Fuktskador utifrån

Fuktskada utifrån på putsad fasad

Fuktskador i nybyggda hus bottnar i vissa fall i rent byggfusk, resulterar bl.a. i det vi kallar mögelhus och är ett kapitel för sig. Men även äldre och välbyggda hus kan drabbas av fukt utifrån, men då beror dessa i regel på brister i underhållet.

Många av de mycket besvärliga fuktskador som uppträder i småhus har sitt ursprung i husets konstruktion, i kvaliteten på arbete och material vid husfabriken och i förhållandena på byggplatsen. Inte sällan kan skadorna direkt härledas till rent byggfusk.

Det händer, att fuktskadorna är så omfattande att det är mindre kostsamt att riva huset och uppföra ett nytt än att försöka komma tillrätta med de skador som redan uppstått. Underhållskostnaderna kan alltså bli större än priset för ett nybygge.

Fuktskador av den omfattningen är sällan något gör-det-själv arbete – inte minst därför att försäkringsbolagen fordrar en yrkesmässig hantering.

Dränering som leder bort fukt

Kring i varje fall yngre byggnader har man oftast gjort en dränering och grävt ner dräneringssystem för att leda bort vatten från huset. Eftersom systemet ska fungera under byggnadens hela livslängd får ledningarna inte slamma igen.

En gång om året bör du kontrollera dem och om det behövs spola ren ledningarna med ett spolaggregat. Skulle ledningarna vara igenslammade måste du gräva upp dem, rensa och lägga tillbaka dem.

Tips!

Innan du gräver upp ett igenslammat dräneringssystem för att rensa det kan du försöka avhjälpa felet genom att gräva vid högsta och lägsta punkterna på ledningen. Lägsta punkten brukar vara markerad med en inspektionsbrunn.

Om du sedan spolar vatten i systemet kan felet lokaliseras till ena halvan av ledningen. Då behöver du bara gräva nya gropar längs den halvan för att finna stoppet. Har det inte gjorts någon dränering av husgrunden på din fastighet kan det vara dags att se över det om du har problem med fukt i källare eller krypgrund.

Marken runt huset

Alla hus borde vara placerade på en kulle. Då skulle allt ytvatten rinna bort utan speciella anordningar och många fuktskador elimineras. Dessvärre ligger inte husen alltid så idealiskt, varför man kan få besvär med stående fukt eller med regn och smältvatten, som tar fel väg och rinner in mot huset.

Problemet kan vara särskilt svårbemästrat kring hus som ligger i en sluttning. För att inte fukt ska samlas vid ett sådant hus måste även den mark som naturligt sluttar mot byggnaden, planeras så att ytvattnet rinner “uppåt” och kanske förs vidare i ett avskärande dike.

Det är ofta svårt, för att inte säga omöjligt, att ändra marknivån i efterhand. I regel återstår då inget annat än att leda bort vattnet i särskilda ledningar och diken. Har du stuprör som släpper ut vatten direkt på marken bör du ändra på det ta, så att regnvattnet leds från huset och inte rinner in under det.

Är du i den lyckliga situationen att du förbereder ett bygge bör du vara mycket observant på att ytvattnet leds bort från huset och att grundvattennivån inte är så hög att ytvattnet kan nå ner till denna. Tänk på att grundvattennivån kan variera mycket mellan nederbördsrika och nederbördsfattiga år.

Det är viktigt att du har god marginal ner till den högsta nivån. Normalt är grundvattennivån högst efter snösmältningen, utom i sydligaste delarna av landet, där den är högst under vinterhalvåret.

Tänk också på att olika fyllnadsmaterial har högre, respektive lägre genomsläpplighet. En alltför genomsläpplig återfyllningsmassa kan göra att ytvatten tar sig in från det naturliga marklagret
och orsakar fuktproblem.

Varning!

Fuktskador är komplexa och svåra att härleda och kräver specialistkompetens. Kontakta därför alltid en besiktningsman för fuktskadeutredning när du misstänker fuktskador.

Fuktskador vid tillbyggnad och ombyggnad

Någonting som det slarvas mycket med vid såväl ny, som till och ombyggnader är lagringen av byggnadsmaterial på tomten. Att dra en presenning över t.ex. trävirke tänker nog de flesta på, men att underifrån skydda materialet mot markfukt med t.ex. plast är det sämre beställt med.

Slarv av detta slag kan öka byggfukten väsentligt, vilket på sikt kan orsaka svåra skador. Det förstår man klart av det faktum, att ytveden i färskt trävirke normalt har en fuktkvot på minst 60% och att snickeritorrt virke inte får ha högre fuktkvot än 12%.

Relaterade artiklar

Se alla skydd & säkerhetsartiklar »

scroll to top

Om artikeln måla träfasad steg för steg

Denna artikel är utförd med noggrann research och med vår erfarenhet samt faktagranskad av en yrkesutbildad fackman (Nisse Hult på Hults Måleri verksam i Stockholm). Om du vill komma i kontakt med Nisse Hult kan du besöka www.hultsmaleri.se