Träskydd på gott och ont

Träskydd på altangolv

Kemiska träskyddsmedel är oundvikliga när virke används i direkt kontakt med jord eller i fuktiga miljöer som bland annat drivbänkar och växthus. Utan träskyddsmedel etablerar sig snabbt svampar av olika slag och får de breda ut sig är allvarliga rötangrepp snart ett faktum.

Samtidigt gäller det att se upp eftersom det fortfarande kan finnas kvar en del träskyddsmedel som kan vara giftiga för växterna.

På fackspråk säger man att de orsakar fytotoxiska skador eller störningar. Hämmad rotutveckling är exempel på en sådan skada. När så kallat tryckimpregnerat virke kom i ropet för ett antal decennier sedan, slogs många trädgårdsväxter ut.

Man räknade helt enkelt inte med att bland annat kvicksilver och arsenik, som lakades ur det behandlade träet, kunde orsaka några skador.

Träskydd och träskyddsmedel

När några år hade gått och växterna inte reagerade nämnvärt på giftet, tog många det som ett tecken på att plantorna vande sig. I själva verket var det förstås den giftiga urlakningen som minskade eller upphörde.

Numera tillverkas träskyddsmedel av mindre giftiga ingredienser och med en teknik som gör att “överskottet” inte sipprar ut ur jorden lika hämningslöst.

Medlen orsakar alltså inte längre samma förödande skador, även om de är långt ifrån ofarliga. Dessutom har vi numera en betydligt mer effektiv kontroll över vad som släpps ut på marknaden.

I Sverige har denna bevakning tidigare legat hos Kemikalieinspektionen, men från och med 1991 har Nordiska Träskyddsrådet det uppdraget.

Man skiljer i huvudsak mellan tre olika slags träskyddsmedel: vattenlösliga, oljelösliga och sådana som man själv doppar eller stryker på virket. De båda förstnämnda används industriellt. Giftigheten varierar.

Varning!

Järnvägssliprar impregneras med kreosotolja som utvinns ur stenkolstjära. Praktiskt taget alla växter är mycket känsliga för kreosot. Därför bör gamla sliprar aldrig användas till hägnader, växthus, drivbänkar, blomlådor eller liknande.

Växterna är så pass känsliga för kreosot att de kan skadas även om de inte kommer i direkt kontakt med det impregnerade virket, utan endast växer i närheten av det.

scroll to top

Om artikeln måla träfasad steg för steg

Denna artikel är utförd med noggrann research och med vår erfarenhet samt faktagranskad av en yrkesutbildad fackman (Nisse Hult på Hults Måleri verksam i Stockholm). Om du vill komma i kontakt med Nisse Hult kan du besöka www.hultsmaleri.se