You dont have javascript enabled! Please enable it! Dränering av husgrund och dränera med dräneringsrör | dinbyggare.se

Dränering

Dränering av husgrund

– I den här artikeln om dränering får du hjälp med bra tips när du ska dränera din husgrund. Du kan läsa mer om dräneringsrör och saker som är värt att veta vid dränering. Du hittar riktlinjer, planering och vad man ska tänka på innan du sätter igång med din dränering.

Ett av de viktigaste arbeten i samband med ett husbygge är att dräneringen och markarbeten görs innan husgrunden kommer på plats. Detta förarbete där bland annat dränering under och kring huset ingår, är en av de viktigaste förutsättningarna för att huset ska undgå fuktproblem.

Även om dessa markarbeten har blivit korrekt utförda, kan huset behöva dräneras igen efter några år. Orsakerna till detta kan vara flera, såsom förändringar i omgivningen på grund av bygge eller andra anläggningsarbeten. Marklutningen från huset kan också ha ändrats genom till exempel tjälskjutning och sättningar.

Dräneringens främsta uppgift är alltså att förhindra fuktskador på huset. Vid ett inledande resonemang om att förbättra dräneringen kring huset, kan arbetet verka enkelt. Det är dock av yttersta vikt att du inte bortser från detaljer som jordens sammansättning, lutningar, djup och avstånd. Det är också farligt att underskatta de risker som alltid finns i samband med urschaktningen.

Riktlinjer vid dränering

I den här artikeln ger vi dig de riktlinjer som du bör följa vid en dränering, men anvisningarna kan ändå skilja en hel del från det som gäller för ditt hus och omgivande mark.

Om du är osäker är det därför bättre att fråga en gång för mycket än att göra arbetet på ett felaktigt eller riskabelt sätt. Misstagen kan kosta dig mycket pengar.

Man tänker säkert ofta att huset “står på marken”. Vi gör en tankekullerbytta och placerar huset i en grop istället. Om jorden kring huset består av täta jordarter, till denna jordtyp räknas även berg – rinner inte vattnet undan om det kommer i gropen.

Hus på dessa jordtyper fordrar alltid väl fungerande dränering. Är jorden mycket genomsläpplig, till exempel sand och grus, passerar vattnet snabbt ut ur gropen igen. I den här typen av jordar är risken för fuktskador på huset minimala.

Därför är det inte heller alltid nödvändigt med dräneringsledningar runt hus på sådan mark. Normalmorän och silt tillhör måttligt genomsläppliga jordar. Står huset på dessa jordtyper passerar vattnet gropen i maklig takt, vilket innebär att det måste finnas en fungerande dränering runt huset.

De tre huvudjordtyperna kan också vara blandade med varandra. För att helt säkert undvika fuktproblem bör man alltid utgå från de förutsättningar som gäller för den tyngsta av de förekommande jordtyperna.

Alla dessa uppgifter gäller om husgrunden står ovanför grundvattenytan. Står huset däremot med “fötterna” i grundvattennivå fordras helt andra åtgärder, som du bör få professionell hjälp med.

Det är ett stort och tungt arbete att lägga nya dräneringsrör runt huset. Om huset inte har källare behöver du visserligen inte gräva så djupt, men det är ändå ett drygt grävarbete om du gör det för hand. Pengarna kan vara väl använda om du i stället hyr en liten grävmaskin med förare och på det sättet får urschaktningen gjord på några timmar.

Listan över vad du behöver i material och verktyg varierar från arbete till arbete och är därför svår att förutse. Spadar, spett och eventuellt en inhyrd grävmaskin är dock lika självklara som dräneringsrör och dräneringsgrus.

9 viktiga punkter vid dränering

1. Ta reda på om det är lämpligt att själv utföra dräneringsarbeten runt ditt hus.

2. Om du ska göra dräneringsarbetet själv tar du reda på om du kan frigöra hela grunden eller om du ska arbeta bit för bit. Prata med en sakkunnig.

3. Ta kontakt med kommunen och begär tillstånd för att få koppla dräneringsledningen till allmänt avlopps eller dagvattensystem. Ska vattnet ledas till stenkista på tomten ska du även ha kommunens tillstånd för detta.

4. Ta reda på jordens sammansättning och bestäm därefter vilket material som behövs.

5. Gör en enkel skiss och rita in dräneringsrör, rensbrunnar och ledningsdragning.

6. Mät upp hur många meter dräneringsrör som behövs. Beställ sedan med gott mått. Du kan behöva ta en något längre väg än du hade tänkt dig från början.

7. Beställ samtidigt rörböjar, brunnar, dräneringsgrus, filterduk och andra tillbehör.

8. Beställ också material för fuktisolering. Enklast och billigast är platonmattor, men det finns även värmeisolerande dräneringsskivor av Polystyrenplastkulor.

9. Bestäm tid med en grävmaskinist, om du ska anlita sådan grävhjälp.

Dräneringsrörens riktning
Dräneringsrören ska följa husets form och ligga så nära grunden som möjligt- med dräneringsmån intill väggen. Ledningsbanan bör vara utrustad med två brunnar – en rensbrunn vid ledningens högsta punkt och ett slamfång vid den lägsta. Dräneringsrörens lutning ska inte understiga 1/2 cm per meter.

Fiberduk och kantskydd

Vid dränering i en del jordar är det lämpligt att skilja dräneringsgruset och återfyllnadsjorden åt med en fiberduk. Bottna då med duken och dra upp den mot marknivån. Täck därefter med återfyllnadsjorden.

Frilägg husgrunden vid dränering

Vid dränering måste husgrunden friläggas. Dräneringsrören bör ligga ca 15 cm under bottenplattans nederkant och på ett sådant avstånd att inte huset undermineras. Avståndet beror på husets friktionsvinkel.

Det smidigaste är naturligtvis om hela grunden kan friläggas på en gång, men detta medför många gånger allvarliga risker. Jordens sammansättning och/eller marklutningen och även andra faktorer kan få huset i rörelse om du gräver upp runt hela huset på en gång.

Även om arbetsgången blir mer osmidig och tidsödande är det alltså säkrare att gräva ur, fuktisolera, dränera och täcka en bit i taget. Om du ska fuktisolera med en särskild dräneringsmatta bör du frilägga ett hörn i taget, så att överlappningen kan bli tät. När du har frilagt grunden helt eller delvis, ska den borstas noga med stålborste och sedan fuktisoleras.

Du bör även laga eventuella sprickor på husgrunden innan du fyller igen kring huset. Upptäcker du större skador på grundmuren ska du låta en fackman titta på dessa. Det kan vara sättningsskador som måste åtgärdas av yrkesfolk.

Eftersom arbetet kan bli mer omfattande än du hade tänkt dig från början, bör du planera med rejält tidsutrymme.

Bryt kapillärkraften

När du ska lägga nya dräneringsledningar ska allt gammalt dräneringsmaterial kasseras. Det gäller alltså även dräneringsgruset. Dräneringsgruset har stor betydelse för hur dräneringen ska fungera. Detta skikt är kapillärbrytande, vilket innebär att grundvattnet hindras från att stiga.

Kapillärkraften beskrivs enklast om man sätter ett smalt rör i ett glas med vatten. Vattennivån i röret blir högre i det smala kärlet än det omgivande vattnet i glaset.

Kapillärkraften i jorden skiljer sig också en hel del beroende på jordens sammansättning. I en ren lerjord kan den kapillära stighöjden vara flera meter medan den i sandjord endast är några centimeter.

För att bryta denna kraft använder man tvättad singel och makadam. Detta lager bör vara minst 10 cm tjockt runt röret. Eftersom det finns risk för att den omgivande jorden på sikt sipprar in och täpper till dräneringsledningen, bör du i förekommande fall grunda urbottningen med filterduk.

När du fyller igen är det viktigt att rören ligger rakt och med en lutning av 1/2 cm per meter. En ökad lutning ger effektivare avrinning, vilket i vissa fall kan vara nödvändigt.

Packa dräneringsgrus och återfyllnadsjorden ordentligt så att marken blir stadig mot huset igen. Se till att dräneringsgruset närmast huset kommer helt i marknivå. Det räcker som regel med 1020 cm. Då elimineras risken för fukt ytterligare.

illustrering-marklutning

När marken har satt sig efter dräneringen ska du återfylla marken så att den lutar ut från huset 1:20 vilket är ca 3° inom 3 m från huset. Enklaste sättet att beskriva detta är att marknivån ska ligga 150 mm lägre på ett avstånd på tre meter ut från huset. Marken ska alltså inte luta in mot huset.

Skälet till detta är att regn och smältvatten från snö rinner in mot husgrunden och ger onödigt stor fuktbelastning på källaren och grundens utvändiga fuktskydd.

Värt att veta vid dränering

Dräneringsmatta som isolerar husgrunden

När du frigör grunden kan det vara ide att även tilläggsisolera källarväggen utifrån. Denna isolering kan sänka dina uppvärmningskostnader en del och samtidigt ge torrare luft i källarvåningen. Innan du ger dig på ett sådant arbete är det viktigt att kontrollera förutsättningarna för ditt hus.

Isolering kan också stänga in fukt och orsaka andra problem. Idag finns många bra produkter och lösningar att hitta i byggvaruhandeln. När du renoverat din husgrund och dräneringsarbetet är klart bör du se över och snygga till sockeln ovan mark på huset.

Provisorisk körbana av byggplattor runt huset vid dränering
Dräneringsarbeten innebär alltid att trädgården tar skada. Försök att lindra skadorna så mycket du kan genom att ta upp altan och gångplattor och lägga ut en provisorisk körbana av byggplattor.

Ett annat alternativ är att utföra dräneringsarbetet på hösten eller vintern eftersom skadorna på marken blir mindre när tjälen fått fäste i marken.Omgivande dräneringslagret bryter kapillärkraften

Det omgivande dräneringslagret bryter kapillärkraften och hindrar därmed grundvattnet från att stiga till husgrunden. Utan ett väl fungerande och rätt tilltaget dräneringslager fungerar inte husets dränering och det bildas fuktskador inomhus.

Perforerat dräneringsrör

De perforerade dräneringsrören tar in vattnet genom de små hålen och forslar iväg vattnet tack vare rörens lutning. Hur mycket vatten dräneringsrören kan ta in beror på det omgivande dräneringslagret, de perforerade hålens storlek och på hur många sådana hål det finns per meter dräneringsrör.

Områdesdränering

I vissa fall – till exempel då marken mot huset har större lutning än marken från huset – kan det vara befogat med ytterligare en dränering. Denna avskärande dränering, även kallad områdesdränering, tar hand om det vatten som kommer från vall, bergssida eller någon annan kraftig marksluttning.

För att uppnå bästa effekt med områdesdränering bör dessa rör läggas djupare än husets rörledning, omges med 10-15 cm dräneringslager och sedan täckas med grus eller något annat mycket genomsläppligt material ända upp till marknivå.

Denna dränering är avsedd att underlätta husets dränering och ska därför inte anslutas till detta system. Efter sedvanligt tillstånd från kommunen ansluter du ledningen till allmän avloppsledning, dagvattenledning eller godkänd stenkista på tomten.

Värt att veta om dräneringsrör

Utöver stenlagret utgörs dräneringen av dräneringsrör. I dag använder man mest dräneringsrör av plast (polyeten). Rören bör minst ha en diameter på 75 mm. Även tegelrör med styrringar fungerar. Dom är tyngre att transportera och lägga, men blir inte sköra vid kyla. Väljer du att lägga rör i korta längder, fungerar dräneringsrör i tegel bäst med styrringar.

Ett vanligt fel vid dränering är att dräneringsrören läggs för högt och då gör de ingen nytta. Det är viktigt att dräneringsrörets överkant ligger klart under den lägsta delen på grunden, inklusive dräneringsskiktet.

Dräneringsröret bör luta minst 1:200 men gärna mer om det går. För att kunna kontrollera dräneringsrörets funktion placeras en rensbrunn i ledningens högsta punkt. Schaktbotten i “graven” som rören ligger i bör ha samma lutning. Dräneringsrören ska ligga så långt ut från grundkonstruktionen så att inte bärigheten riskeras.

Områdesdränering

I en del fall räcker det inte med att endast dränera runt huset. En kraftig lutning mot huset kan vara anledning att även utföra en så kallad områdesdränering. Den blir bäst om återfyllnaden endast består av grus.

Varning!

Varje år inträffar flera svåra olyckor i samband med dräneringsarbeten omkring färdigbyggda hus. De främsta orsakerna är att huset rör sig när grunden är helt frilagd eller att jordmassorna rasar ner över den som utför arbetet.

Om du är osäker på jordens sammansättning eller andra faktorer, ska du därför alltid ta kontakt med kunnigt folk för råd och anvisningar.

Om det finns uppenbara risker att huset eller jorden rör sig i samband med denna typ av arbete, är det all ide att ta den extra kostnaden att låta fackmän utföra arbetet.

Ta alltid reda på var elledningar och rördragningar går innan du gräver i husets omedelbara närhet. Du riskerar annars att skada dessa ledningar vilket kan orsaka stora problem och även fara.

Nergrävda elledningar är alltid markerade på något sätt. De kan till exempel ligga i ett lager grus eller vara markerade med gul plast. Det senare är numera det vanligaste.

Viktigt!

Nya materialbestämmelser, regler, rekommendationer och arbetsmetoder uppdateras ständigt. Kontrollera därför alltid aktuella regler med gällande branschorganisation eller fackman innan du påbörjar ditt projekt.


Relaterade artiklar

Se alla husgrund & markartiklar »

scroll to top

Om artikeln måla träfasad steg för steg

Denna artikel är utförd med noggrann research och med vår erfarenhet samt faktagranskad av en yrkesutbildad fackman (Nisse Hult på Hults Måleri verksam i Stockholm). Om du vill komma i kontakt med Nisse Hult kan du besöka www.hultsmaleri.se