Lägga takpapp – Tips när du ska lägga takpapp

lagger-takpapp-pa-tak1.jpg

Som småhusägare strävar man självfallet alltid efter en god boendeekonomi. En av de viktigaste förutsättningarna för en sådan är ett väl fungerande tak. Står takbeläggningen emot väder och vind mår också huset bra och därmed sjunker underhållskostnaderna. Liksom i de flesta andra sammanhang är husets välbefinnande beroende av ett fullgott underarbete, vilket ifråga om tak är detsamma som underlagspapp, även kallat underlagstäckning, det vill säga den takpapp som läggs under takpannorna, plåten, shingel eller ytpappen.

Med normalt underhåll kan ett väl lagt tak av beständigt material stå emot klimat och väderpåfrestningar under stora delar av husets livstid. Ändå händer det då och då att man av någon anledning måste utföra en takrenovering och byta takpapp. När man tvingas göra det beror det nästan alltid på att takpappen tjänat ut eller skadats till så väsentliga delar att den inte längre fungerar. Viljan att byta takpapp och beläggning bottnar nästan alltid i en önskan om ett mera lättskött eller vackrare tak.

Takrenovering

Många takrenoveringar görs i samband med fasadrenovering, helt enkelt av den anledningen att det gamla taket ofta ser lite sjabbigt eller förlegat ut i jämförelse med den i övrigt mer tidsanpassade huskroppen och fasaden. Taket är ju trots allt en mycket dominerande yta, som med viss rätt ofta kallas husets femte fasad. Äldre takpannor eller dålig takpapp som skiftar i kulör eller är lappat rimmar dåligt med huset och i övrigt kan störa helhetsintrycket.

Vid en takrenovering lönar det sig nästan alltid att också lägga ny underlagspapp. Det enda egentliga undantaget är om du kan lägga till exempel plåt eller takpannor ovanpå en oskadad yttakpapp eller om du kan reparera takpappen så att den fungerar som oklanderligt underlag. Men detta förutsätter givetvis också att takkonstruktionen har sådan bärkraft att den utan förstärkningar kan klara den nya och hårdare belastningen. Men en takrenovering och ny underlagspapp är oftast det mest kostnadseffektiva i längden.

Ett ytterligare undantag är om du avser att lägga ytpapp eller shingel på ett brädat tak med en lutning som överstiger 18ø. Då krävs underlagspapp endast på vissa särskilt utsatta ytor. Principen gäller givetvis också vid läggning av helt nya tak. Detta betyder alltså att underlagspapp måste läggas på alla brädade tak oavsett taklutning – som ska förses med takpannor eller takplåt.

Ett tips är att alltid rulla ut pappen i dess egen bana. Tvinga aldrig rullen åt något håll, eftersom du då får veckbildningar.

Arbetssäkerhet

Det här behöver du när du ska lägga takpapp:

Verktyg:
Hammare (1) Pappkniv (2) Hovtång (3) Kapsåg (4) Spackelspade (5) Piassavakvast (6) Livlina (7) Häftpistol (8)

Material:
Takpapp, Virke till gavellister, Fotplåt, ev. Asfalt eller specialklister, Varmförzinkad pappspik 20×28 Intäckningshörn i gummi.

En teckning som visar hur du mäter takets lutningInte bara takbeläggningen, utan även takets lutning är avgörande för om du måste underlagstäcka eller ej. Teckningen nedan visar hur du mäter taklutningen. Mät upp exakt 1 m längd på husgavelns ena sida. Mät därefter det lodräta avståndet från den uppmätta meterns ändpunkter upp till taket. Dra det mindre måttet
(a) från, det större (b) och du får fram takets stigning på 1 m. Diagrammet visar lutningsvinkeln. Skillnaden t ex 0,25 m är lutningen 14ø.

Tips!

Underlagspapp används som underlagstäckning för vattentäta ytskikt av bitumenbaserade material, men också under t ex takpannor, profilerad plåt, planplåt och takshingel.

Takpappens uppbyggnad

Underlagspapp har stomme av mineralfiberfilt (ex YAM 2000) eller polyesterfilt (ex YAP 2200). Den senare har betydligt högre brottöjning och större draghållfasthet och rekommenderas i HusAMA 98. Stommen är impregnerad och belagd med bitumen, antingen oxiderad och med beteckningen YAP, eller SBS-modifierad och betecknad YEP.

Skillnaden ligger framför allt i köldegenskaperna. SBS-modifierad bitumen behåller sin smidighet vid lägre temperatur och är därför lämplig vid vinterarbete.

I samband med underlagstäckning använder byggmarknaden en del förkortningar som du kan behöva identifiera. Exempel på sådana är:

U = undertak,
UT = vattenavledande underlagstak
UV = underlagstak direkt på takstolar.

I huvudsak används tre papperssorter vid underlagstäckning. Beteckningarna på dessa är YAM 2000, YAP 2200 och YEP 2500. Siffrorna anger pappens ytvikt per mý och bokstäverna är beteckningar för råvaror:

Y = asfalt för ytbeläggning,
A = asfalt för impregnering,
M = mineralfiberfilt,
P = Polyester

Läggning av underlagspapp

Ta bort alla spikar och sopa undertaket rent från nedfallna kvistar som annars kan skada takpappen
1.Ta bort alla spikar och sopa undertaket rent från t ex nedfallna kvistar som annars kan skada takpappen.

Har ditt tak en vinkelränna ska du börja med att täcka in denna med en sammanhängande våd från takfot till nock
2.Har ditt tak en vinkelränna ska du börja med att täcka in denna med en sammanhängande våd från takfot till nock.

Spika våden vid nocken och sedan längs båda vådkanterna
3.Spika våden vid nocken och sedan längs båda vådkanterna. Lämpligt spikavstånd är ca 6 cm.

Såväl vid nocken som vid takfoten ska du skära ren pappen så att du slipper överhäng
4.Såväl vid nocken som vid takfoten ska du skära ren pappen så att du slipper överhäng.

Anslutningen till gavlarna kan göras på flera sätt
5.Anslutningen till gavlarna kan göras på flera sätt – en lämplig teknik är att spika trekantsstav.

Rulla ut den första pappvåden från en av gavlarna
6.Rulla ut den första takpappsvåden från en av gavlarna. Rulla endast ut ca 1 m papplängd i taget.

Fortsätt läggningen med en våd på varje sida av fönstret
7.Fortsätt läggningen med en våd på varje sida av fönstret. Låt pappen gå upp mot fönstersargen.

Sick-sack-spika längs och på fönstersargen
8.Sick-sack-spika längs och på fönstersargen. Skär bort överflödig papp vid fönstrets nedre hörn.

Lägg en pappvåd vid fönstrets ovankant
9.Lägg en pappvåd vid fönstrets ovankant. Skär till och vik ned takpappen vid hörnen.

Limma ev. pappen i hörnen med asfaltklister för att vara säker på att det håller tätt
10.Limma ev. takpappen i hörnen med asfaltklister för att vara säker på att det håller tätt.

Du kan också använda intäckningshörn i gummi
11.Du kan också använda intäckningshörn i gummi. Dessa asfaltklistras och spikas fast.

Takpappen kring skorstenen skärs till
12.Takpappen kring skorstenen skärs till enligt samma princip som kring fönstren och asfaltklistras därefter.

Ett bra spikavstånd är 12 cm
13.Ett bra spikavstånd är 12 cm. Sätt spiken i sick-sack och en bit in på överlappet. Spill inte spik!

Vik en pappvåd över nocken
14.Vik en pappvåd över nocken, så att denna väl överlappar översta takvåden, och spika fast den i kanterna.

Fotplåt ska alltid användas
15.Fotplåt ska alltid användas. Sick-sack spika denna med ca 15 cm spikavstånd.

Slutligen skär du till en remsa underlagspapp och klistrar denna över plåtkanten och upp över första takvåden
16.Slutligen skär du till en remsa underlagspapp och klistrar denna över plåtkanten och upp över första takvåden.

Lägga takpapp kring fönster och skorstenar

Skär till en bit papp för fönstrets nederkant
1.Skär till en bit takpapp för fönstrets nederkant. Skär en skåra längs fönstersidan, vik upp pappen och spika fast den.

Skär därefter försiktigt bort all överflödig papp längs med fönstersargens överkant
2.Skär därefter försiktigt bort all överflödig papp längs med fönstersargens överkant.

Pappens ovankant fäster du våden provisoriskt med pappspik
3.Med ca 50 cm spikavstånd och 2-3 cm från pappens ovankant fäster du våden provisoriskt med pappspik.

Har du ett panelat tak ska du alltid lägga underlagspappen längs med takbrädorna
4.Har du ett panelat tak ska du alltid lägga takpappen längs med takbrädorna.

spika takpappen mot och i nivå med undertakets kant
5.Har du för avsikt att använda fotplåt kan du spika takpappen mot och i nivå med undertakets kant.

Klistra plåtkanten och upp över våden
6.Klistra plåtkanten och upp över våden.

När takfotsvåden är helt slät fäster du de provisoriska spikarna
7.När takfotsvåden är helt slät fäster du de provisoriska spikarna. Om våden bubblar är en kant krokig.

Följande våder upp mot nocken läggs med ca 8 cm överlapp
8.Följande våder upp mot nocken läggs med ca 8 cm överlapp. Använd galvaniserad spik och håll 6 cm c-avstånd.


Viktigt!

 
Nya materialbestämmelser, regler, rekommendationer och arbetsmetoder kommer ständigt. Kontrollera därför alltid aktuella regler med gällande branschorganisation / fackman innan du startar.
 
Om du byter till en annan typ av takbeläggning måste du kontakta stadsbyggnadskontoret i din kommun eftersom en förändring av husets utseende kan kräva bygglov.

Andra har också läst

Se alla takartiklar »

 

Top