Lär dig slipa med slippapper på trä

slipar-med-slippapper-pa-tra.jpg

I den här artikeln hittar du utförlig information och steg för steg instruktioner med förklarande fotografier om hur man slipar med slippapper för hand på trä.

Det finns yrkessnickare som på fullt allvar hävdar att slipning av trä är en vetenskap. De flesta uppfattar säkert ett sådant påstående som en klar överdrift och ett utslag av ohämmad yrkes stolthet. Det må vara hur som helst med den saken. Påståendet är i varje fall en fingervisning om att slipning faktiskt är avancerad yrkesteknik hur enkla uppgifterna än kan tyckas vara.

Att slipa på trä är nämligen helt grundläggande för allt målningsarbete och för praktiskt taget all tapetsering. Vid alla finare målningsarbeten är det dessutom fråga om att slipa för hand. Om du tittar noga på bilden av den vackert dekormålade kistan här intill, kan du se märken i kistlocket.

En del är slagmärken, men strimmorna i träets längdriktning vid det högra, tvärsgående, svarta beslaget är spår efter den ursprungliga ytbehandlingen. Sådana märken accepterar Vi givetvis.
De kan tom ha ett värde, eftersom de kan berätta om kistans ålder.

Troligen är dessa märken spår efter försök att på annat sätt än med sandpapper få bort skåror efter ett hyveljärn. Märkena är så grova att de knappast kan vara slipmärken efter sandpapper. Och sandpapper kom inte i allmänt bruk förrän i början av 1800 talet.

På nya träytor accepterar vi inte märken av detta slag varken på möbler, dörrposter, fönsterbågar eller liknande. Detta beror givetvis på att vi numera har teknik för att få mycket lena, jämna träytor förutsättningen för en perfekt målning.

Olika kvaliteter

Till vardags talar de flesta av oss fortfarande om sandpapper. Yrkesmålarna har däremot övergivit benämningen sedan länge. Skälet är solklart: sand används numera sällan som slipmedel, utan har ersatts av betydligt effektivare material.

Numera heter det slippapper och det arbetande materialet slipmedel. Man skiljer dessutom mellan naturslipmedel och syntetiska slipmedel. Naturslipmedel kan vara flinta, granat och glas, krossat till olika kornstorlekar och limmat på speciellt papper.

Syntetiska slipmedel framställs av bl a kiselkarbid och korund det senare ett hårt material av aluminiumoxid. Skillnaden mellan natur och syntetmedel är ganska stor. Naturliga slipkorn blir ofta snabbt slöa och skär då dåligt. De syntetiska är hårdare och behåller skärpan bättre. Slippapper med syntetisk beläggning skär alltså inte bara bättre, de håller också betydligt längre.

Olika kornsstorlekar
Det finns både svenskt och importerat slippapper. Papperen graderas efter slipkornens storlek.
I tabellen finns en europeisk och en internationell skala. Där kan du också se vilken slipkornsstorlek som passar vid olika slags arbeten. Eftersom det är ganska vanligt att man ärver eller på annat sätt övertar verktygsutrustningar händer det att man träffar på äldre numreringar. Förr skilde man mellan sandpapper, slippapper och vattenfast sandpapper. Sandpapper numrerades från 1200, som är det finaste, till 10.

Två graderingar på slippapper

Slippapper tillverkas med olika grovlek på slipkornen, vilka limmas på specialpapper. Slippapper säljs
i ark och rullar.

Europeisk

flint-skala

Internationell

FEPA-skala

Användning
P 12GROVT

– för trä, gammal färg, rost och glasfiber.

För maskinslipning med korn av aluminiumoxid.

För handslipning med korn av flinta.

P 16
2P 20
1 3/4P 40
1 1/2P 60
   1/4P 80
1P 100MELLAN

– med korn av flinta, aluminiumoxid

och silicumkarbid.

0P 120
2/0P 150
P 220FINT

– används vid finputsning och inför efterbearbetning (polering) av hårt trä,

metall och plaster. Korn av siliciumkarbid

P 240
P 320
P 400
P 600
P 800
P 1000
P 1200

Varning

Använd inte sliprondell eller oscillerande sliptillsats i kombination med en hobbymaskin på ytor som ska strykas med klarlack. Lackytan fungerar som ett ”förstoringsglas” och gör att det runda slipmönstret framträder extra tydligt.

Tips

Känns ett slippapper mycket slätt kan fabrikanten ha lagt ett tunt limlager över slipmedlet. Det slits av när du börjar slipa. Vid renovering av äldre möbler är den finaste stålullen ett mycket bra slipmedel särskilt vid slutslipning. Finmaskig stålull är också det lämpligaste slipmedlet på ytor som ska poleras.

Värt att veta om slippapper

Ett slippapper har antingen öppen eller tät kornbeläggning. Öppen beläggning passar bäst för grovslipning av porösa ytor, en tät för hårt virke. Den internationella slipkornsgraderingen hänförs till de siktmaskor per tum. som används vid siktningen av slipmedel. Med handen kan du känna hur effektivt ett slippapper är. Är papperet mycket vasst kan det bero på att det finns slipkorn ovanpå de egentliga kornen. Sådana papper kan ge repskador. Slippapper, som också kan förekomma i rullar, graderades från 500, som är det finaste, till 40. Vattenfast sandpapper, slutligen, numrerades 50 600. Det används enbart för sk våtslipning med t ex vatten eller förtunningsmedel.

Förarbetet

Hur omfattande förarbete som krävs innan du kan slipa en yta, som ska målas eller tapetseras, beror på i vilket skick ytan är. Skador, springor och andra ojämnheter måste lagas eller täckas med remsor och utjämnas med spackel. Spackla så noga att du inte får ränder och andra märken, som kan bli svåra att slipa bort.

Slipningsteknik

För att en målad, lackerad eller laserad yta ska bli perfekt måste underlaget vara jämnt och rent. Samma krav gäller vid tapetsering. Den perfekta träytan, som ska vara både vacker och ge gott fäste åt färgen, kan man inte få fram på annat sätt än genom slipning. Vid slipning av träytor gäller alltid: Slipa i träets längdriktning, alltså med ådringen!

Grövre ojämnheter, efter t ex spackling, kan du få bort med en färgskrapa. Skrapor av härdat och slipat stål och med konvex egg ger obetydliga spår. Slippapper och slipdukar finns i många typer med olika effekter. Att ange en bestämd kornstorlek för ett bestämt arbete är nästan omöjligt. Du får, som yrkesmålarna, pröva dig fram.

slippapper
Slippapper med olika kornstorlekar.

Några tumregler finns för slippapper:

• Mjukt trä, tex furu, bör inte slipas med finare papper än P 120.

• Hårdare trä, tex mahogny, bör inte slipas med finare än P 150.

• Vid våtslipning används så fint papper som P 220 400. Våtslipning görs endast på redan lackerade eller målade ytor. Vätskan kan tex vara vatten eller lacknafta.

Stålull eller nylonduk är andra slipmedel, men se upp med rengöringskuddar, som normalt används i hushållet. De river väl hårt. Även stålull har olika storlekar. De finaste används för slutslipning. Vid handslipning behöver du en kloss, runt vilken slippapperet eller duken läggs. Träklossar är för hårda för att ge jämn slipyta. Välj därför klossar av kork eller filt.

Det här behöver du när du ska slipa med slippapper på trä:

Verktyg: Färgskrapa (1) Slipkloss (2) Målarborste (3)

Material: Lacknafta eller vatten (vid våtslipning) Slippapper eller duk

Relaterade artiklar

Se alla byggartiklar »

Top