Handfilar för metall och olika metallarbeten|dinbyggare.se

Normalt har hemmasnickaren mest användning för filar avsedda för träbearbetning. Detta är givetvis logiskt eftersom de flesta underhålls och förbättringsarbeten man gör på sitt hus mer eller mindre har med snickeri att göra. Men med filar avsedda för bearbetning av metall kan man göra så mycket mer.

Man slipper till exempel stå handfallen inför vassa metallkanter och rörändsgrader som man lätt skär sig på. Omvänt kan man med rätt fil enkelt skärpa eggverktyg och göra de dubbelt effektiva dessutom till ett överkomligt pris. Filar är billiga verktyg.

Handfilar för metall delas vanligen in i fyra grupper: en eller enkelgradiga, dubbelgradiga, karosserigradiga och raspgradiga. Enkelgradiga filar används till stål och andra metaller med normalt arbetstryck. De dubbelgradiga har två diagonala huggningar.

För att de ska vara effektiva fordras ett högre arbetstryck än för enkelgradiga. Dessa filar används ofta för plast och trä, men är också avsedda för bearbetning av järn, stål och andra metaller.

Beteckningen karosserigrad antyder att filar i denna grupp är avsedda för just metall. De är försedda med tänder som har kurvor över filens yta, vilket gör dem särskilt användbara för utjämning vid till exempel reparationer.

Raspar kan man i detta sammanhang nästan bortse från. Dessa filar, med individuella tänder, är nästan alla avsedda för grov bearbetning av mjuka material som trä, plast och läder. Men ibland kan en rasp också användas för bearbetning av aluminium.

Filar delas också in i olika grovlekar, nämligen grova, medelgrova, medelfina och fina. Tändernas grovlek följer också filens längd. En medelgrov fil på 100 mm har alltså finare tänder än en medelgrov fil som är dubbelt så lång.

Detta förhållande kan ibland göra det lite besvärligt att välja rätt fil. Ju längre material som ska bearbetas, desto längre bör nämligen också filen vara, inte minst därför att långa filar ger bättre stabilitet. Längden hos en fil anges alltid utan tånge det piklika fästet för handtaget eller handtag, om det är fast.

Det är ingen konst att förköpa sig på filar. Det finns tillräckligt många olika varianter för att man ska kunna göra det. Därför gör man klokt i, särskilt när det gäller specialfilar, att skaffa verktygen allt eftersom man behöver dem.

3 filar hemmasnickaren klarar sig långt med

Numera är det nämligen så att den hemmasnickare som bara behöver använda fil någon gång ibland, klarar sig långt med tre stycken filar:

1) en slöjdfil, som kan användas för både trä och metall.

2) en rundfil, som behövs för hål och svängda ytor och som också kan användas för både trä och metall.

3) en skärpfil för skärpning av spadar, hackor, yxor etc. Den bör ha dubbelgrad på ena sidan för grovskärpning och enkelgrad på den andra, för finskärpning.

Tips!

Livslängden hos en fil beror på hur den förvaras. Låt aldrig fileggen ligga mot andra metallytor. Många filar säljs i sorterade satser i skyddande plastfickor, vilket kan vara ekonomiskt fördelaktigt och praktiskt.

För filning av lås, nycklar, spår och andra liknande finarbeten kan du med fördel använda den tunna, spetsiga så kallade rymfilen.

Finare metallarbeten kan kräva dubbelgradiga så kallade nålfilar. Dessa filar har runda skaft, är i regel 160 mm långa och säljs ofta i satser. Exempel på dessa filar är: ansats (1), flat (2), trekant (3), fyrkant (4), halvrund (5), fågeltunga (6), rund (7) och kniv (8).

Exempel på sågfilar: flat (1) som är tunn och fint engradig, avsedd för bland annat cirkel och bandsågblad, engradiga, trekantade (2) för fina sågtänder, engradiga, dubbla (3) för fogsvansar och vedsågar, knivmodell (4) för grövre sågar.

Olika filar