You dont have javascript enabled! Please enable it! Innerdörrar - Bra tips när du ska byta innerdörr | dinbyggare.se

Innerdörrar – bra att veta när du ska byta innerdörr

Byta innerdörrar

Dags att byta innerdörrar? I den här artikeln får du utförlig information om innerdörrar med värdefulla och bra tips om vad du ska tänka på när du ska byta innerdörr.

Innerdörrar mellan olika rum är så självklara att vi sällan tänker på dem eller vet hur många vi har i vår bostad. Egentligen observerar vi dem bara när de av någon anledning är till besvär. En innerdörr kännetecknas alltså ofta av att “finnas men inte synas”.

Detta kan innebära att gamla, slitna innerdörrar bidrar till en allmän otrivsel, som kan vara svår att identifiera, men som ändå är lätt att avhjälpa. Man byter helt enkelt ut de gamla dörrarna mot nya, mera funktionella, moderna och stilenliga dörrar.

Fram till slutet av 1920-talet var snickerifabrikerna tämligen primitiva. De maskiner man hade drevs med remmar, vilka bl a orsakade ideliga driftsavbrott. Dessa, liksom följden av att en rem slirade, visade sig i kvalitetsförsämringar hos den detalj som tillverkades.

Brister i bl a måttexakthet gjorde att även fabriks-tillverkade innerdörrar var individuellt kopplade till bestämda karmar, vilket inte bara var opraktiskt utan också fördyrade tillverkningen.

Rykten från USA berättade emellertid om nya maskiner, som tack vare att verktygen var monterade direkt på motoraxeln, arbetade med dittills ofattbar precision. År 1927 togs en sådan maskin i bruk vid Sveriges första egentliga dörrfabrik i skånska Åstorp. Redan året därpå presenterade företaget de första standarddörrarna.

Ytterligare två år senare -till den stora funkisutställningen i Stockholm visades de första s k släta innerdörrarna upp. Därmed var det också slut på den mer hantverksmässiga tillverkningen av innerdörrar. Den övergick till något som mer liknade “löpande band”.

De första “släta” innerdörrarna var egentligen inte något annat än ett ramverk, på vilket man spikade en träfiberplatta eller plywoodskiva. Bortsett från det påvra utseendet orsakade de stora bekymmer genom att bl.a. bli skeva.

Under och efter andra världskriget drev emellertid dörrfabriken i Åstorp en avancerad forskning. Denna ledde bl a fram till en lamelldörr, i vilken höger och vänstervridande virke kompenserade vridningskrafterna, till ett världspatent på spånplatta och till en revolutionerande symmetrisk innerdörr, som gjorde att man inte längre behövde tänka på om den skulle vänster eller högerhängas.

Dessa och andra forskningsresultat gjorde att svenska standarddörrar fick världsrykte och en marknad över praktiskt taget hela den civiliserade världen. Engelsmännen t ex importerade under en lång period inga andra innerdörrar än sådana som var märkta med en svensk krona.

En av de stora milstolparna under denna utvecklingsperiod var när man i Åstorp kom underfund med att man kunde använda en s.k. spin-off-produkt från andra världskrigets flygindustri som lättviktigt stommaterial i innerdörrarna.

Produkten kallas honeycomb, d v s bikaka, och är med sina hexagoner också en exakt pappers- eller pappkopia av en bikaka. Den kan bära sin vikt hela 40 000 gånger och användes under kriget som en slags studsmatta vid fallskärmslandsättning av tungt krigsmaterial.

Bikakan används än i dag – inte bara som fyllnadsmaterial i innerdörrar utan numera också i de flesta inredningar och möbler. Det är bl a tack vare detta material som du utan större ansträngning själv kan lyfta en äldre standarddörr från gångjärnen – om du t ex vill byta ut den mot en mera tidsenlig.

Även en innerdörr åldras

Bortsett från att skaffa nya möbler, gardiner och andra textilier finns det många sätt att förnya sitt hem. Fyra av de vanligaste är att tapetsera om, måla taket, lägga in ett nytt golv och snygga till fönster-snickerierna.

En annan möjlighet, som man alltför sällan använder sig av, är att fräscha upp innerdörrarna med ny färg och ge tråkiga, släta fanerytor ny karaktär med hjälp av spegel lister. Kanske kan man rentav byta ut de gamla innerdörrarna mot helt nya!

Förklaringen till att man sällan gör slag i saken är sannolikt ganska enkel. Man ser inte att innerdörrarna har åldrats och fått brister förrän de nya tapeterna hänger där de ska och det nya golvet är lagt. Och då vill man inte ge sig på jobbet att flytta eller ev byta ut karmar och foder.

Men så stora ingrepp behöver ett dörrbyte sällan föra med sig. Är t ex ditt hus byggt eller renoverat efter 1972 har innerdörrarna för det mesta s.k. snap-in-gångjärn. Då behöver du egentligen bara lyfta av det gamla dörrbladet, lyfta på det nya och snäppa fast det.

Inte ens i äldre hus behöver du alltid byta ut den gamla karmen. Passar standarddörrarnas mått räcker det med att du sätter ett s k mellangångjärn på tappen till det gamla gångjärnet och sedan snäpper fast den nya innerdörren.

Man kan tycka att innerdörrarna ska hålla under husets livstid. Det gör de i regel också – i all synnerhet om de underhålls. Men behöver man bara byta dörrblad kan detta ha stor betydelse för trivseln – utan att det behöver kosta en förmögenhet. Då och då erbjuds nämligen innerdörrar i “paket” till överkomligt pris.

Under standarddörrens tidiga skede växte dörrsortimentet till näst intill ohanterliga proportioner, vilket bl a på grund av lagerkostnader pressade upp priserna. Numera är ett standardsortiment mera begränsat.

Ändå är valmöjligheterna mycket stora, eftersom varje typ ofta förekommer både som enkeldörrar och pardörrar, med eller utan glaskassetter etc. Det är också en större omsättning i sortimenten.

Innerdörrens olika detaljer:

Innerdörrens olika detaljerNär du t ex pratar innerdörr med byggvarumarknaden kan du, för
att kunna ge och ta emot exakta besked, ha nytta av att veta
vad de olika delarna i en dörrkonstruktion heter:

Karmsidostycke (1) karmöverstycke (2) tröskel (3) blindbottenstycke (4) karmfalssida (5) och dörrblad (6)

 

 

 

 

 

Det blir allt vanligare att formgivare till innerdörrar bestämmer sig för ett tema och sedan komponerar ett antal variationer till detta. De elva innerdörrarna på bilderna här under är exempel på just den metoden. Det är alltså de tre innerdörrarna utan glas som är teman, eller grundmodeller, om man så vill.

Dessa kompletteras sedan med glasdörrar, som gör att man kan få in mer dagsljus eller insyn från rum till rum. Innerdörrarna levereras i regel utan glas, men med uppgifter om exakta glasmått.

Glasen beställs alltså separat och monteras först när innerdörren hänger på sina gångjärn, vilket bl a ger helt fria möjligheter att välja mellan helt klara, färgade eller mönstrade glas.

Innerdörrarnas formgivning varierar från tid till annan, men efter en lång period med släta och oftast fanérklädda dörrblad, dominerar numera de klassiska, mera tidlösa typerna, ofta lackerade i ljusa, milda pastellkulörer.

Innerdörr

Innerdörr med dörrspeglar

Lackerad innerdörr

Innerdörr med glas och dörrspegel

Innerdörr med glasruta

Innerdörr med glasdetaljer

Innerdörr med spröjs

Innerdörr med spröjs och dörrspegel

Dubbel innerdörr

Dubbel innerdörr med spröjs

Dubbel innerdörr med glasparti

Miljövänligare innerdörrar

De första, mest populära, standarddörrarna fanerades med s k gabonmahogny, gjord av virke från en mahognyart som växer vilt i Afrika. Numera är så kallade trävita innerdörrar för det mesta ytbeklädda med inhemskt faner, vilket inte bara är en modenyck utan även en fas i skyddet mot skövlingen av regnskogarna omkring ekvatorn.

Vid sidan av de mer utpräglade stildörrarna finns ett mycket stort intresse för dessa innerdörrar av allmogetyp. Från att tidigare mest varit mer eller mindre rustika inslag i fritidshus, har de blivit allt vanligare även i året-runt-bostäder.

Här under kan du se fyra exempel på s k fyllningsdörrar av det slaget. Stor vikt har lagts vid fanerets naturliga mönster. Samtliga innerdörrar kan också glasas och förses med karmsidoljus. De finns också i pardörrsversion. (bild.1) kvistig fur (bild.2) kvistren fur (bild.3) svagt ådrad bok och (bild.4) mera markerat ådrad ek.

En god regel vid val av innerdörrar är att avstå från alltför extrema mönster, som dels åldras snabbt, dels är svåra att kombinera med tapeter och annan väggbeklädnad.

Innerdörr av furu
1

Innerdörr av furu med dörrspeglar
2

Innerdörr av bok
3

Innerdörr av ek
4

Snap-in gångjärnDe flesta hus som är byggda eller renoverade efter 1972 har innerdörrar med snap-in-gångjärn. Med sådana kan du byta dörrblad utan att byta ut den gamla karmen (1). Allt du behöver göra är att med en skruvmejsel lätta på innerdörrens låstunga, lyfta av den gamla dörren, häkta på den nya och snäppa fast den (2).

Även i hus som byggts före 1972 kan du i regel byta till ny innerdörr i gammal karm genom att sätta ett s k mellangångjärn på tappen till det gamla gångjärnet. Sedan har du bara att snäppa fast den nya innerdörren. Innan du skaffar en ny innerdörr måste du också kontrollera den gamla innerdörrens hängning och mått (3).

Se alltså efter om innerdörren är vänster eller högerhängd. Mät dörrbladets bredd, som ska vara 626, 726, 826 eller 926 mm. Mät också dörrbladets höjd. Är huset byggt efter 1972 bör denna vara 2040 mm – och 2015 mm om det är byggt före 1972. Observera att andra höjder kan förekomma.

Relaterade artiklar

Se alla dörr & portartiklar »

scroll to top

Om artikeln måla träfasad steg för steg

Denna artikel är utförd med noggrann research och med vår erfarenhet samt faktagranskad av en yrkesutbildad fackman (Nisse Hult på Hults Måleri verksam i Stockholm). Om du vill komma i kontakt med Nisse Hult kan du besöka www.hultsmaleri.se