‹ Tillbaka
Spara som favorit | Tipsa en vän | Skriv ut sidan
GÖR DET SJÄLV
I den här artikeln om plåttak får du veta mer om: 1. Beskrivning som visar dig hur du lägger ett plåttak 2. Verktyg och material du behöver för det här projektet. 3. Länkar till relaterade artiklar om plåttak. 4. Länkar till produkter som passar till denna typ av projekt.
Läggning av ett traditionellt plåttak
RELATERADE ARTIKLAR
Dags att lägga nytt plåttak? Äldre, traditionella takbeläggningar har i de flesta fall stått sig väl i konkurrens med senare tiders material. I två avseenden har emellertid papp, shingel och plåt två påtagliga fördelar: De är lättare att lägga och väger betydligt mindre än till exempel tegel. Väljer man att vid en renovering ersätta ett skamfilat papptak med plåttak, behöver man kanske inte ens ordna ett nytt underlag. Takplåten kan i de flesta fall monteras direkt på det gamla taket. Dessutom kan man få ett plåttak som på avstånd liknar tegel. Yttertaket är husets paraply och i nordiskt klimat ställs särskilt höga krav på att det verkligen fungerar. Taket ska ju inte bara skydda mot regn, snö och smältvatten och ligga stadigt när det blåser hårda vindar. Det ska också tåla påfrestningar vid extraordinär vinterkyla och vid extrem sommarhetta. Rätt monterad har ett plåttak egenskaper som svarar mot dessa krav. Det har man för övrigt känt till i över 300 år, det vill säga från den tid man istället för att smida plåt övergick till valsning av plåt. År 1670 ansökte nämligen assessorn i bergskollegiet, Isaac Cronström, om tillstånd att få tillverka valsad plåt med motiveringen att han "funnit på en invention att täcka hus med järnplåtar". Även om plåt alltså kan räknas till de traditionella takbeläggningarna, är dagens takplåt av sådant slag att den på intet sätt är jämförbar med Cronströms och dennes efterföljares produkter.
För det första består dagens plåttak av flera skikt och är profilerad, för det andra är den åtskilligt tunnare och för det tredje mycket lättare. I jämförelse med tegel är många typer av plåtar tio gånger lättare. Ett plåttak av aluminium väger inte mer än 2 kg per m2 och en stålplåt cirka 5-7 kg per m2. Men så tävlar fabrikanterna numera om att tillverka så tunn plåt som möjligt. Metallskiktet är oftast under 1 mm och i de tunnaste plåtarna knappt 0,4 mm. Tveklöst ger den låga vikten två mycket stora fördelar: dels underlättas upplastningen, dels kan en enklare och därmed billigare takkonstruktion ofta accepteras. Plåttak finns i varierande storlekar. De större, som är meterbreda och kan räcka från nock till takfot, kan i format motsvara 40-50 takpannor av tegel. Ett modernt plåttak är alltså uppbyggd av ett antal olika materialskikt kring en kärna av stål eller aluminium. Mekaniskt sett är stålplåten, vid samma tjocklek, starkare än aluminiumplåten, men jämförelsen är i och för sig ganska ointressant, eftersom ingen av dessa plåtar egentligen tillåter att man går på dem utan utlagda skydd. När aluminium kommer i kontakt med luft bildas ett oxidskikt som skyddar metallen mot korrosion. Men man bör veta att aluminium ändå kan få frätskador. Kontakt med olämpliga metaller, betong och tryckimpregnerat virke kan orsaka sådana skador. Ett lämpligt skydd är att använda fästelement av aluminium, rostfritt eller galvaniserat stål. En luftspalt eller isolerande plast räcker som skydd mot tryckimpregnerat virke och betong. Stålplåt kan givetvis rosta och därför är sådan takplåt galvaniserad och lackerad. Den zink som ingår i galvaniseringen offrar sig så att säga för järnet och så länge zink finns kvar uppstår ingen rost. Den skyddslack som används har hos väl kända takkvaliteter stor motståndskraft och färgen behåller under normala förhållanden också sin kulör väl. Dom flesta plåttak behöver med jämna mellanrum renoveras. Det finns olika renoveringssystem för plåttak men även bättringsfärg, så att man kan fylla mindre repor. Det finns i huvudsak tre olika typer av takplåt: trapetsformad eller tegelliknande i två storlekar. Vi visar principen för monteringen av tegelprofilerat plåttak. När det gäller detaljer kan läggningen variera något mellan olika fabrikat, varför du också bör notera dessa skillnader.
Verktyg: Borrmaskin (1) Nit tång (2) Nibblingsmaskin (3) Plåtsax (4) Sticksåg (5) Bågfil (6) Fogsvans (7) Hammare (8) Tumstock (9) Penna (10) Stege Material: Takplåt, Virke till bärläkt, minst 45x70 mm, hyvlat eller 50x75 mm sågat, Extra ströläkt, ev. 10 mm distansklossar, Självborrande skruv med hylsor, Spik, Tätningsband eller kitt.
Skissen visar ett exempel på hur en takplåt är uppbyggd: stålkärna (1), zink- eller zink- och aluminiumskikt (2), passiveringsskikt (3), primer (4), akrylfärg (5) och skyddslack (6). Det tunna plåtskiktet ställer höga krav på infästningen, varför man bör förse borrmaskinen med djupanslag så att de självborrande skruvarna varken dras för hårt eller för löst.
Ett plåttak har lång livslängd och särskilt aluminium har visat god motståndskraft mot luftföroreningar. Ett plåttak kan ändå inte räknas som helt underhållsfritt. Skulle en plåt av någon anledning skadas bör den bytas ut. Anlitar du en professionell takläggare får du tio års garanti på både arbete och material. En normal livslängd uppskattas till omkring 20 år. Lägger du taket själv har du två år på dig att reklamera om du skulle råka ut för till exempel rost, färgsläpp och kulörförändringar.
Är din gamla takbeläggning av papp eller shingel kan du i regel lägga det nya plåttaket direkt på beläggningen, utan bärläkt men man bör vara noggran med att kontrollera detta eftersom man i vissa fall ändå rekommenderar bärläkt innan man lägger plåttaket. Är din gamla beläggning takpannor, och den befintliga bärläkten passar plåtens mått, kan du förhoppningsvis utnyttja läkten. Är den gamla beläggningen pannplåt och bandtäckning ska du montera taket på ny bärläkt, ovanpå det gamla taket.
1.Riv eventuellt den gamla takbeläggningen. Kontrollera kvaliteten och diagonalerna från hörn till hörn.
2.Är underlagstaket av board eller liknande monterar du en bärläkt med 460 mm c -avstånd vid takfoten.
3.Det ar lämpligt att du monterar den nedersta läkten på distansklossar. Se dimensioner i materiallistan.
4.C-avståndet, medelpunkten, mellan övriga bärläkter, ska vara 525 mm. Lämplig spikdimension är 4".
5.Består underlagstaket av träpanel ska du på denna lägga ut underlagspapp. Mät ut vådlängden med god mån.
6.Takpappen ska läggas i takets längdriktning. Lägg den första våden parallellt med takfoten.
7.Rulla därefter ut plåtvåd för plåtvåd upp mot taknocken. Se till att våderna överlappar varandra väl.
8.För att fogarna ska bli täta ska du klistra överlappningarna med asfaltsklister och pressa samman dem.
9.Därefter spikar du överlappningarna. Använd varm, förzinkad pappspik 20/28 och slå in spikarna med ca 6 cm avstånd från varandra.
10.Montera sedan ströläkt längs hela takhöjden. Håll hela tiden c -avståndet 600 mm. Lämplig storlek på spikarna är 2 1 /2".
11.Ovanpå ströläkten spikar du därefter längsgående bärläkt. Använd 4" spik. Vid takfoten ska du se till att hålla c -avståndet 485 mm.
12.Mellan övrig bärläkt och upp till taknocken bör c -avståndet däremot vara 525 mm för att konstruktionen ska bli helt korrekt.
13.Vid taklutning under 22ø ska du lägga extra ströläkt under de tre nedersta bärläkten, det vill säga med ett c -avstånd på 300 mm.
På marknaden finns många olika sorters underlagspapp. De som har beteckningen YAL är tillverkad av asfaltsimpregnerad lumppapp och ytbelagd med asfalt. Den är av enklare typ. Papp med beteckningen YAM håller högre kvalitet. Den består av asfaltimpregnerad mineralfiberfilt, som också har ytbelagts med asfalt. Prismässigt skiljer sig de båda typerna inte nämnvärt åt och vikten är densamma, cirka 1 kg/m2. Väderlek och första takplåten styr montaget.
1.Om rännkrokar och hängrännor måste bytas eller flyttas är det lämpligt att fälla in krokarna i nedre bärläkten.
2.Montera sedan en ny fotplåt på läkten. Spika fast plåten med pappspik på lagom avstånd från varandra.
3.Lägg plåttaket mot vindriktningen. Passa in plåten absolut vinkelrätt mot takfoten.
4.Fäst den självborrande skruven direkt i bärläkten. Det är en fördel om du förser borrmaskinen med djupanslag.
5.Korta längder av plåttaket monteras upp till nock innan du på nytt börjar vid takfoten och lägger upp mot nocken.
6.Andra läggningsscheman kan förekomma eftersom plåtprofilen kan försvåra korrigering av eventuella vinkelfel.
7.Plåtlängder som täcker från takfot till nock läggs normalt med en plåtvåds överlapp.
8.Ändöverlapp kan ibland fixeras genom takplåtens utformning. Förborra i annat fall den övre plåten.
9.Sidöverlapp görs alltså normalt över en plåtvåd. Vissa fabrikat ska fästas i profiltoppen, andra i "vågdalen".
Ett problem när man ska lägga plåttak är att man oftast inte kan gå på takplåten. Den är begränsat gångbar. Du måste därför planera arbetet så att du i första hand kan utnyttja bärreglarna som fotstöd och i annat fall använda stege. Men kontrollera alltid att stegen är fast förankrad. En annan viktig skyddsåtgärd är att alltid fästa varje plåt ordentligt innan du monterar nästa. Det är också en säkerhet för att plåten inte ska rubbas ur sitt rätta läge.
10.Mot takfot och gavlar sätts skruven tätare. Följ dock bruksanvisningen för respektive fabrikat.
11.Nockplåten monteras med borrande skruv i varannan topp, mot tätningsband och med ändlock mot gavlarna.
12.För skorstenar och ventiler, takkupor och takfönster, vinkel-rännor etc finns i regel anpassningsbara plåtdetaljer.
13.För större kapningar är en nibblingsmaskin ett bra redskap. Sprutet från en rondell skadar plåtytan på takplåten.
14.Mindre kapningar klarar du med plåtsax och bågfil. Kapa om möjligt så att snittet döljs av annan plåt.
15.Eventuella repor och montageskador lagas med bättringsfärg och streckpensel. Bättra enbart den skadade ytan.
Den glatta ytan i kombination med hög takvinkel gör ett plåttak mer eller mindre självrensande från snö. Vill man undvika snöras finns det gallerskydd. Vissa moment och detaljer i ett takbygge med plåt, till exempel läktdimension, kan påverkas av hårda vindar och snö. Om du nödvändigtvis måste gå på takplåten - stig i profilbotten.
BADRUMSPLANER?
Massor av ovärderliga tips och råd för dig som går i badrumstankar hittar du på Tema badrum.
KÖKSPLANER?
Oberoende tips står högt i kurs när man ska förändra köket, på Tema Kök får du ta del av massor.
SPARA ENERGI ELLER MYSVÄRME?
På Tema Energi får du ta del av oberoende tips och råd om allt från värmesystem till braskaminer.
RENOVERA ELLER BYTA FÖNSTER?
Vare sig du ska renovera eller byta ut dina fönster får du oberoende tips och goda råd på Tema Fönster.
NY YTTERDÖRR ELLER GARAGEPORT?
Renovera eller byta ut? Oavsett vad du väljer får du oberoende tips och goda råd på Tema Dörr & Port.
PLANER PÅ NYA GOLV?
Vad ska du välja? Utbudet är stort och frågorna är många. På Tema Golv får du oberoende tips och råd.
FUKT ELLER MARKPROBLEM?
Ska du lägga marksten eller dränera husgrunden, eller andra åtgärder? På Tema Mark får du oberoende tips och råd.