Målarens språk

Professionell yrkesmålare

Med hjälp av fackuttryck kan målaren enkelt och entydigt beskriva komplicerade förlopp. Yrkesmåleriet är ovanligt rikt på termer och just inom detta fack har amatörmålaren god användning av åtskilliga ord. Förstår du de allra vanligaste har du mycket lättare att välja material och verktyg i färghandeln eller byggvaruhuset.

Om en målare talar om “missfärgning” menar han en kulörförändring av en målad yta, orsakad av till exempel ljus, rost eller värme. Talar han om en “blödning” menar han fortfarande missfärgning, men då orsakad av att ett kulört pigment eller ett lösligt färgämne från ett underliggande färgskikt har vandrat upp och missfärgat ytskiktet.

Varje yrke har sina fackuttryck. Så har det varit i alla tider och så är det även i dag. Under skråväsendets tid utvecklades till och med rena yrkesspråk. Sotarna till exempel “racklade knoparmoj – det vill säga “talade sotar språk” och gör det i viss mån än i dag. Vår tids dataterminologi är ett sentida exempel. Eftersom fackspråk alltid är besvärliga för den oinvigde uppfattas de ofta som något av hemlighetsmakeri.

Men framför allt är fackuttrycken till för att entydigt beskriva ett material, ett verktyg eller en teknik. Inom måleriet cirkulerar faktiskt omkring 2 500 yrkestermer. Sannolikt behärskar inte ens en professionell målare dem alla. Många av uttrycken används så sällan att de i realiteten saknar betydelse.

Värt att veta

Länge användes uttrycket “måla” enbart när man strök en pigmenterad produkt över en yta. Numera gäller uttrycket även när man använder opigmenterade produkter, t.ex. klarlack.

Ordlista med målarens fackspråk:

Ordlistan tar upp ett 50-tal termer som du kan ha bra nytta av om du vill tala med målare på målares språk. Urvalet i ordlistan är främst baserat på uttryck som kan missuppfattas eller som inte är så entydiga att de lätt kan förstås.

Aluminiumfärg

Färg med aluminium (brons)pulver som karakteristiskt pigment. Kallas ibland silverfärg.

Apelsinyta

Knottrighet hos ett färg eller lackskikt.

Avflagning alt. flagning

Delar av ett färgskikt lossnar från grunden eller färgen släpper mellan skikten.

Avlutning

Att ta bort färg med alkalisk vätska, t ex kaustiksoda.

Avstryka

Att avlägsna överflödig färg från en pensel eller rulle.

Beta

Att befria metallytor kemiskt eller elektrokemiskt från glödskal, rost och liknande beläggningar.

Björn

Filt – eller plyschklädd träkloss, som bl.a. används för grundning av lack.

Blåsbildning

Blåsor i färgskikt, orsakade av bl.a. vattenånga eller gaser, t ex från terpentin.

Blödning

Missfärgning av ytskikt genom pigmentvandring från underliggande färgskikt.

Bottenfärg

Bakgrundsfärg för t.ex. mönster i annan kulör.

Bredspackling

Spackling av hel yta.

Brukstid

Tid under vilken en färgblandning kan användas.

Brytningsfärg

Pigmentrik färg, som används vid nyansering av annan färg.

Båtlack

Vatten – och väderbeständig klarlack.

Dammtorr

Målad yta på vilken damm och liknande partiklar inte fastnar.

Dopplackera

Lackering genom doppning.

Dryghet

Färgens förmåga att räcka.

Efterbehandling

Komplettering i t.ex. utsmyckande syfte.

Emulsionsfärg

Färg i vilken vatten och olösligt bindemedel bildar en stabil blandning.

Fiberrensning

När fibrerna hos t.ex. en träyta lyfts upp vid målning med vattenhaltig färg.

Flerkulörsfärg

Färg med stänk eller fläckar i olika kulörer i ett och samma skikt.

Fläckbildning

Matta fläckar på blank målningsyta eller blanka fläckar på matt yta.

Fläckmåla

Bättra på en målning.

Färgtolerans

Tillåten avvikelse från en fastställd kulör.

Gardinbildning

När färgen rinner ojämnt, likt veckade gardiner.

Genomslag

När t.ex. kåda tränger igenom en målad yta.

Gravrost

Djupgående rostangrepp.

Halvolja

Blandning av t.ex. linolja och förtunningsmedel för grundning.

Hornsugga

Takfärgsborste. Rund pensel med böjt skaft.

Husbloss

Lim, framställt av simblåsan från bl a störfiskar.

Idragare

Marmoreringspensel

Imitationsmålning

Efterbildning av strukturen hos trä eller sten.

Kalka

Stryka med tunn kalkfärg.

Kolorimeter

Kulörmätare.

Krackelering

Djupgående sprickbildning i ett färgskikt.

Kraterbildning

Smågropar i ett färgskikt.

Krokodilhud

Nätliknande mönster i ett färgskikt.

Kutterskrapa

Trekantsskrapa.

Ljushärdig

Tål ljus utan nämnvärd kulörförändring. Ljusäkta är i högsta grad ljushärdig.

Luminiscerande

Färg med lyspigment.

Ockra

Jordpigment, bildat vid vittring av bl a järnhaltig fältspat.

Patronera

Att mönstermåla efter schablon.

Pärlkant

Droppliknande färgsamlingar vid flödig strykning.

Rinning

Färg som flyter/rinner nedåt.

Ryggmaterial

Bärare av slipkornen på t ex slippapper.

Skinntorkning

När “skinn” bildas på en oljemålad yta som torkat alltför snabbt.

Snörslagning

Linjering genom slag med en spänd lina som färgar av sig.

Sparning alt. sparmåla

Målning med sparpensel på mindre ytor, t.ex. lister, som fordrar en jämn kant.

Spjälkning

När delar av ett färgskikt lossnar från underliggande skikt.

Stuck (stuckatur)

Murbruksliknande blandning av kalk, gips och limvatten.

Stöpa

Att hälla färg upprepade gånger mellan två kärl för att den ska bli smidigare.

Stöppla

Behandla en nymålad yta så att den blir putsliknande. Alt. duttar med stöpplare (pensel) mot en yta.

Trikloretylen

Avfettningsmedel.

Zinkvitt

Pigment med hög halt av zinkoxid, vanligen över 99,5 %.

Relaterade artiklar

Se alla målarartiklar »

scroll to top

Om artikeln måla träfasad steg för steg

Denna artikel är utförd med noggrann research och med vår erfarenhet samt faktagranskad av en yrkesutbildad fackman (Nisse Hult på Hults Måleri verksam i Stockholm). Om du vill komma i kontakt med Nisse Hult kan du besöka www.hultsmaleri.se