Även om natursten har använts som golvmaterial sedan lång tid tillbaka, är inte detta material så vanligt här uppe i Norden. Den mest sannolika orsaken är vårt kyliga klimat. Ett stengolv av natursten kan nämligen kännas kallt och obehagligt.
På goda grunder kan man dock räkna med att stengolv kommer att bli betydligt vanligare i framtiden. Denna utveckling hänger inte minst samman med den moderna teknik som gör effektiv golvvärme möjlig.
Med sin rika variation i färg, textur och ytbehandling är naturstenen påfallande anpassningsbar som stengolvsbeläggning. Men fördelarna har inte bara med utseendet att göra. Slitstyrkan är dessutom mycket bättre än för många andra golvmaterial.
Lång livslängd på stengolv
Även om material och läggningskostnaderna kan vara högre än för andra material, kompenseras denna investering av den påtagligt långa livslängden. Det är inte ovanligt att årskostnaden för ett stengolv på sikt blir lägre än för de flesta andra golvmaterial.
Det finns exempel på marmorgolv i varuhusentréer som är i gott skick efter hela 60 års daglig nötning, trots att man har använt marmor med normala avnötnings-värden.
En annan fördel med natursten är att enstaka plattor som har utsatts för extrem punktförslitning, eller skadats på annat sätt, är lätta att byta utan att resten av stengolvet kräver någon omläggning eller behandling.
Den tidigare nämnda kombinationen med golvvärme gör golvet av natursten särskilt intressant. All natursten har nämligen hög värmekapacitet, vilket ger två mycket stora fördelar i bostäder. Golven blir behagliga att gå på och vatten torkar snabbt upp.
En mer lättsam läggningsteknik talar också för stengolv. Traditionellt lägger man normaltjock sten i cementbruk, men en senare tids teknik går ut på att tunna, jämntjocka stenar läggs i fästmassa mot plant underlag. Detta gör det möjligt att använda natursten även vid så kallade enskiktsbjälklag, där konstruktionsbetongen får en plan yta.
Materialet blir därmed användbart även i villor, där det ofta kan vara svårt att anpassa underlaget till traditionell läggning. I bostäder har golv av natursten hittills mest använts i entréer och hallar. Tekniken med fästmassa öppnar möjligheter även för läggning i andra utrymmen.
Ett vardagsrum med golv i natursten och robusta textilmattor är inte bara utseendemässigt effektfullt utan också i hög grad lätt att hålla rent.
Fem naturstenar i standardsortimentet
Urvalet natursten för inomhusgolv är förvånansvärt stort. Både inhemsk och utländsk sten förekommer. De flesta produkter är importvaror. Många liknar varandra till förväxling.
Bland importvarorna går många under beteckningen marmor utan att för den skull vara äkta marmor. Bland annat uppträder flera polerbara kalkstensarter i samma form som just marmor.
I det stora sortimentet kan man klart urskilja fem standardstenar: marmor, kalksten, skiffer, hård sandsten och granit. Priset på natursten är mycket skiftande. Det finns golvsten för några få hund ralappar per kvadratmeter, men också sådana som kostar åtskilliga tusen i samma storlek.
Överdriven halkrisk med golv av natursten
En vanlig uppfattning är att slipade golv i natursten är hala. Med sin speglande yta ger också ett polerat golv intryck av att vara halt. De flesta undersökningar visar emellertid på motsatsen.
Vill man ändå ha en strävare yta kan man till exempel välja kvartsitsandsten eller glimmerskiffer. Även en grövre slipad, hyvlad eller flammad yta ger ett strävare underlag.
Ytbehandlingen har stor betydelse för golvets utseende. Medan en polerad och finslipad yta framhäver materialets färg och struktur gör grövre ytbehandlingar, till exempel hyvling, att färgen blir ljusare och texturen mindre tydlig. Det är dock inte ovanligt att även grövre ytor får en mer mättad kulör med tiden.
Inga stora städproblem
Grövre, oslipade ytor kan vara svårare att hålla rena, i synnerhet om man städar för hand. Har man däremot möjlighet att använda skurmaskin är renhållningen problemfri.
Färgvalet kan ha en viss betydelse för renhållningen. Smuts och fotstegsavtryck framträder till exempel tydligare på enfärgade mörka eller ljusa ytor än på stenytor med växlande färg och struktur.
Vissa stensorter mattas med tiden och kan till och med bli sträva och något gropiga. Dessa förändringar hänger emellertid nästan alltid ihop med så kraftigt slitage att de inte orsakar några problem i normala bostäder.
Stengolv i många olika format
Golvsten finns i varierande format, bland annat kvadratiska och rektangulära plattor, vilket ger stora möjligheter till mönsterläggning, Skiv- och plattjocklekarna varierar ofta mellan 20-30 mm, men stenplattorna kan också vara jämntjocka, 10 eller 20 mm med en tolerans av 1 mm. Tjockleken inom ett och samma parti kan alltså variera inom dessa gränser.
I fallande längder finns följande bredder vanligen i lager: marmor och kalksten – 100, 150, 200 och 300 mm; skiffer 150, 200, 250, 300, 350 och 400 mm. Dessutom lagerhålls jämntjocka 10 mm stora plattor av många marmor-, kalksten- och granitsorter i formatet 200×400 mm, ibland med måtten 150×300 mm.
Ett sätt att skaffa sig ett golv i natursten är att köpa äldre sten som har bevarats från en rivning. Det blir allt vanligare att man använder gammal sten. Mindre företag eller privatpersoner står ofta för denna handel.
Tabellen redovisar de vanligaste ytbehandlingarna på golvplattor av natursten och de områden där dessa behandlingar är mycket lämpliga (••) eller lämpliga (•).
| YTBEHANDLINGAR OCH DERAS ANVÄNDNING |
|||||
| Material | Bostadsentréer med mycket trafik | Bostadsentréer med lite trafik | Bostadsytrymmen med lite trafik | Utrymmen med utomhuskaraktär | |
| Marmor | Normalslipad | •• | •• | • | • |
| Finslipad | • | •• | •• | ||
| Polerad | |||||
| Kalksten | Normalslipad | •• | •• | • | |
| Finslipad | • | •• | •• | ||
| Polerad | •• | ||||
| Hyvlad | • | •• | •• | • | |
| Randsågad | • | • | • | • | |
| Skiffer | Klovyta | • | • | • | •• |
| Slät klovyta | •• | •• | •• | •• | |
| Granit | Normalslipad | •• | •• | • | •• |
| Finslipad | •• | •• | •• | • | |
| Polerad | • | • | •• | ||
| Flammad | •• | ||||
| Krysshamrad | •• | ||||
Relaterade artiklar
