You dont have javascript enabled! Please enable it! Europeiska virkeskvaliteter och träslag | dinbyggare.se

Europeiska virkeskvaliteter

Virke på rullband

Numera har vi tillgång till en mängd träprodukter och dessutom till syntetiska byggmaterial av varierande slag. Alla sådana material må vara lätthanterliga och prisanpassade, men i vissa sammanhang kan de aldrig slå ut det äkta trävirket, det råmaterial som byggs upp i det levande, växande trädet. Ingen syntetisk väggbeklädnad i världen kan konkurrera med till exempel äkta träpanel. En sådan har inte bara sitt karaktäristiska utseende, utan åldras också naturligt och kan till och med sprida en härlig, frisk och naturlig doft. Denna lovsång innebär inte att trä som virke alltid är rakt igenom förträffligt. Kvalitetsskillnaderna mellan till exempel kärnved och ytved är stora, det är inte problemfritt att bearbeta trä och priset är högt.

Den senare egenskapen hänger mest ihop med den långa “produktionstiden” och den krävande lagringen. Tallen får till exempel inte sin ljusbruna kärnved förrän efter cirka 40 år och torkningsproceduren – som är både omständlig och utrymmeskrävande – tar ungefär ett halvt år. Trä består mest av kol, väte, syre och kväve. Du kan se hur ett träd byggs upp och hur växtämnet förvandlas till träceller som i sin tur ger oss det virket.

De fina så kallade hårrötterna tar upp vatten som av kapillärkraften och genom kanaler i ytveden transporteras upp i trädkronan. Vattnet innehåller en rad näringsämnen, bland annat kalk, kalium och fosfor. I lövverket eller i barren omvandlas dessa ämnen med hjälp av solljuset den så kallade fotosyntesen – till ett tillväxtämne som i huvudsak består av kolhydrater, socker och stärkelse.

Tillväxtämnet leds sedan nedför stammen – i den inre barken – och in till tillväxtzonen, som är skiktet omedelbart utanför ytveden. I tillväxtzonen blir tillväxtämnet nya träceller. De flesta bildas under våren och resulterar i den ljusare delen av årsringen. Under hösten, när tillväxten är långsam, bildas den mörkare delen av årsringen. Från ytveden går märgstrålar in mot trädstammens centrum till kärnveden som ger det hårda och värdefullaste virket.

Om krympning kvistar och sprickor

Många faktorer påverkar virkeskvaliteten, bland annat trädets ålder. Äldre träd får en mindre och tätare årsringsbredd. Virket innehåller inte heller lika mycket kvistar utan får en större kärna av döda celler. Båda faktorerna minskar risken för angrepp av röta.

Smaken är visserligen olika, men de flesta menar att virke som sågats så att årsringarna blir stående ger vackrast teckning. Odiskutabelt är dock att stående årsringar är slitstarkare än liggande. När virke torkar krymper det alltid. Den största krympningen sker i årsringarnas längdriktning vilket medför att det har stor betydelse var i stocken virket tas ut.

Inget naturmaterial är fritt från fel och de flesta växtfel minskar hållbarheten. Stora och många kvistar är klara svagheter. Å andra sidan är det inte alltid virkets styrka som är avgörande. Kvistar i till exempel en panel kan vara mycket dekorativa. Virkessprickor bör man se upp med eftersom de alltid innebär nackdelar. Frostsprickor, som ofta är stora och missfärgade, är lätta att upptäcka. Däremot är så kallade kådlåpor sprickor fyllda med kåda – näst intill omöjliga att se i obearbetat virke.

Lagringen en kvalitetsfråga

Förvaringen av virket – såväl i sågverket som i brädgården, på byggmarknaden och hemma hos dig själv – har stor inverkan på kvaliteten. I sågverkens så kallade vandringstorkar torkas virket ner till ca 15 i fuktkvot. Men det räcker inte för virke till exempelvis inredningar. Det tar minst 3-4 månader att i ett väl ventilerat inomhusutrymme komma ner till lämplig fuktkvot. Virke som inte ska användas omedelbart måste staplas på en plan bädd med god luftcirkulation.

Lagrar du virket utomhus måste bädden ligga en bit upp från marken så att ingen fuktvandring kan ske och så att inte gräs och andra växter kan ta sig upp i stapeln. Virket bör placeras med minst 3 centimeter luftrum mellan varje bräda eller planka. Det är lämpligt att lägga cirka 3 centimeter ribbor, så kallad strö, mellan varje varv.

Vid täckningen är det viktigt att inte hindra luftväxlingen. En heltäckande presenning är inte lämplig. Däremot är till exempel en öppen carport utmärkt. Virke som inte luftas kan slå sig och även utsättas för svampangrepp vilket resulterar i till exempel blåträ som enbart tolereras vid viss möbeltillverkning.Vid stapling inomhus bör ingen övertäckning göras. Det är i grönmossan, i trädets löv eller barr, som det organiska material vi kallar ved produceras.

Fotosyntes

Det är i grönmossan, i trädets löv eller barr, som det organiska material vi kallar ved produceras. Med hjälp av solenergi och syre omvandlas olika uppbyggnadsämnen till växtämnen – den unika process som går under beteckningen fotosyntes.

För att fotosyntesen ska äga rum krävs : solljus, koldioxid och vatten. Från rötterna går strömmen av vatten och näringsämnen på väg till “fabriken”, dvs till löven eller barren. Strax innanför den inre delen av barken går strömmen av tillväxtämnen som leds till tillväxtzonen, strax utanför ytveden.

Tips

Barrträd som växer långsamt utvecklar mer höstved och därmed en större mängd bärande celler. Årsringarnas tjocklek hos svensk furu och gran bör inte understiga 0,5 mm. Lövträd som växer snabbt ger fler bärande celler och därmed högre virkeskvalitet. En årsringsbredd hos lövträd på ca 6 mm anses ge det bästa virket.


Furu är vårat vanligaste virkeFuru
är vårat vanligaste virke. Det är lätt och mjukt med god hållbarhet och lämpligt bland annat som stommaterial och ytbeklädnad till inredningssnickerier och faner. Särskilt hållbar är Norrlandsfuran tack vare sin stora mängd kåda. Kärnan är gulröd till brun, ytveden mera gulvit.

Färgerna mörknar kraftigt i ljus och årsringarna är starkt markerade. Märgstrålarna syns inte. Uran är ett mjukt, lätt och ganska segt virke som påminner om furu. Veden är relativt lätt att bearbeta trots att de små, mörka kvistarna ofta är mycket hårda.

Gran används som golvbrädor men också som konstruktionsvirke och får ibland ersätta furu eftersom det lättare ger kvistrent material. Färgen är egentligen ljusgul men kan vara rödtonad. Doften är sötaktig och årsringarna markerade.


Ek är ett tungt och hårt träslag med mycket god hållfasthetEk
är ett tungt och hårt träslag med mycket god hållfasthet. Träslaget används i huvudsak som golvmaterial till trösklar och socklar, men också som faner. Kärnvirket är mycket beständigt mot röta och passar utmärkt i fasta trädgårdsinredningar. Ytveden är gulaktig, kärnan gulgrön eller brun som med tiden blir mörkare. Årsringarna är markerade och ofta vågiga och märgstrålarna är ljusa.


Rödbok är ett tungt och mycket hårt träslagRödbok
är ett tungt och mycket hårt träslag med stor hållfasthet som tål hård nötning. Däremot krymper rödboksvirke kraftigt och angrips lätt av röta och insekter. Träslaget är dock lätt att impregnera och passar utmärkt till bland annat golv, ledstänger och inredningar. Färgen är gulaktig och saknar i regel kärna. Årsringarna är svaga, men märgstrålarna markerade. Veden är doftlös.

 


Björk är ett tungt, hårt, segt och hållfast virkeBjörk
är ett tungt, hårt, segt och hållfast virke. Förutom till möbler används det mest till inredningar och faner. Det krymper relativt mycket och angrips lätt av röta, skadeinsekter och deras larver. Veden är kärnlös och gulvit, ibland med en dragning åt rött. Årsringarna är svagt markerade. Så kallad masurbjörk har en mörkbrun streck- och punktartad teckning som ger ett livligt intryck.


Ask är ett ljust träslag som är hårt och elastisktAsk
är ett ljust träslag, som kan beskriva; som vitgult i färgen. Virke av ask är hårt och elastiskt, vilket gör det användbart i många olika sammanhang. Många verktygsskaft, exempelvis yxskaft tillverkas av ask. Virkets hårdhet gör det också lämpligt till både fanerade golv och parkett. Köksluckor av ask förekommer ofta då ljusa träslag köksinredningar är mycket uppskattade.

 

Gran är ett mjukt, lätt ganska segt virkeGran är ett mjukt, lätt ganska segt virke som påminner om furu. Veden är relativt lätt att bearbeta trots att de små, mörka kvistarna ofta är mycket hårda. Gran används som golvbräder men också som konstruktionsvirke och får ibland ersätta furu eftersom det lättare ger kvistrent material. Färgen är ljusgul och doften är sötaktig och årsringarna markerade.


Alm används till möbler och snickerierAlm
Trots att almsjukan minskat bestånden kraftigt används virke av detta träslag alltjämt. Virket är ljust brungult med mycket markerade årsringar. Alm används i första hand till möbler och snickerier, till exempel köksinredningar.

Exempel på hur en stam eller en stock kan utnyttjas för virkesproduktion
Detta är ett exempel på hur en stam eller en stock kan utnyttjas för virkesproduktion. Allt virke som sågas ut i årsringarnas längdriktning krymper mer än det som sågas mot stående årsringar.

Varning

Så kallade hornkvistar, vilka kan sträcka sig över en hel brädas bredd, innebär stor risk för att brädan bryts. Uttorkade kvistar lossnar lätt från utsågat virke och efterlämnar hål. Så kallat tjurträ, som uppstår när trädet har vuxit krokigt och sedan försökt räta ut sig, resulterar oftast i en krokig bräda. Undvik att lagra virke med bark kvar på kanterna – det ökar risken för angrepp av skadedjur. Äldre björkar ger ibland virke med en mörkbrun, så kallad falsk kärna. Den kan se dekorativ ut, men är början till röta. Garvsyran hos ek angriper stål. Vid kombinationen ek/stål bör stålet förzinkas för att inte skadas.

Lönn Det finns endast begränsad tillgång på svenskt lönnvirke, men träslaget importeras både från övriga Europa och Kanada. Lönn ger ett tungt och hårt virke med mycket god hållfasthet. Det kan användas som golvmaterial, till inredningar och många andra snickerier. Virke från lönn krymper inte särskilt mycket. Det är finporigt och har jämn struktur. Veden är vitgul och årsringarna endast svagt skönjbara. Någon markerad kärna finns inte.

Asp Aspens ved används egentligen endast inom tändsticksindustrin, men hemmasnickaren kommer i kontakt med aspvirke vid ett speciellt tillfälle vid bastubyggen. Asp är nämligen det lämpligaste träslaget i bastuinredningar. Virket är så poröst att det snarare isolerar än magasinerar värmekammarens hetta. Aspens ytved är vitgul medan kärnan är något mörkare.

Värt att veta

De vedceller som bildas under ett år kallas årsringar och markeras genom att cellbyggnaden varierar med årstiden. Under våren och försommaren bildas tunnskaliga ihåliga celler. Denna ljusa del av årsringen kallas vårved. Under sensommaren och hösten bildas tjockskaliga, kompakta celler. Denna mörkare del av årsringen kallas höstved.Vissa amerikanska lönnsorter är i jämförelse med europeisk lönn lättare och har sämre hållfasthet.

Lycka till med virkesköpet

Relaterade artiklar

Se alla byggartiklar »

scroll to top

Om artikeln måla träfasad steg för steg

Denna artikel är utförd med noggrann research och med vår erfarenhet samt faktagranskad av en yrkesutbildad fackman (Nisse Hult på Hults Måleri verksam i Stockholm). Om du vill komma i kontakt med Nisse Hult kan du besöka www.hultsmaleri.se