norr till söder.

Rensning, blandning och förpackning sker i ändamålsenliga lokaler och med modernaste tekniska utrustning. Bilden är från Hammenhögs och visar hur förpackningen såg ut förr.

 

Innan en ny sort får säljas måste den provas. De första testerna görs av förädlaren – som är den mest kritiska parten av alla. Ofta är det 95 procent av korsningarna som sållas bort redan på detta tidiga stadium.

Nästa steg är provning på flera olika platser i landet, från norr till söder. Efter ytterligare gallring bland materialet brukar det bara vara någon procent kvar av det ursprungliga.

Sista omgången i dessa serier av försök är den officiella provningen, som Lantbruksuniversitetet utför. Det är en test som pågår under 4 år, på 6 olika platser i landet.

Efter dessa försök kan sorten eventuellt godkännas och tas in i Rikssortlistan. Därefter kan försäljningen börja.

Relaterade artiklar

scroll to top

Om artikeln måla träfasad steg för steg

Denna artikel är utförd med noggrann research och med vår erfarenhet samt faktagranskad av en yrkesutbildad fackman (Nisse Hult på Hults Måleri verksam i Stockholm). Om du vill komma i kontakt med Nisse Hult kan du besöka www.hultsmaleri.se