‹ Tillbaka
Spara som favorit | Tipsa en vän | Skriv ut sidan
GÖR DET SJÄLV
Det kan tyckas väl drastiskt att byta fasadmaterial på sitt hus. Men i vissa situationer kan ett fasadbyte vara både önskvärt och nödvändigt. Vid byte av fasadmaterial är det vanligast att man byter ut träpanelen eller en gammal putsfasad mot tegel, för att på så sätt få en yta som kräver mindre underhåll. Ett arbete av detta slag är ofta ganska omfattande och kräver dessutom lite vana. Men förbereder man sig noga och arbetar lugnt och metodiskt, kan även en hemmasnickare utan murarerfarenhet ge sitt hus en ny tegeldräkt. Vid närmare eftertanke förstår man att det kan finnas många skäl till att förse sitt hus med ett nytt ansikte, det vill säga en ny fasad. Underhållet kan vara eftersatt, takbeläggningen kan ha vittrat, med sprickor och andra fasadskador som följd. Rappning och puts kan kräva tidsödande och kostsam skötsel. Spräckta asbestcementplattor kan vara missprydande.Fasadbyten är givetvis vanligast på hus av lite äldre datum. Ofta är dessa byggda av så gediget stomvirke att åldern inte har påverkat bärkraften och spänsten. Bortsett från fasadbristerna kan huset i övrigt alltså vara värt att bevara. Ett annat vanligt skäl till att skifta fasadmaterial, är en omfattande inre renovering. Passar man då på att också byta det yttre skiktet, förlänger man inte bara husets totala livslängd. Det kan också vara ekonomiskt fördelaktigt att samordna arbeten, inköp av material och eventuellt maskinhyror.Inte minst kan man vid byte av fasadskikt också passa på att tilläggsisolera utvändigt. En sådan isolering är oftast lättare och mindre omfattande än om den görs inifrån. Dessutom tär inte det nya isoleringsskiktet utifrån på den dyrbara golvytan. Vid en tillbyggnad kan husets karaktär ändras så pass att ett fasadskifte är motiverat enbart av den anledningen. Nästan utan undantag ersätter man träfasader eller mindre vanliga material med tegel. Detta betyder emellertid inte att man urskillningslöst och ensidigt ska utesluta andra möjligheter. Numera finns det till exempel fasadskivor av lackerad plåt som i många fall kan vara en både billigare och enklare lösning. I regel vill också byggnadsnämnden vara med att välja fasadmaterial. Det gäller i synnerhet inom så kallade gruppbebyggelser. Innan du bestämmer material och praktiskt ger dig i kast med ombyggnadsarbetet, ska du alltså kontakta byggnadsnämnden inom din kommun.
Verktyg: Hink eller murbruksbalja (1) Slagborrmaskin (2) Skyffel (3) Fogsvans (4) Murslev (5) Fogstrykare (6) Murarhammare (7) Hammare (8) Handslägga (9) Kniv (10) Vattenpass (11 Tumstock (12) Penna(13) Rotborste (14) Arbetshandskar (15) Vinkelhake (16) Murarsnöre (17) SkottkärraMaterial: Fasadtegel, Murbruk, Isoleringsskivor, Läktvirke, Virke till stödstolpar och profiler, Vinkeljärn, Fästbrickor, stålspik och läktspik, Förankringsspik eller andra fästanordningar.
Torrbruk blandas med vanligt vatten till en smidig konsistens. Det tar ungefär tio minuter att blanda bruket och man kan under tiden justera konsistensen med vatten eller torrbruk. Däremot får man inte tillsätta vatten när bruket väl har börjat styvna. Normalt går det åt ca 4 liter vatten till en 25-kilossäck torrbruk. Blandningen ger ca 16 liter våtbruk. Blanda vatten och torrbruk växelvis under omröring. Bruket hårdnar genom att cementen i blandningen tar upp vatten. Därför får murbruk inte torka för snabbt. Normalt räcker väggens egen fukt, men sommartid kan man behöva vattna bruket. Gör det då försiktigt med till exempel en slang med strilmunstycke eller med en kalkborste.
Priset för olika fasadmaterial varierar en hel del - även inom de skilda grupperna. Om man utgår från fasadskivor av plåt, som är billigast, är träpanel ca 20 procent dyrare, medan tjockputs och en murad fasad kostar ca 60 respektive 80 procent mer. I samband med ett fasadbyte finns det ofta anledning att även överväga byte av fönster, till exempel till treglasfönster.
Kostnaderna för att byta fasadbeklädnad är så pass stora att man i första hand bör underhålla den befintliga fasaden. Kontrollera därför regelbundet det slitage som väder och vind orsakar och försök att göra något åt det. Det betyder till exempel att hus med träpanel måste målas om regelbundet. Paneldelar som angrips av röta bör nästan undantagslöst bytas ut. En putsad fasad får ofta små skador i ytan genom att vatten tränger in i putsen och orsakar frostsprängningar under vintern. Skador av detta slag bör lagas snarast möjligt. Får de breda ut sig är risken stor att man måste putsa om hela huset. Väst och söderfasader är nästan alltid mest utsatta och visar alltså tidigast om något är på tok.
1.Börja med att riva det gamla fasad-materialet. Är det som här av trä, klarar du det med hjälp av en kofot.
2.Markera därefter den nedre nivån för fasadstenarna med en horisontell linje. Använd vattenpass.
3.Borra hål och plugga för vinkel-järnen. Använd borrmaskin och borrstål med rätt dimension.
4.Kontrollera noga att vinkeljärnen kommer i våg - innan du drar fast dem. De ska vara av rostfritt, syrafast stål.
5.Sätt upp profiler till murarsnöret. Det behövs två spetsade stödstolpar till varje profil.
6.Sätt stolparna ca 0,5 meter från muren och i linje med teglets ytterkant. Förankra profilen utmed marken.
7.Loda profilerna mycket noga i båda riktningar och lås dem sedan i fast läge med snedsträvor.
8.När profilerna är på plats märker du ut varje tegelskifte med en penna = stenens höjd plus fogen av bruk.
9.Förstärk sedan blyertsmarkeringarna genom att stadigt fästa spikar i var och en av markeringarna.
10.Mellan de nedersta spikarna spänner du därefter ett murar-snöre, som visar det första tegelskiftets nivå.
11.Se till så att snöret blir ordentligt sträckt. Upprepa proceduren på övriga väggar som ska kläs in.
Det är viktigt att du får en tydlig markering för den nedre murstensraden och att du sedan följer denna. Vid markering av kortare fasader klarar du dig i regel med ett långt vattenpass, men vid längre kan du behöva ett avvägningsinstrument. Rådgör med din byggvaruhandlare om vilken typ av bult och plugg som passar bäst till just din fasad.
1.Blanda bruk efter förpackningens anvisningar. Vid större arbeten kan det löna sig att hyra en blandare.
2.Börja alltid att mura vid ett hörn och lägg rikligt med bruk på vinkeljärnet med hjälp av mursleven.
3.Tryck stenen på plats i bruket och se till att den verkligen kommer i nivå med murarsnöret.
4.Det är också viktigt att du lämnar plats för isolering och säkrar en luftspalt bakom fasadstenen.
5.Fortsätt med nästa hörnsten. Lägg inte bara bruk på vinkeljärnet, utan även i den så kallade stötfogen.
6.När stenen ligger på plats skrapar du bort överflödigt bruk och kontrollerar nivån i förhållande till murarsnöret.
7.Fyll efter samma princip ut hela raden med tegelsten. Kontrollera varje stens nivå mot den sträckta linan.
8.När du har lagt det första skiftet och är helt nöjd, flyttar du murarsnöret till nästa spikhöjd. Spänn snöret.
9.Utgå även vid följande skift från ett hörn. Vi har valt att lägga stenarna med en halv stens förskjutning.
10.När du måste kapa en sten, till exempel vid ett hörn, lägger du först en hel hörnsten.
12.Klyv sedan stenen med en murar hammare. Knacka på stenen med lätta slag tills den knäcks.
13.Eventuellt måste du efterputsa knäckytan innan du lägger "passbiten" på plats. Glöm inte fogbruket.
14.När du har murat några skift är det dags att jämna fogarna med en fogstrykare.
15.Du kan behöva fylla ut någon fog med bruk. Enklaste sättet är att ta bruk från mursleven med fogstrykaren.
1.Säkra vid tre skift luftspalten med läkt. Spika från vinkeljärnen till full höjd - c-avstånd 60 cm.
2.För därefter ner isoleringsskivorna i spalten omedelbart bakom tegelstenarna.
3.Fästdetaljerna måste anpassas efter underlaget. Här använder vi brickor och stålspik.
4.Innan du börjar mura det fjärde skiftet ska du också spika förankring var tredje mursten.
5.Sedan fortsätter du att trygga på muren på samma sätt som tidigare men bara upp till och med sjätte skiftet.
6.Då är det åter dags att ta fram förankringsspikarna, som alltså slås i vid vart tredje skift.
7.Hur försiktigt du än arbetar, smutsas tegelytan av bruksrester, som du avlägsnar med en torr rotborste.
Observera att torktiden för bruket i det nedersta skiftet praktiskt taget alltid är något längre än för de skift som sedan följer. Det beror på att stenarna ligger i bruk, som i sin tur vilar mot vinkeljärnen, vilka inte suger åt sig någon fuktighet. Det finns därför anledning att vara lite extra försiktig så att dessa stenar inte rubbas när andra skiftet läggs.
För att få hårt smutsade tegelytor rena kan man behöva ta till syra, men gör aldrig en syrning utan att först ta kontakt med en fackman. Normalt får du bort bruksrester genom att torrborsta med en kraftig rotborste. För att resultatet ska bli lyckat krävs att bruket har torkat, men ännu inte hunnit stelna.
Lycka till!