En plan för snöröjning med snöslunga och snöredskap

snorojning.jpg

Varje vinter gör svenska småhusägare stora ekonomiska förluster på grund av den snö som faller – eller kanske rättare sagt på grund av dålig planering inför snöröjningen av den snö som förr eller senare faller. Förlusterna, som består i så svåra skador på växterna att dessa senare ofta måste ersättas av nya, är i de flesta fall helt onödiga. För att undvika skador behövs bara en enkel snöröjningsplan som gör att man kan lägga snön där den inte gör någon skada. De flesta och allvarligaste skadorna inträffar i landets snöfattigaste trakter. Detta kan tyckas märkligt, men är helt logiskt, eftersom vi i dessa områden sällan tar snövintern på allvar och då inte heller planerar för den.

De skador som uppstår orsakas inte av snötäcket som sådant. Detta är i stället oftast en effektiv isolering, som gör att många trädgårdsväxter överlever den låga vintertemperaturen. Skadorna orsakas i stället dels av kraftigt snödrev, dels av att vi, för att få entreér och garageuppfarter framkomliga, skottar eller slungar upp snö över känsliga plantor med snöslunga. Följden blir att plantornas grenar inte håller för tyngden när snön börjar smälta och/eller att dess knoppar och andra känsliga delar kramas till döds av en kvävande issörja. Detta är problem som du sällan kan lösa när yrvädret slår till eller när du en morgon finner att du måste röja undan ett kanske mer än decimetertjockt snötäcke för att få fri passage från och till huset.

I den situationen har du bara ett för ögonen – att få undan snön fortast möjligt! Och då tänker du inte på och ser kanske inte heller – var de känsliga växterna står. Uppskottad snö tar större plats än man räknar med och därför är många småhusentreér alltför snålt tilltagna. Det finns helt enkelt inte något bra utrymme där man kan lägga snön.

Snöröjningsplanen går ut på att skapa en eller flera sådana platser kanske genom att flytta en eller annan växt samt att på senhösten sticka pinnar i jorden, som markerar var gränsen för snövallarna bör gå. En snöslunga kan tyckas vara en god lösning, i synnerhet en snöslunga som förmår att kasta snön några meter åt ena eller andra hållet. En sådan snöslunga är också en mycket god röjningshjälp, men ersätter dessvärre ingen röjningsplan. Om man inte har en snöröjningsplan kan den resultera i att man skapar snölhögar av oanad tyngd på mycket olämpliga platser.

Några generella råd vid snöröjning

Det går inte att göra en allmängiltig snöröjningsplan. Varje tomtägare måste utgå från sina egna förhållanden när det gäller till exempel växtval. Men här får du ändå några generella regler att gå efter:
Försök att i första hand använda odlingsfria ytor för snöupplag och försök att skydda växter som kan skadas av snöras från tak.

Skotta aldrig elller kör med snöslunga så att snön blir liggande mot husväggen. Dels kan du få fula fasadfläckar och dels kan du orsaka fuktskador när snön smälter. Samma sak gäller många hägnader, inte minst murar och plank. Försök att undvika att lägga röjd snö på skuggiga platser. Där smälter den långsamt och kan påtagligt fördröja till exempel vårens lökblomning. Kan du inte undvika snöhögar på sådana ställen bör du under vårvintern strö sand eller aska över snön då detta påskyndar smältningen.

Tunga, kompakta snödrivor som får ligga länge på gräsmattan och kanske förvandlas till isbark, kan skada gräset svårt. Snö på en otjälad gräsyta ger ofta upphov till snömögel och angrepp av andra så kallade utvintringssvampar.

Effektiva snöröjningsredskap och snöslunga

Att skotta snö upplevs av de flesta husägare som en tung och påfrestande uppgift, i synnerhet om snön är blöt. Därför är det mycket viktigt att du inte bara investerar i en snöslunga utan även håller dig med effektiva snöredskap. Det är nämligen redskapen och inte du själv som ska dra den tyngsta bördan.

En snöskyffel, en så kallad snösläde och en piassavakvast är de tre handredskap som bör ingå i standardutrustningen. Skyffeln och släden finns i olika storlekar, men för att så många som möjligt i familjen ska kunna använda dem lämpar sig de mindre modellerna bäst.

Redskap av plast väger lätt, men är inte lika effektiva som de av lättmetall. En skyffel av till exempel aluminium bör inte väga mer än cirka 1,5 kilo och en snösläde av galvaniserad plåt högst 5-6 kilo. Ett vinterredskap, som tyvärr ofta saknas i den vanliga utrustningen, är ett isspett. Eftersom det oftast är tomtägarens skyldighet att hålla trottoaren framkomlig bör spettet vara obligatoriskt, speciellt i de snörika delarna av landet.

Ett eggslipat, härdat och borlegerat is och trottoarspett av plattstål är effektivt, men väger inte mer än 3 kilo. Bor du i en normalt snörik trakt, har stora ytor att röja eller känner att snöskottning är ett arbete i hårdaste laget bör du överväga att investera i en snöslunga.

I ”vinterträdgården” är en sådan maskin lika angelägen som sommarens motorgräsklippare. De allra flesta småhusägare klarar sig med en enstegsslunga, som till och med kan rensa någorlunda väl tilltagna trappsteg.

Snöskyffel, snösläde och spettEn snöskyffel, en snösläde och ett spett bör vara obligatoriska handredskap.

 

 

 

 

SnöslungaEn snöslunga är en ovärderlig hjälp vid snöröjning. I snörika trakter är 2-stegssnöslungan ett måste om röjningsytorna är stora, men de flesta småhusägare klarar sig bra med en 1-stegssnöslunga som inte är större än en gräsklippare.

 

 

 

Värt att veta

Barrväxter eller buskar med täta grenverk är särskilt känsliga för snödrev och bör därför inte planteras så att de utsätts för de förhärskande vintervindarna.

Enbuskar eller tujor som har ett pyramidalt eller plymliknande växtsätt får ofta fläkskador när tung blötsnö tynger ner grenarna. Jord eller sandblandad snö lägger sig ofta som cement mellan grenarna i t ex den annars så tåliga ölandstoken och förstör buskens naturliga växtsätt.

Relaterade artiklar

Se alla husgrund & markartiklar »

Top