Renovera en gammal grävd brunn

gravd-brunn-med-vattenpump.jpg

Den som tar över en mindre lantgård, ett gammalt torp, en nedlagd skola eller något annat hus i glesbygd, stöter ofta på ett akut problem, nämligen vattenförsörjningen. I de flesta fall finns det en gårdsbrunn och kanske till och med en vattenledning in i huset eller fram till stugknuten, vilket givetvis är en mycket stor fördel. Däremot är det inte ovanligt att brunnen, eftersom den har stått oanvänd länge, slammat igen eller fått så infekterat vatten att den inte längre går att använda. Problemet kan faktiskt vara så allvarligt och medföra så stora restaureringskostnader att man bör invänta svaret på en vattenanalys – innan man gör upp fastighetsköpet.

Befolkningskoncentrationen tillstäder och andra tätorter skapar självfallet många och svåra problem för de allt mer avfolkade glesbygderna. Men samtidigt kan de många tomma gårdarna och stugorna landet runt få nytt värde som fritidshus. Många gånger kan drömmen om ett eget “sommarnöje” lättare och billigare bli verklighet om man övertar ett äldre hus än om man satsar på ett nybygge. En detalj som dock ofta orsakar bekymmer vid sådana övertaganden är tillgången och kvaliteten på det hushållsvatten som är en förutsättning för att huset ska fungera. Ger inte den gamla brunnen tillräckligt och användbart vatten kan det i värsta fall knäcka den kalkyl man har använt som bas för köpet av huset.

Brunnsvatten kan bli oanvändbart på många sätt. Omsätts inte vattnet, “surnar” det efter hand och kommer då att både smaka och lukta illa. Är brunnen tät är detta problem oftast lätt att lösa. Då räcker det med en ordentlig rengöring. Betydligt allvarligare är det om brunnen har förorenats av till exempel spill-vatten från en närliggande gödselstack eller från ett avloppssystem som har anlagts på fel sätt eller skötts slarvigt. I en sådan situation kan vattenprover visa så stora bakteriehalter att enda lösningen är en ny brunn. Kostnaderna för en sådan behöver inte bli oöverstigliga, i synnerhet om de kan fördelas mellan flera grannfastigheter.

Den vanligaste orsaken till dåligt vatten är dock att tidens tand har nött på lock och lednings-anslutningar och gjort brunnsväggarna så otäta att olika föroreningar tar sig in. Att komma tillrätta med sådana problem kan förefalla komplicerat, men är ofta tämligen enkelt – även om det krävs en rejäl arbetsinsats.

Renoveringen går nämligen ut på att länspumpa brunnen, borsta ren och täta väggarna, rensa botten, lägga nytt bottengrus och eventuellt förstärka hela brunnen med betongringar. Brunnens kapacitet kan man egentligen inte mäta på något annat sätt än med provpumpning. En sådan bör pågå under minst en vecka. Man länsar då brunnen upprepade gånger och mäter tillrinningen, samtidigt som man undersöker vattnets kvalitet och låter göra en bakteriologisk analys.

Sprängskiss som visar hur en grävd brunn är uppbyggd och principen för hur en gammal brunn kan tätas och renoveras med betongringar innanför den ursprungliga stensättningenSprängskissen visar hur en grävd brunn är uppbyggd och principen för hur en gammal brunn kan tätas och renoveras med betongringar innanför den ursprungliga stensättningen.

Över ett brunnslock tronar pumpen (1) som kan vara en gårdspump av traditionellt slag, kopplad till ledningen (2) med dess bottenventil (3). Ledningen till höger (4) markerar utrustning för en motordriven pump. I brunnslocket finns också ett ventilationsrör med sil (5).

Under det övre markskiktet ligger en slänt av lera (6) och under detta de ursprungliga brunnsväggarna av större stenar (7), vilka har lagts i så täta förband att markvatten inte ska sippra in.

Vid renovering sänks brunnsringar av betong (8) ner centrerat mellan stenarna. Ringskarvarna tätas med cementbruk. I brunnens botten läggs ett ca halvmeter-djupt, nytt skikt av fint grus eller riktigt grov sand (9).

På utsidan av de nedre ringarna läggs samma slags sand eller grus upp till ca 1 meters höjd (10). Ovanpå sanden läggs ältad lera (11) upp till tjälgränsen och ovanpå leran ett skikt gruslager (12) upp till den egentliga marknivån.

Från grusbädden i botten upp till vattenytan (13) bör avståndet vara minst 1,5 meter, från grusbädden upp till bottenventilerna (14) minst 0,3 meter och från ventilerna till vattenytan minst 0,7 meter.

Värt att veta

Kan du få friskt vatten enbart genom att göra brunnen ren, är det en stor fördel. Gör då så här:

1. Länspumpa brunnen (du kan hyra pumputrustning).
2. Gå ner på en stadig stege och skura brunnsväggarna med rent vatten och en rotborste.
Skölj väl.
3. Byt ut sand- eller grusskiktet i botten mot nytt, rent material, som lämpligast transporteras
i hinkar.

En brunns kapacitet mäts genom provpumpning. Länspumpa brunnen och mät tillrinningen under en period. En normal vattenförbrukning är ca 200 liter per person och dygn. Kapaciteten kan förbättras med ett stålrör med perforerad spets som drivs ner till vattenförande lager.

Cementringar är så tunga att de bör sänkas ner i brunnen med hjälp av någon lyftanordning. Att gräva en brunn med till exempel grävskopa är den billigaste metoden om vatten finns nära ytan, ca 3-4 meter. I annat fall är det billigare att borra. Men att borra i jord är betydligt dyrare än att borra i berg. Vattenprover för bakteriologisk analys lämnas till vattenlaboratorier eller miljö och hälsoskyddskontoret.

Varning!

Det är inte ofarligt att gräva, rensa eller renovera en brunn. Halkrisken är stor och du kan råka ut för ras eller få fallande föremål över dig. Använd därför endast säkra stegar och skyddshjälm. Arbeta alltid i par, så att du snabbt kan få hjälp om du kommer i trångmål.

Relaterade artiklar

Se alla byggartiklar »

Top