Lär dig att löda

Lödkolv och lödstation

För många är lödning ett typiskt hobbyarbete, som man knappast tror sig ha någon större nytta av i den dagliga tillvaron. Men inget kan vara felaktigare. Antingen man bor i småhus eller i lägenhet kan lödning komma till nytta i många sammanhang.

Vid tillfällen där till exempel svetsning är en onödigt hårdför och komplicerad metod kan lödning vara ett utmärkt alternativ. Det kan röra sig om att foga samman rördelar eller andra plåtstycken, att förankra elektriska ledare och andra elkomponenter.

Att kunna löda när det behövs sparar pengar och tid. Inte minst är det mycket roligt att kunna tekniken. Anledningen till att lödning ofta kopplas samman med hobby kommer sig säkert av att tekniken ofta används i samband med tillverkning av smycken.

Även färgat glas kan fogas samman enligt en lödningsteknik som kallas kopparfoliemetoden. Glas kan också infattas i metallspröjsar, vilket även det kan beskrivas som en form av lödning.

Men så ensidig är alltså inte tekniken. Även om den kan användas för att tillverka en mängd olika saker har den sitt största, praktiska värde vid olika reparationer. Att löda innebär att man fogar samman metaller med ett tillsatsmedel som heter lod och är en metall -legering, och med hjälp av ett slags kombinerat rengörings- och flytmedel som går under beteckningen flussmedel.

Grundmaterialet, alltså de metaller som ska förbindas, hettas upp, liksom lodet, men med den skillnaden att lodet smälter, medan metallstyckena inte gör det. Man skiljer mellan mjuklödning och hårdlödning. Hårdlödning kräver betydligt högre temperaturer än mjuklödning.

Mjuklödning gäller all lödning under 450øC. De lod man arbetar med är i allmänhet baserade på tenn och bly. Arbetstemperaturen hos dessa ligger mellan 180 och 230øC. Det är lättare att arbeta med mjuklod än med hårdlod, mycket beroende på den lägre arbetstemperaturen.

Vid mjuklödning kan du använda såväl lödpenna som lödkolv och gasolbrännare. Uttrycket mjuklödning kan kanske ge en känsla av svaga fogar och de tål i allmänhet inte heller alltför stora mekaniska belastningar eller temperaturskillnader.

Men man ska ändå vara klar över att en lyckad mjuklödning blir mycket hållbar. Hårdlödning gäller all lödning över 450øC. De lod man använder är legeringar, baserade på bland annat koppar, zink, nickel och silver. Hårdlodens arbetstemperatur ligger

för det mesta mellan 610 och 900øC. Lödkolvar kan inte ge dessa höga temperaturer, varför värmekällan vid hårdlödning endera är gasol eller svetsbrännare. Även om mjuklödning kan ge starka förband kan alltså dessa i hållbarhet inte jämföras med de hårdlödda.

Det är emellertid inte enbart styrkan som räknas. Med god träning kan man få fogar och förband som blir näst intill osynliga. Vad och hur mycket du behöver av verktyg och material beror helt och hållet på vad och hur mycket du ska löda.

Verktyg och material du behöver när du ska löda:

Verktyg:
1. Gasolbrännare med gasbehållare och passande koppling 2. Lödkolv med rak spets och vinkelspets 3. Lödpenna med rak spets eller vinkelspets 4. Tänger 5. Träklubba 6. Metallfil 7. Stålborste 8. Smärgelduk 9. Morakniv.

Material:
1. Lod för mjuklödning 2. Lod för hårdlödning 3. Lödtenn 4. Lödtråd med flussmedel 5. Lödpasta 6. Lödfett 7. Lödvatten 8. Lödsten 9. Saltsyra.)

Lödkolvar

LödkolvDen allra viktigaste delen i en lödningsutrustning är lödkolven. Därför är det viktigt att skaffa en kolv av hög kvalitet. Förr var det vanligt att man använde kolvar som hettades upp över en öppen låga. Numera används praktiskt taget enbart elektriskt uppvärmda kolvar.

Välj för säkerhetens skull en jordad utrustning och se till att stickkontakten passar ditt vägguttag. Det är också en fördel om handtaget är specialisolerat. Kolvar av den typen är något dyrare, men säkerheten är värd dessa slantar.

Se också till att lödkolven har utbytbara spetsar. För de flesta arbeten klarar du dig med en rak, mejselformad spets och en vinklad. Lödspetsar finns i olika kvaliteter. De med extra lång livslängd är 3-4 gånger dyrare än de med enklare utföranden. Har du ofta anledning att löda lönar det sig att satsa på den dyrare varianten.

Effekten varierar i regel mellan 40 och upp till 200 Watt. Priset står förstås i relation till effekten. De vanligaste effekterna är 40, 75 och 100 Watt, men ska du göra grövre arbeten är en kolv med högre effekt praktiskt taget nödvändig. Vissa lödkolvar ger en konstant värme på en bestämd nivå, hos andra typer är värmen reglerbar.

Lödningsfogar

LödningsfogarLödningsfogar kan se ut på olika sätt. Skissen visar sex exempel.
1. Fogarna kallas stumfog 2. Fasad fog 3. Stum, armerad fog 4. Överlappande fogar 5-6. Falsad fog. Hållfastheten vid mekanisk belastning ökar med siffrans värde.

 

 

 

 

Mjuklödning

Hårdlödning

Värt att veta

För mycket lödtenn fungerar i bästa fall som ett medelmåttigt klister. Använd därför så tunna skikt som möjligt. Om metallytorna inte är lika heta som det flytande lodet kommer fogen inte att hålla.

Om man under lödningen vill flytta det flytande lodet i en viss riktning behöver man bara flytta hettan från gaslågan i den önskade riktningen. Lodet följer nämligen värmen.

Försumma inte att hålla ett öga på metallen under lödningen. Blir den så het att den börjar glöda är risken stor att den smälter ner.

Om man löder med en kolv utan termostat finns det alltid en risk att man inte kan hålla jämn temperatur.

Dessbättre finns det ett par tydliga tecken på såväl för lag som för hög temperatur. Smälter inte lodet ordentligt är kolven för kall. Ryker det om kolven eller om lodet smälter för snabbt är kolven överhettad.

En lödkolv måste vårdas mer omsorgsfullt än man kan tro för att resultatet ska bli gott. Spetsen måste t ex alltid hållas ren. Är spetsen av koppar eller järn är det viktigt att den är väl förtennad.

Även om du inte behöver ta ut spetsen ur lödkolven för arbetets skull bör du ändå göra det då och då för att komma åt att rengöra insidan av elementet med stålull. Underlåter du detta kan spetsen fastna för gott.

scroll to top

Om artikeln måla träfasad steg för steg

Denna artikel är utförd med noggrann research och med vår erfarenhet samt faktagranskad av en yrkesutbildad fackman (Nisse Hult på Hults Måleri verksam i Stockholm). Om du vill komma i kontakt med Nisse Hult kan du besöka www.hultsmaleri.se